lördag 27 februari 2010

Bryderier



Skitväder!

Ingen bli glad och det regnar i Erbil sedan 24 timmar till råga på allt vilket gör att telefonen låter som en elvisp.

Axevalla. Hård bana, löst nypålagt,slask och runt noll. Dretföre!

Hobbe skift eller Giddes Dream?

Det får bli båda.

Många i andra.

Spikar Colombian Necktie. Banan verkar kass för Acclaim. Bara nnu inte Jansson och Airstrike dyker upp när han inte ska det. Eller Bobtail.

Sedan har Björn pratat läppen av sig för Chanel Håleryd. Den ser galoppsugen ut men va fan. En chansspik!

I femte borde Frillan vinna men… man klarar sig med fyra fem.

Sjätte kan man gardera till man kräks och det gäller sjunde också.

fredag 26 februari 2010

Det krävs en ny Bob!




Snön rasar nedför takåsarna på söder. Stötte på Målaren på hundrundan. Han var också rätt less på det vita täcket.

Spiken spöade upp en hund i hundgården. Hunden en liten stridssugen typ, spände sig och sedan rök den på Spiken. Det tillhör ovanligheterna att det blir bråk. Spiken har tagit intryck av åren i Irak. Han brottade ner sin antagonist blixtsnabbt på rygg och la sig över honom som en matta, visserligen vilt morrande men inget blodvite uppstod, vilket husse var tacksam för.

Carina var lite trött igår efter tjohejet runt Bildts besök i Erbil. Carl Bildt själv verkade nöjd med det han upplevde och är idag redan i farten med Hariri i Beirut.

Valkampanjen är redan i full gång.

För första gånger har de två stora kurdiska partiernas koalition en stark opposition. Ändå sedan Gulfkriget 1990/1991 och det första demokratiska valet i de kurdiska provinserna Sulemaniya, Erbil och Duhok i maj 1992 har PUK under ledning av Iraks nuvarande president Jalal Talabani och KDP under ledning av Massoud Barzani ibland tillsammans, ibland i krig med varandra och nästan aldrig utan kontroverser styrt irakiska Kurdistan på sitt sätt.

Efter det senaste kriget som startade 2003 har Irak fått en konstitution och landet hållit allmänna och lokala val.

Landet är idag var man på fackspråk kallar en ”Emerging Democracy”, en demokrati i vardande kanske man kan översätt det med. Det betyder att många fundamentala grundvalar för en demokrati finns men att säga att landet är en demokrati i medborgarnas vardag är nog att ta i.

Ett problem har varit relativt diffusa politiska partier, knutna kring klanbildningar med vänner samt en historia av väpnad kamp.

De har varit lite som det gamla skämtet att den som har mest grejer när han dör vinner.

Vare sig PUK eller KDP verkar ha fattat den inneboende problematiken i detta synsätt. Men en åsnas envishet har de och deras ledare blandat ihop partiernas verksamhet med privata förmögenheter och landets väl och ve.

Jag har upprepade gånger varnat för detta beteende.

Understrukit vikten av klara boskillnader mellan ledarna, deras förmåner, partiernas tillgångar som rimligen borde baseras på medlemsavgifter och annan försäljning som rör partierna, samt utdelning av privilegier till olika släktingar och närstående.
Det är väldigt svårt att förstå meningen med detta förfarande.

Det är möjligt att ifall den nuvarande koalitionen bestående av PUK och KDP förmått gå vidare på ett synbart sätt så hade folk respekterat det.

Men när man för femtielfte gången hör att korruptionen måste bekämpas från ledarna och inget eller väldigt lite händer så måste man börja anta att ledarna också tycker att lite i fickan inte skadar när man nu kämpat så många år för folket.

Det här resonemanget har varit varje despots och diktators sätt att legitimera sig och de sinas fördelar genom historien.

Jag har träffat de flesta av de kurdiska ledarna genom åren. Inte bara när det gick bra utan också när de satt och häckade i exil i små hotellrum eller fick samla in pengar till biljetten.

Jag har hört alla de hjärtknipande historierna om hur de kom barfota och folket samlade ihop till skor. Nu har folket samlat ihop till palats, flygplan, stängda områden, utlandskonton till ledarna och armanikalsonger till ledarnas barn.

Hur gick det till?

Ska kurdiska eller för den delen arabiska ledare i Irak vara fattiga?
Nej, det är inte det saken handlar om.

Det är ingen som bråkar ifall ledarna åker i skottsäkra bilar eller har råd att skicka ungarna till Harvard eller Cambridge.

Men hur legitimerar de resten.

Utdelandet av land till de sina, ägande och kontroll av i stort sett alla väsentliga företag av betydelse.

Vem äger företagen? Hur fick de tag i kapitalet?

Det här är en orsak till att oppositionen högst troligt kommer att gå fram i detta val.

Jag satt med en av dessa närstående och drack öl för några veckor sedan. Hans familj har varit ”förenklare” så länge jag kan minnas. Medan politikerna har hållit tal och fört kamp mot varandra och Saddam eller vad det nu varit så har den funnits ett litet gäng som skött affärerna åt partierna.

De har smugglat olja, sålt bensin, tillverkat cigaretter, startat telekombolag, skött byggverksamhet, fixat oljekontrakt och hållit igång verksamheten.

Periodvis har en del av pengarna verkligen sipprat ner i samhället. Under den dubbla blockade från FN och Saddam på 90-talet cementerades en del av detta tänkande. Idag genererar en del av verksamheten miljarder dollar där principerna för dess kontroll knappast ändrats. Det startas hela tiden kedjor av företag och konglomerat som ingen verkar veta hur de styrs. Jo, att familjerna ligger bakom via ”förenklare”.

I vissa fall har ”förenklarna” dessutom gjort en del egna affärer. Ibland åker de in hos polisen för att systemet, dvs deras politiska överordnade vill veta hur de egentligen gör sina affärer eller var deras lojaliteter ligger.

Samtidigt väntar en hel generation unga människor på att få se undret alla pratar om. Ena dagen ska landets flygplats och huvudstad Erbil bli det nya Dubai andra dagen ska turismen blomstra i de minerade bergen.

Det bästa en ny politisk ledning kan åstadkomma är en klar uppdelning mellan stat, partier och det klanmässiga tänkande som fortfarande är ett avgörande hinder för den demokrati som jag trots allt hoppas är under utveckling och inte avveckling.

