Påsk

Jesus korsfästes igår enligt kristendomens teori.

Idag är det ägg, kycklingar och hare enligt en betydligt yngre men hednisk tradition.

Eostre(Easter) som påsken heter på engelska, döptes festen till efter gryningens gudinnna och nu talar vi ugga bugga dvs hedendom och säckvis med gudar på 400-talet Anno Domini(AD).

Ägget representerade fertilitet och återfödelse. Äggen var målade höns- ank- eller gåsägg från början. I slutet av 1600-talet började man använda konstgjorda ägg. De tillverkades i många olika material. De kanske mest kända är förutom de pappägg iklädda skrynklat staniol med syntetrosett, de ägg som tillverkades av Carl Faberge.

Massiva chokladägg kom i början av 1800-talet och den ihåliga(kinderäggen;-) kom senare.

Måla ägg är svårt eller enkelt. Om ni vill ha en gul grundfärg så släng i lite av det torra skalet av några gula eller röda lökar så blir äggen just det – gula eller röda!

Senare har kristendomen och den hedniska fruktbarhetsfesten för att fira återfödelse och spirande liv blandats. Faktum är att det persiska och kurdiska nyåret som infaller med den 21 mars och kallas Newroz har just sådana inslag. Man planterar gräs i en kruka som har inomhus, lägger fram olika sädesslag och kryddor, en skål med salt etc. Tänder eldar på taket i alla fyra hörnet(mindre vanligt på taken nuförtiden men utomhus ungefär som vi gör vid Valborg. Ett slags offer till växligheten.

Annars är påsken som alla vet en omfattande högtid.

Fastlagen som föregår påsken var en festtid. Fastlagsriset däremot var ett botgöringens redskap som man piskade sig med under den katolska tiden under askonsdagen. Så vi kan ju flina åt de där självpiskarna i Najaf bäst vi vill. Vi var inte mycket bättre. Finnarna har tagit upp det här och som så mycket annat(mobiltelefonen, mörka skogar(rally)) gjort något positivt av det(bastu).
Fastlagssöndagen innebär traditionellt att man satte fram torrt ris med färgade band eller tygremsor. Nuförtiden säljs riset inte torrt och hela våren och remsorna har bytts mot färgade fjärdrar. Enligt samma idé så skulle detta vara ett maskerat pinoredskap.

Förr hade fastlagsriset också en bredare användning.

På fettisdagen skulle man äta semlor. Det gör man nu från jul och framåt av ekonomiska skäl.
Skärtorsdagen är då häxorna for till Blåkulla utanför Marsstrand, Blå Jungfrun i Kalmarsund och Häcklefjäll och Hekla på Island. Där skulle de träffa djävulen och få instruktioner
Idag stöter vi på dem med påskkort som delas ut i utbyte mot rikligt med godis alternativt pengar.

På långfredagen var riset framme och då skulle man får smaka lite av Jesus lidande.

Påskaftonen var slutligen en festens dag. Då vakade man in dagen. Solen skulle dansa på påskaftonens morgon. Samtidigt är det då som påskkärringarna kommer tillbaka och därför tände man eldar och fyrade raketer för att skrämma dom.

På påskaftonen äter man ägg och hittar ägg. Påskharen tror man är en tysk uppfinning och han har den egenheten att han värper ägg.

Påskriset slår ut och kan dekoreras med färgade äggskal enligt gammal tradition. Påminner om pånyttfödelse.

Påskdagen är i kyrkan en festens dag när Jesus enligt kyrkan återuppstod. Då sjunger man ”Ljus över griften…”

Påskliljor, narcisser och tulpaner är lökblommor som tydligt symboliserar nytt liv.

Påskgodis är ofta i glada färger och innehåller inte sällan marsipan.

Som en blandning av det hedniska och kristna målas äggen i vissa länder röda för att symbolisera Jesus lidande och blod som offrades för mänskligheten. Där är äggen också fruktbarhet och födande.

I norra Irak, i Kurdistan säljer barnen vid vägkanterna en lite blomma som växer vilt och kallas Nergiz. Den påminner starkt om påskliljan fast mycket mindre, doftar intensivt nästan sött. Den finns bara den här tiden på året.

Som grädde på moset finns det ett antal internationella äggmodeller nedan:
http://homecooking.about.com/od/foodhistory/a/eggcoloringhist.htm