Men med en medelålder runt 20 år så krävs det mer än lite allmänt skitsnack och visionärt fabulerande för att skutan ska segla vidare.

Unga människor som inte har jobb kan omöjligt köpa mobiltelefonkort hos Korek eller Asiacell. Vad ska de göra när de varken kan ringa eller äta. Vem lyssnar de då på? Gamla Bathister, Imamer eller Barzani och Talabani.

Jag hoppas att den nya oppositionen Goran ska sätta avtryck hos KDP och PUK i de kommande valens kölvatten. Men det behövs en politisk revolution. Det räcker inte att hyra in PWC och prata lite allmänt om korruptionsbekämpning.

Irak har blivit av med Bagdad Bob. Nu krävs en Byggare Bob.

Jag kan ha fel men chansen är väldigt liten.

torsdag 25 februari 2010

Qandilatet invigt!


Qandil som konsulat. En väg till framtiden.

Precis när Sverige har fått spö i ishockey av Tjeckien och man är lite hängig kommer det glada nyheter från mellanöstern. Eller från UD hur man nu vill se på saken.

Igår öppnades den nya svenska ambassaden i Bagdad.

Ett bygge för sextio miljoner svenska kronor. Så jag antar att man hoppas att det ska hända en hel del i mellanöstern och då speciellt i relationerna med Irak framöver.

Den gamla var stängd sedan 2001.

Idag kom nästa invigning. Denna gång av ett honorärt konsulat i Erbil i den kurdiska regionen i norra Irak.

Jag föreslog det för UD för sju år sedan, men då sa man att man skulle öppna ambassaden först. Inte att man skulle bygga en ny. Sedan dess har många konsulat öppnats i Erbil och nu alltså även ett svenskt. Ett honorärt konsulat.

Det fiffiga är att man har slagit ihop en biståndsorganisation jag faktiskt var med och banade väg för en gång i tiden, Qandil. Riktigt hur det gått ihop har jag inte lyckats förstå men det kommer nog eller också måste någon annan förklara det för mig. NGO och konsulat. Det kallar jag för multitasking!


Ett Qandilat!

Så idag kom farbror Carl på besök.

Carina var också där och berättade för UD vad hennes organisation jobbar med. Som ni ser är det varmt och skönt eller i varje fall ingen snö.

Om två veckor är det val i Irak. Men jag ska återkomma till det. Nu är Sverige officiellt i Irak. Lite sent men bättre sent än aldrig.


Tre glada grabbar. Två utrikesministrar och en ambassadör.


Många kända kurder var inbjudna. En glad kurdisk premiärminister i form av Barham Salih och en något mer betänksam kurdisk utrikesminister för Irak, Hoshiyar Zebari.


Kurdistans Internationella Bank önskade svenskarna lycka till!


Alla verkade trivas!


Den blonda kvinnan fyra från vänster heter Carina. Hon hade tagit på sig svarta byxor och kammat sig dagen till ära. Gemensam uppställning efter att ha berättat om verksamheten för utrikesminister Carl Bildt och hans sällskap.

onsdag 24 februari 2010

Grattis till Silvret Norge!


Skilda Världar...Eller?




Jag kan inte hjälpa att jag är konservativ i vissa lägen.

Jag tror möjligen inte att Elisabeth Höglund är den smidigaste personen i världen. Hon är en tävlingsmänniska. Det är inte ens otroligt att den bräkande skånskan Gynning är bättre för det där programformatet. Tre halvslanka som ständigt blir överraskade över verklighetens mysterier. Som Tres Amigos ungefär. Höglund däremot blir nog inte förvånad som tex Gynning:

-Men, nä sajjjer du de!

Gynning absolut – Höglund nej!

Men är det inte just korkat upprörd man ska bli i dagens värld. Eller som i gårdagens värld: ”Hade jag inte en aaaaaaning om!”

Ändå skiljer det en ocean mellan Höglund och Gynning. Inte bara i år utan framför allt i erfarenhet och kunnande.

Fast olika kunnande. För det är inte så att Ryding, Gynning och den andra som jag glömt namnet på är okunniga. Det har helt enkelt andra kunskaper.

Ändå blir Höglund lite, att uppleva sådant som "jag" inte gjort innan "jag" dör. Det kan kännas lite konstruerat.

Men trots allt lägger jag mitt kort på att äldre människor behövs. Om de är bra. Men inte så att de ska stå där och peka finger och ständigt påminna Olga 23 att de inte bara kunde vara deras mor utan mormor. Sånt suger även om man som mest fladdrat med ögonfransarna.

Det är omöjligt för en 23 åring att minnas månlandningen, Kuba krisen och Pop 64. Det kan man inte komma ifrån. Eller känslan när Sandinisterna vann valet 1984 eller när vi spöade Kanada i hockey första gången!

Problemet med ungifieringen är tyvärr att det allt som oftast halkar av banan. En lärare skrev en lång drapa på Newsmill för några dagar sedan om mobiltelefoner. Jag förstår att hennes försök var välmenat. Hon ville avdramatisera det hela. Pojkar är Pojkar, Flickor är Flickor och Alla behöver Mobiltelefoner på Lektionerna. De använder telefonerna till så mycket nyttigt… också! Sånt som lärare inte förstår.
Dom får inte ha dem på vid prov. Ändå anar man att slaget är förlorat och därför känner hon sig lite splittrad den där läraren.

De fotograferar och hon hoppas att det inte är henne utan hennes grafer på tavlan. Men hon vet inte. Någon som hon trodde messade hade i själva verket antecknat vad hon sagt i ämnet osv. Speciellt nedanstående mening gjorde mig dock betänksam:

”I dag kan eleverna ha en helt verklig verksamhet pågående via chatt eller sms samtidigt som de faktiskt tar åtminstone delvis aktiv del i den pågående lektionen.”


”...delvis ta del av”. Nu är just de här eleverna gymnasieelever vilket läraren påpekade i sitt inlägg. Frivilligt. Snart ska de bättre gå vidare till KTH och ansvara för säkerheten på våra kärnkraftverk eller samordna flygtrafiken, aktiemarknaden, valutareserven. Sånt oroar.

Jag arbetade en höst som lärare medan jag höll på med ett IT-projekt. Det jag noterade är väl ungefär var den relativt unga läraren som skrev inlägget på Newsmill också fått lära sig.

Att elever idag är duktiga på IT. Tyvärr var de mest duktiga på att skapa nätverk och spela Starcraft m fl spel som var populära på den tiden. Så jag skaffade Starcraft och spelade mig igenom det. Kul spel. Bra för att utveckla strategiskt tänkande. Men rätt värdelöst för att ratta ett kärnkraftverk.

Vad skolan på den tiden absolut inte kunde lära ut var dock det som eleverna behövde. Nämligen att använda datorerna och internet till det som internet är bra på. På mina lektioner fick de lära sig att söka kunskap och att kritiskt värdera kunskap. Det är inte bara att sådda runt och tro att allt som står är sant oavsett ifall det finns i Wikipedia.

När eleverna går i sexan, sjuan, åttan så ska de fanimej veta hur man använder IT för att för att bli klokare. På gymnasiet som i det aktuella fallet på Newsmill ska de fördjupa sina kunskaper. Det gör man inte genom att chatta med polarna om vad som ska hända på fredag eller lördag.

Skolan skickar idag tydligen inte ut några enhetliga signaler. Det handlar inte om att retirera och söka någon slags halvtaskig vapenvila med twittrare och sådana som till äventyrs fått en mess från en annan elev som är med sin brorsa på sjukhuset istället för i lektionssalen. I skolan använder man bara mobiler och datorer för att lära sig sådant som skolan förmedlar oavsett ifall det rör sig om IT kunskap eller fysik.

Jag blir mörkrädd när en lärare framställer skolan som någon slags fotbollsmatch som handlar om att fånga elevernas intresse från chatten till lektionen.

Skolans uppgift är att ligga steget före och lära eleverna att använda ny teknik för att öka på sina kunskaper i de ämnen de ska studera för att inte bli arbetslösa längre fram. Blir de arbetslösa kan de chatta hela dagarna med sina arbetslösa polare. Men i skolan är uppgiften en helt annan.

Skugge med förnamnet Linda ha något slags omvänd pedagogik på samma Newsmill och delvis samma tema.

”De unga har internet och sociala medier i blodet och scannar bloggar/print/rörlig media i ljusets hastighet - samtidigt som de göra andra saker som att sms-a, msn-a, laddar upp nytt material på nätet. Det är hisnande hur snabbt de utför sina arbetsuppgifter - de är så otroligt multitaskande.

90-talisterna är beredda att kämpa och ser ingen gräns mellan jobb och fritid. 90-talister älskar att jobba är min erfarenhet.

60- och 70-talisterna är bekväma och bara ett fåtal kan använda sociala medier på ett tillfredsställande sätt.

90-talister är födda in i digitala världen, 60- och 70-talister är besökare.
Om fem år blir första kullen 00-or 15 år. Då kan man börja anställa dem.”


Ja, ja Skugge. Hon är på väg mot de fyrtio med ilfart, småbarnsmorsa och framsynt. Tycker hon själv.

Jag ska inte säga att hon är flängd i roten men inte långt ifrån. Tycker jag. Därmed inte sagt att hon är ointressant.

Skugge är snart fyrtio och saknar uppenbarligen perspektiv. Den lätt desperata läraren som ser sig halvt överflyglas av något hon bara halvt förstår och inte vågar sortera i fullt ut får stå i skamvrån i Skugges starkt förenklade verklighet.

Lärarinnan, som heter Anna Lindevall berättar hur en kille som gillade henne cyklade hem till henne när hon var i deras ålder. Hon gick ut gymnasiet 1994! Eleverna betraktade uppenbarligen berättelsen som ett intressant fornfynd. Idag messar man.

Det var som en annan värld. Men fråga några digitala kids vem Tim Berners – Lee är och de ser ut som ett glas saft.

Om man säger åt dem att han hittade på det där http:// och ångrade att det blev så långt så säger de kanske:

-Ja, och…

Min kompis är 60 plus och han vet helt säkert mer om sociala medier är vad hela Skugges bekantskapskrets av IT-kids gör tillsammans. Om man ber 90-talisterna hacka lite HTML kod så stirrar de skelögt på en och mumlar Dreamweaver. Det är sådana som fryser ihjäl i bilar när bensinen tar slut.

Utan sin lilla mobil eller platta blir de allt som oftast helt katatoniska och börjar gunga fram och tillbaka.

Sedan är de helt säkert som alla ungdomar i alla tider glada att jobba och har mycket energi.

Jag tycker visst man ska lyssna på ungdomar och ge dem jobb, chanser och ansvar. Mycket tidigare än idag.

Jag hade mitt första kontorsjobb när jag var fjorton. På den tiden hanterade man skrivmaskiner, telexapparater, kopiatorer, tippex, frankeringsapparater, telefonväxlar och spritstencilapparater. Konstigt nog fungerade samhället på den tiden också. På vintern var det snö och vägarna plogades och det blev ibland snökaos. Då åkte skyfflarna fram. Faktiskt fortare än idag om jag ska vara noga. Det var färre som messade varandra om hur mycket snö det var och fler som satte igång att skotta.

En tjej som jobbar för Carina ska hålla sitt första tal i morgon i Irak. Det handlar om samarbete. Jag hittade ett citat som passar och det gör det nog antingen man är 40-talist, 50-talist(som jag), 60-talist, 70-talist, 80-talist, 90-talist eller 00:a

“A hundred times every day I remind myself that my inner and outer life depend on the labors of other men, living and dead, and that I must exert myself in order to give in the same measure as I have received and am still receiving.”

Vem som sa det? En 70-talist vid namn Albert Einstein. Född 1879.

Ok, det kanske ska vara ”gender”-neutralt. Så lägg till ”women”. Annars tror jag 70-talisten Einstein har en del att lära messarna och framför allt ”pushing forty” Linda Skugge.

Green Screen



Det är mycket blaha, blaha just nu i den svenska debatten. Lite politisk ”Förkväll” inför riksdagsvalet. Vi närmar oss den tiden av valperioden när det gäller att röja upp surdegarna på skrivbordet vilket oftast betyder att man sopar ner dem i närmaste skrivbordslåda som i händelse av regeringsskifte förvandlas till ett ”skelett i garderoben”. Man tillsätter en utredning, presenterar några åtgärdsprogram och hittar några tillkortakommanden hos den andra sidan. Det är som en gammal Kasperteater, där rollerna är väl inövade och man vet vem han i den randiga dräkten med påken är.

För oss som kämpar med det gamla vanliga, dyr mat, bostadsbrist, hyror, skenande elpriser, jobben, taskiga pensioner och en lätt oro för att komma till jobbet i snöeländet om vi nu till äventyrs gått på snacket om att åka kommunalt verkar ljuset i tunneln mera avlägset än någonsin.

Vad vi istället kan vänta oss är ett antal utspel, paket och skickligt iscensatta reklamkampanjer tillverkade av välbetalda gurus som tagit tillfällig anställning mot faktura, för att mala ut en känsla av att det eller det partiet ska kännas fint att välja lapp ifrån när kuvertet ska förslutas i september.

En viktig orsak till denna känsla som väl bäst beskrivits av Carola H:s Haititeori att världen snart går under ändå, är möjligen att den politiska debatten sedan länge förlorat varje uns av ideologiskt innehåll.

Istället handlar det om att stjäla varandras frågor och göra om dem till sina egna.
Ekorren satt och petade näsan medan bilindustrin försvann ännu en gång, nu till Kina och en holländare eller ryss hur man nu ska se på saken.

På börssidorna pågår en helt världsfrånvänd debatt som mest liknar kvällstidningarnas trendkänsliga propåer. En ena dagen ska man köpa aktier och den andra sälja samma papper. Robyns bolag går bra och Per Nuder verkar äntligen ha kommit in i värmen, denna gång i styrelsen för ett börsbolag. Grekerna morrar åt tyskarna över att de snodde statskassan under andra världskriget utan att säga tack och Goldman Sachs erkänner viss delaktighet i råd till grekerna som att inteckna framtida lotteriintäkter i den grekiska statens bokföring.

Frågan är om detta är den riktiga världen eller bara en galant förpackad version.
Det finns något som heter Green Screen. En god vän som håller på med datasäkerhet mailade mig igår. Istället för att åka till Antarktis och spela in en film skaffar man lite snö vilket är en billig råvara dessa dagar. Sedan spänner man upp en grön duk i bakgrunden och där petar sedan datatekniker in hela bakgrunden. Ingen behöver frysa i Antarktis. Resultatet blir förbluffande. Min kompis reste frågan ifall vi i framtiden kanske kommer att se helt nya verkligheter presenteras för oss där smarta marknadsförare, politiker, terrorister och andra som vill få oss att tro på saker och ting.

Ett slags Green Screen värld där vi matas med konstruerad information som har mycket lite med verkligheten att göra. Man kan ju fråga sig hur den där isen plösligt kunde minska och växa så snabbt i Antarktis.

Eller Bin Laden skickar ut en rulle där han sitter och fikar i Central Park i New York. En viss uppståndelse skulle det nog bli.

Men är inte mycket att det vi matas med redan ett slags Green Screen, skickligt ihoptejpade scener som ska få oss att lägga våra förväntningar, trygghet och oro i vissa fack.

Alltmedan verkligheten lunkar på bakom de gröna dukarna. En verklighet vi upplever men alltmer sällan ser speglas i media.

Green Screen

Ägget är perfekt!



En alldeles strålande morgon i Paradiset. Solen skiner. Det är kallt. Spiken är glad och träffar tre tikar. Ägget är perfekt kokt och kaffet smakar bra liksom kavringmackan med min egen ättiksinlagda stekta strömming med halvknaprig rödlök. En rolig start på dagen. Igår var det värre. Inga tikar. Spiken såg deppig ut, ägget var för löst…

Man ska ta vara på de bra dagarna. Göra något av dem. Vi borde ha en nationell helgdag för de bra dagarna. Då kan vi tänka på de bra dagarna och konditorierna kan sälja Bra Dags tårtor. Det skulle vara bra.

Jim Frick tog sin 5000 seger häromdagen. 5000. Det är bara en handfull svenska kuskar som lyckats med den bedriften. Jim körde Alvena Elise till tredjepriset i Derbystoet 1999. Sånt glömmer man aldrig. Så Grattis Jim och hoppas det blir 5000 till. Fast med lite bättre väderlek.

tisdag 23 februari 2010

Slanan har blivit krasslig!




Slanan var sjuk idag. Det kan ha varit hans morsa som stod i nyckelbutiken.

Jag sa att jag var lite less på Slanans utvecklingsprojekt.

-Vill du ha pengarna tillbaka, frågade hon.

-Nej, behåll dom och skicka Slanan på kurs, sa jag inte.

Så nu är man tillbaka på ruta ett.

Verkar som bara tunnelbanan fungerar inom tullarna. Alex som kockar på Zinken var sur. Han bor utanför söderut, typ Fittja, Skärholmen. Utanför tullarna går det bussar som ersättning för tunnelbanan. Eller rättare sagt de ska gå bussar.

Igår fick han vänta flera timmar på en buss. Alex är faktiskt ingen gnällspik. Han kommer från Afghanistan och idag hade han pratat med en polare i Ukraina. Där fungerar bussarna och tågen påstod kompisen. Ja, det är väl konstigt.

Carina skulle ner till Erbil idag. Rakt igenom en sandstorm. Sandstormar är ingen lek.

Hon hade dessförinnan haft en svettig morgon. Varför hade deras partner övertrasserat budgeten inte en, utan två gånger et c. När killen som var ansvarig hade kört slut på argumenten berättade han för henne att i den kurdiska kulturen är det så att ifall man frågar en kvinna om hon vill gifta sig och hon inte svarar så samtycker hon. Analogin var som bäst diffus.

Det var lite svårt att se vad detta hade med den övertrasserade budgeten att göra eller någonting överhuvudtaget. Men jag antar att Carina är gift nu. Och att detta giftermål har något med den övertrasserade budgeten att göra.

Ibland är det hemskt svårt att förstå hur människor resonerar.

Sedan tittade jag på geten som går på lina med en apa på ryggen som Danne skickade. Den måste jag skicka till Flashen. Jag får så mycket bra grejer av honom. Som den där med alligatorn eller om det var en krokodil. Och golftanten som var för snål och prompt skulle stick ner handen och fiska upp golfbollen i vattenbunkern. Mycket blod var det och sedan en bild med allidilen som stolt simmade runt med hennes arm… Rubriken var ”Was the ball worth it?

Da Capo!



Det är rätt intressant det här med vintern.

Den har kommit varje år så länge jag kan minnas. I Stockholm där jag har tillbringat de senaste 28 åren minus tre år när jag arbetade i Irak, så brukar det snöa en skvätt i november som sedan töar bort och sedan kommer det ett gäng nu snö i slutet av januari och en bit inte i februari. Påsken brukar var svinkall och då kan det snöa lite till och sedan är Valborg en klassiker. Men då har man i varje fall en brasa.

Sedan kommer det vissa år när det är mycket snö och svinkallt. Ungefär var tionde år.

Vi vet att det här händer. På 80-talet finns det en bild på Zigge som står och hackar is på pendeltågen. Nu har Zigge slutat på Älvsjöhallen där servicearbetena gjordes men jag är helt säker på att det fortfarande hackas is.

Det var lite diskussion igår om det här med snökaoset som det så vackert heter.

Kan vi inte för enkelhetens skull dela upp kaoset i lösliga problem och olösliga.

Till de lösliga skulle då enligt min uppfattning höra tennishallar där taket rasar in. Det är bara att skotta taken så rasar de inte in. Tåg, pendeltåg och tunnelbanor. Frusna växlar tror jag går att fixa. Värmereglering kanske kunde vara en idé. Lok som inte klarar av snön. Se over konstruktionen och skaffa några biffiga röjarlok från Sibirien som kan hålla öppet framför de svenska Cindi loken.

Istappar och brutna lårben. Föreslår utvidgade befogenheter för lapplisorna. Lappa hus där värden inte sköter sig. 20 000 i vite inom 24 timmar.

Sedan kan ju myndigheterna komma med vettiga tips. Hur ska man göra med en strejkande värmepump, bilbatterier, kläder, hundar, m m. Killians arapapegoja te x gillar att sitta ute i kylan.

Olösliga problem är ifall det snöar en meter över natten. Då blir det rörigt innan Jockes Snöslunga hinner lösa problemen.

Olösliga problem är snåla politiker som alltid funderar över att tillsätta en utredning som aldrig lyckas komma fram till något.

Såja, nu känns det bra igen.

måndag 22 februari 2010

Återbesök hos Slanan!




Eftermiddagspromenaden gick över Tantolunden ner mot Årstaviken och vidare förbi Loopen och upp mot Hornstull. Spiken gick ganska snabbt. Jag förstår honom. När det är riktigt kallt töltar han liksom. Ett par intressanta kissfläckar fångade dock hans uppmärksamhet innan jag fick dra iväg honom. Men han luktade bara på de dyra vinerna idag om man säger så.

Precis när jag undrade ifall jag förfrusit en fingertopp eller två och såg dem svartgröna ramla av i handsken så hörde jag ett välbekant ljud. Glassbilen!
Det var nog dagens mest absurda ljud.

När vi kommit till Hornstull visade det sig att Spiken hade tänkt fortsätta.
Efter löften om allt möjligt valde han att följa med ner i underjorden där Slanan kunde hålla hus.

För de av er som inte följer mina spridda reflektioner så är Slanan den unge man i nyckel och skobutiken vid Hornstull som kapitalt misslyckades med att göra en nyckel som passade. I fredags var det. Han höll på och grejade med sitt skjutmått och vräkte ur sig att det var en RE-nyckel.

När jag kom in i Slanans skrymsle höll han på att sy i en dragkedja och verkade inte vilja komma fram så jag harklade mig och då fortsatte han en stund till. Fast jag såg att han kikade.

Till sist var han tvungen att komma fram bakom skoputsningsmaskinen.

-Du får nog hugga till den här lite bättre, inledde jag lite frejdligt. Fast jag ångrade mig snabbt. Egentligen borde jag tagit ett kraftigt stryptag på honom och skakat lite vett i honom.

-Äh, det var väldigt vad stoppet sitter långt inne, började han granskande och jonglerade sedan lite nonchalant med nyckeln precis som om det varit någon annan som slipat den förra gången.

-Hm, sa jag och tittade ut genom fönstret.

Wroi, wroi, lät det sekunden efter och sen:

-Nu har jag kapat till den, sa han ännu självsäkrare än förra gången. Nu ska den passa!

-Fina fisken sa jag utan att ta ögonen från fönstret.

Tio minuter senare stod jag utanför dörren hemma. Inte fan passade den!

JÄVLA, JÄVLA SLANAN!!!

Nu blir det pengarna tillbaka om han har tur!

Hade jag bara haft adaptern så hade jag laddat min JSJ-609 och gjort en nyckel av Slanan själv.

Rolig tant, brun flaska och en kartong!




Vi träffade en rolig tant idag. Hon har en färgglad jacka och liten brun hund. Vi träffar henne i stort sett varje morgon. Hennes dotter säger att hon inte är riktigt klok. Men det gör väl de flesta döttrar om sina morsor. Tanten säger gärna samma sak flera gånger men det beror på att hon är lite glömsk. Hon är helt enkelt på väg att bli gammal. Men ibland kommer hon med ny information.

Som idag.

Då fick Spiken och jag veta att hon är 72 år och lyssnar på Vakna med Voice eller vad det nu heter på femman. Vidare att hon gillar popmusik som det finns en hel det i det där programmet och inte sofforna i SVT och den andra kanalen.

Det känns befriande. En 70 plus kvinna som fortfarande…

Jag blev glad för jag är själv så trött på att se Jessica G som prinsessan Leia eller… nått halvsunkigt internskämt på 4:an.

Spiken hade nått tjafs med sitt vita öra före jul. Han har inte haft några öronproblem tidigare. Så vi var hos Djuraktuten och han fick en lite brun flaska med sesamolja och anti-inflammatorisk medicin. 2000 spänn eller nått. Örat blev bra men nu hade han gått loss på det bruna örat. Som tur var kastade jag inte flaskan efter behandlingen som det stod på etiketten. Den var ¾ full och jag skakade den ordentligt och nu har han inte ont längre och örat är på väg att bli bra.

Vad är det de säger: Think outside of the box!

Gränslösa problem!




Det finns uppdrag… och uppdrag.

Som gårdagens V65 på Umåker…ta…ta…ttttaaa! Kom överens om en tid på tävlingsdagen, en temperatur plus vind och vilken köldfaktor som ska användas och sedan stänger man butiken.

Någon snackar om -40 grader på bortre lång och någon annan om -27 grader. Så vilket är det. Om det är hästarna eller kuskarna som far mest illa vet jag inte. Hästarna kan inte prata men troligtvis är det kuskarna.

Sveriges Radio har fattat ett beslut när det gäller webbfrågor. Det bygger på att webbfrågor är lätta att manipulera och bara ska användas vid oviktiga frågor. De flesta internetoperatörer slumpar ut IP nummer varje gång man kopplar upp sig.

Ibland blir det väldigt rörigt. En kompis berättade om en av hans bekanta, en rätt känd profil i vissa kretsar. Så här var det mellan tummen och pekfingret. Killen skulle hämnas för att någon stulit hans tjej. Hon hade hittat en ny kille så han betalade några holländska skummisar 40000 spänn för att spöa henne, skjuta honom eller om det var tvärtom. Det var lite oklart vad uppdraget gick ut på. Tiden gick och inget hände. Men eftersom polarna tjatade lite om hans debacle så skröt han lite om att de där två minsann skulle få se. Men ingenting händer och killen beslutar sig för att åka ner och förklara ett och annat för torpederna. Samtidigt mördas en affärsman, en nära släkting till kvinnan i Sverige. Högst troligt av en helt annan orsak. Ett vittne hade emellertid sett en taxi vända på gatan. Nu vänder taxibilar på gator men den här killen var tyvärr taxichaufför och hade berättat för halva stan vilken kaxe han var.

När killen kommer hem är polisen intresserad av att träffa honom men de får vänta lite för killen är gipsad på en hel del ställen. Han har nämligen just betalt 40 000 för bli uppspöad och dessutom hörd för mord. Så kan det gå om man lägger korten i fel ordning. Det är ju en hemsk historia men jag skrattade så jag skrek när jag hörde den.

I helgen läste jag om en annan märklig historia ur verkliga livet. Jag älskar New York Times eftersom det är en av få tidningar i världen som fortfarande håller den journalistiska fanan högt. Washington Post är en annan.

James Cameron, ni vet han med Titanic, Terminator, Avatar och en miljon andra filmer är på väg att göra en nu storfilm, denna gång om Atombomben. Jag såg en dokumentär om atombomben för några veckor sedan där både japaner och amerikaner berättade om sina minnen kring bomben. Det är möjligt att den man det här handlar om fanns med där. Hur som helst så händer följande.

I january publicerades en bok ”Last Train From Hiroshima” . Det ha självfallet skrivits många böcker om atombomben som förstörde de två japanska städerna Hiroshima och Nagasaki den 6 respektive 9 augusti 1945. Men den här boken innehöll nya sensationella fakta som aldrig avslöjats förut. Det skedde en dödlig olycka med en amerikan i samband med hantering av bomben som också strålade andra och minskade sprängkraften i bomben.

Uppgifterna om denna händelse och de tekniska uppgifterna i boken kom från en Joe Fuoco som var med i ett av eskortplanen till Enola Bay som var det bombplan som släppte bomben den 6 augusti över Hiroshima.

Det finns bara ett problem. Högst troligt var aldrig Joe Fuoco med på det där planet.

Författaren Charles Pellegrino som skrivit eller medverkat i ett stort antal böcker, bl a de som låg till grund för en stor del av researchen till Titanic är förkrossad enligt NYT. Han säger i en intervju i fredags att han förmodligen blev duperad av Fuoco som själv dog 2008, 84 år gammal.

Enligt Joe Fuoco som Pellegrino intervjuade liksom många andra överlevande som varit med, så ersatte Fuoco en annan tekniker vid namn James R. Corliss i sista stund.

Det här stämmer av allt att döma inte. Corliss familj säger att Fuoco aldrig var med på den där flygningen. Det finns också en bild där Corliss fick en medalj från Harry S. Truman för bombningen.

Flygplanets navigator Russel Gackenbach säger till NYT att han kunde skaka hand med Corliss från den plats han satt.

-Det finns en chans att Corliss inte var med på det planet.

-Joe Fuoco, satte pusselbitarna på plats, säger Pellegrino i en kommentar på Amazon.com.

Nu verkar det som Pellegrino får skriva om vissa delar av boken för pocketversionen och den utländska lanseringen av ”Last Train From Hiroshima”.

Joe Fuocos änka säger att det här är bara struntprat. Han skulle aldrig kunna hitta på en sådan här sak.

Navigatorn Gackenbach uppger att det ovanliga var att det dök upp i en bok. Han säger att hade alla varit med som påstår det så hade planet aldrig kunnat lyfta.

Det handlade alltså om att bomba Hiroshima, om det var någon som missade det!

Så vad är sant. Betalade killen 40 000 och blev uppspöad. Är det Fuocos änka som har rätt. Är medaljen äkta. Var det minus 40 eller minus 27 och kan man manipulera Travrondens webbfråga eller inte?

Varför är verkligheten inte enkel?

söndag 21 februari 2010

När naturen tar över...



Läser att Åsa Torstensson tycker det är livsfarligt att gå ut i dagens AB och att:

– Man måste också ha respekt för att vädret tar över människans krafter.

Torstensson är infrastrukturminister och ansvarar för tågtrafik.

Just nu chattar Torstensson om SJ, förseningar och snökaos. Om Svågern får ordning på sin internetförbindelse tror jag han kan vara en av de irriterade.

I fredags ringde Svärmor. Egentligen var hon svårt sjuk i en förkylning som verkar ha kommit och gått efter den där influensavaccineringen innan jul. Men plösligt lät hon temporärt bättre. Hon skulle jobba i veckan och sedan hade Svågern, hennes son fastnat i en skog mellan Karlstad och Stockholm.

Batteriet var nästan slut och…

Så jag ringde Svågern. Först vad det upptaget så jag övergick till att häckla några som häcklade mig. Sen fick jag kontakt. Då hade han suttit i 3,5 timmar om jag förstod saken rätt. Loket hade brakat ihop, ljuset försvunnit och…

Det är så klart inte så roligt.

Det var skittåg och aldrig mer…

OK, jag tyckte synd om Svågern som är en trevlig kille. Men det är ju vinter och då brukar ju grejer trilla ihop.

Gamla tåg…jaha, OK och sen snackade vi lite och batteriet var nästa slut. Då kom det. Kunde dom bjuda på en kopp kaffe?

-Nej, hur skulle det se ut…

Ja, hur skulle det se ut. Min Svåger hade varit och spelat in någon grej som handlade om andra världskriget och gränsen mellan Norge och Sverige. Han kanske inte hade tänkt sig satt sitta och huttra i något jävla SJ släp hela fredagkvällen.

-Nej, hur skulle det se ut…


Torstensson din lallare. Vädret tar inte över människans krafter! Människan tar över vädrets krafter och dessemellan lagar man varm choklad med rom och vispgrädde för dom som vill ha och dansar magdans för passagerarna under tiden så dom kommer tillbaka din liknöjda kossa! Det är ju för fan val i höst!

Dessutom var tvålen slut på toaletterna. Tvål har ni väl råd med i alla fall? Kan inte det vara en vettig hjärtefråga nu när ni kört slut på dom andra?

Vem kan man...



”Vem i hela världen kan man lita på”, sjöng Mikael Wiehe och Hoola Bandola Band 1972.
Det är en fin sång om den ständigt närvarande frågan.

På Newsmill påstår Svante Axelsson att det är USA:s och Rheinfeldts fel att FN:s klimatchef avgår. Det var länge sedan man såg ett gammalt hederligt program om den globala uppvärmningen. Men en vinter gör ingen sommar och tänk om Bildt får nytt jobb och folkpartiets nyutnämnde talesman i utrikesfrågor, Fredrik Malm blir utrikesminister. Brrrr! Det är inte bara det att han blir alltmer lik Ahlmark till utseendet, han låter likadant. Det konstiga med folkpartiet är att de verkar vara svenska mästare på att hitta både dårarna och de udda kvalitéerna. Så vem kan man lita på?

Malm tycker sossarna sitter i Ohlys knä i utrikespolitiken.

Att det blir lätt rörigt i huvudet på politiker när det är valår.

I USA har senatens finanskommitté skrivit ihop en 334 sidor lång rapport om preparatet Avandia, där man starkt kritiserar FDA, det amerikanska läkemedelsverket.
Det rapporterar CNN idag. Avandia är en diabetesmedicin som också förskrivs i Sverige.

Så här skriver säger CNN och citerar rapporten:

“The Senate committee investigation stems from concerns that Avandia and other high-profile drugs put "public safety at risk because the FDA has been too cozy with drug makers and has been regularly outmaneuvered by companies that have a financial interest in downplaying or under-exploring potential safety risks,"

Cozy”. Det låter som influensavaccinet. ”Cozy”!

Vad handlar det om då? FDA är alltså det amerikanska läkemedelsverket. Enligt rapporten handlar det bl a om att 83 000 människor fått en hjärtattack sedan preparatet lanserades 1999.

“FDA scientists estimated in July 2007 that Avandia was associated with approximately 83,000 heart attacks since the drug came to market.”(källa: CNN)


Så vad gjorde det amerikanska läkemedelsverket. Röstade för fortsatt försäljning.

Enligt läkemedelstillverkaren GlaxoSmithkline som säljer läkemedlet är senatens rapport felaktig, uppgifterna gamla etc.

Vad gör det svenska läkemedelsverket?

CNN nämner också ett annat konkurrerande preparat, pioglitazone som FDA fortfarande undersöker efter två år och som sägs kunna vara en ersättare för Avandia.

“Two FDA safety officials sounded a clear alarm in October 2008 writing, "There is strong evidence that rosiglitazone [Avandia] confers an increased risk of [heart attacks] and heart failure compared to pioglitazone [rival drug on market]." They concluded and trials comparing the two would be "unethical and exploitive." Yet, the trial is still under way, the senators say.” (källa CNN)

Trots att Takedas Glubrava innehåller den aktiva substansen pioglitazone finns inte upptagen i FASS trots att den godkändes inom EU redan 2007.

Har ni någon släkting som använder Avandia så ring gärna Läkemedelsverket och fråga lite om hur de ser på Avandia och varför inte ett preparat som Glubrava finns upptagna i FASS tex. Är det inte Läkemedelsverkets roll att se till att vi får tillgång till de bästa medicinerna och inte bara sådant som läkemedelsbolagen lyckas intressera oss för.

Ja, pandemin är det väl ingen som hört något om på senaste tiden.

Förr var allting glasklart och Tage Erlander drog roliga historier i Hylands hörna. Varför är det inte så längre?


Sensmoralen är att får man inte hjärtattack av det ena så får man det av det andra. Det känns ju tryggt att veta.


http://www.cnn.com/2010/HEALTH/02/20/avandia.study/index.html?hpt=C1

http://www.ema.europa.eu/humandocs/PDFs/EPAR/glubrava/H-893-en1.pdf

Praty!




Adagio Primo är ett litet sorgligt stycke med min favorit Ennio. Sedan blir det lite mer tada dam med K.D. Lang Vancouver 2010 Winter version.

Den är så bra den där låten av en annan kanadensare Leonard Cohen. Sedan har jag ännu en med Buckley den yngre.

Den är kallt och solen skiner. Grannen har lämnar nyckelknippan i dörren och när jag och Spiken står på toppen av Skinnarviksberget och blickar ut över Stockholm ser vi tre rökkvastar. Kan det bli bättre! Jag försökte faktiskt väcka grannen. Maggan den andra grannen säger att hon är galen men han har inte alltid de vassaste knivarna i lådan själv så det är väl typ målfoto.

Örjan Kihlström är för jävlig. Så duktig han är den mannen.

Såg en bild på Berghs stjärna Sinou Madrik. Den är väldigt fin. Ser nästan ut som en arabhäst i ansiktet. Inget för Ek alltså. Men det var den kanske inte alls.

Pratade med en kurd som tog över lite stulna araber efter Saddam. De hade det i varje fall bra. Annat var det med stackarna som såldes för några hundra dollar efter kriget, som istället för Dubai fick dra tunga kärror med gasflaskor i Erbil.

Det var väldigt nära att jag sköt hans hund en gång. Men nu fick jag meddela den saken direkt. Han sa att nu hade han sex stycken. Men han lät inte alltför deprimerad inför tanken. Sa att hans anställda var lite vad ska man säga, det finns ett arabiskt uttryck som låter som ”schwaija”…Det betyder precis som det låter. Det är det fina med arabiska. Det är ett poetiskt språk. ”Bil” kommer från Automobil. Vi gillar ju bilar. På arabiska heter bil ”Ciara”. Det låter lite galant. Så där fungerar arabiskan.

Så här långt och en bra bit till kan man komma om man får Sinou Madrik i skallen. Hoppas det går bra för den hästen.

I veckan var jag på Hålet och spelade lite musik för sossarna. Före detta Unga Örnar, plus trettio. Lars Enqvist var trettiotre när han avgick som… nej jag skojade. Som SSU ordförande och det var SSU som gästade Hålet. Jag försökte "bonda" lite eftersom jag en gång i tiden skrev någon artikel som handlade om att man måste ha visioner. Det var på Karl-Petters tid, sa jag. Killen stirrade på mig med ett lätt fånflin. Karl-Petter? Thorwaldsson, försökte jag. Blankt. OK och sedan drog jag den där om Enqvist och 33. Fast Karl-Petter var 31. När han inte längre var SSU-ordförande.

Det är märkligt det här med tiden. ”Frihet” heter tidningen. Release party i veckan. Fast jag skrev ju om visioner för den blaskan. Så jag la på Gunder Hägg och ”Staten och Kapitalet”. Fel! Den ska man spela på moderata fester, enligt baksidans käcka förgrundsfigur eller bakgrundsfigur om man så vill.

Så här var det!

Frihet hade gjort om sin layout. Ny layout. Så det var releaseparty och jag råkade komma in när Danne skulle sköta hela festen själv på grund av att… ja, vi behöver inte gå in på det men om nu passerar en bondby utanför Ankara och ser ett hus med hiss och… fyra våningar så.

Var var jag? Jo, Frihets NYA baksida har en bild på Rheinfeldt med devisen ”Gör Reinfeldt arbetslös! Innan du själv blir det. SSU.

Så jag lirade lite Alexandra Burke, Lady Antebellum, John Mayor… faktum är att mitt spontana intryck och jag kan ju ha fel men eliten inom ungsosseriet verkar föredra country. Är country den nya proggen? Gärna för mig.

Men vänta bara. Här kommer 16BIT och Chainsaw Calligraphy (Original Mix) Det luktar…
Sen drog de historielösa ungdomarna ovetande om att Karl-Petter styr över deras liv.

Sen kom ”Stänkar-Raffe” och då drog jag igång det gamla gardet med Colosseum och ”Stormy Monday Blues” . Å Double Trouble med Clapton/Stevie Winwood och…

Resten är historia.

Grattis Örjan…ja, och Bergh oxå även om vi opererade bort Staro Gold Carat och missade 324 spänn.

fredag 19 februari 2010

Slanans Nyckelservice!




Händer det något roligt i världen? Eller? Carina ringde. Det är sjutton grader i norra Irak. Plus alltså! Jag kunde berätta om en klass 2 varning och tjugo centimeter nysnö och det nöp i näsan när jag var ute.

Dränkpumpar kommer att bli en av årets vinnare. I Sverige alltså!

Väntar på Amir som har en reservnyckel. Undrar var min egen tagit vägen. Snödriva.
Fallit emellan. Många teorier men ingen nyckel.

Ibland stöter man på dåtidens vingslag. Läser Mikael Nyberg som skrivit om USA och Afghanistan i Aftonbladet idag. Jodå, USA är ute efter enorma gastillgångar i Afghanistan.

Det var samma med Irak. Där var det oljan som hägrade. Det är det här med gamla radikaler? Det kommer att ta bra många år innan Irak och Afghanistan kan stå på egna ben och samtidigt producera olja och gas så att USA kan få tillbaka något av de 1000 miljarder dollar som USA satsat för att få bort kvinnoförtryckare och en som matare sina lejon med levande människor.

Återigen hör man utrikeskorrespondenter sitta och svamla om att USA är där svenskarna är i Afghanistan och det ställer till problem. För vem? För afghanerna? Eller för utrikeskorrespondenternas flummiga världsbild.

Jsg tycker Sverige ska säga ifrån. Antingen deltar vi i Afghanistan och slutat tjafsa om USA hit och dit. Det börjar låta som ett slitet yogamantra. Eller också drar vi oss ur och håller truten när andra försöker lösa konflikter och göra det lite bättre för folk att leva.

Sverige har en väldigt lång och fin tradition av att både vilja ha kakan kvar och samtidigt äta upp den.

Om omvärlden ska uppfatta oss som seriösa och inte en samling opportunister måste vi nog ta ett och annat beslut som inte kan omtolkas halvvägs.

Som en start alltså.

Jo, nu fick jag tag på nyckeln. Gick till nyckelmannen i Hornstull eftersom den butiken såg välsorterad ut. En slanig 20-åring som såg ut som han hade lärt sig yrket från andra sidan stod och petade bland ämnena en god stund. Sedan mumlade han något om att ämnet var för smalt och petade med sitt skjutmått. Skulle vi hoppa. Nä, han hade det rätta nu sa han och vässade till kopian. Sedan höll han en obegripligt utvikning om varför hans analys var korrekt och sedan tog Spiken och jag tunnelbanan hem. Vi har en nyckelman vid Zinken också som vi brukar gå till. Naturligtvis passade inte nyckeln.

Varför sa han inte: Jag vet inte. Gå till nästa! Låt någon annan göra det som kan!

Nu måste jag ner och tampas med slanan vi Hornstull i morgon igen. Då hade jag tänkt kolla på V75.

Why?



Det är med Svanstedt som med kylan. Det släpper inte.

Nu hade det kommit ett par decimeter till när jag och Spiken analyserade föret i morse. Han gillar snö. Far som en skottspole mellan snödrivorna och letar infrusna lukter. Varför vet jag inte. Det är så med hundar. Man vet inte allt. De har vissa beteenden som man förstår och andra som man inte förstår.

Det är som någon skrev i en kommentar här. Varför sticker hästarna när de ska in och kommer när man bara ska klia dom bakom örat.

Varför klappar Carolina sig på låren? Blodfödet ökar, skrock?

Eller Stefan Holms pantomimföreställning?

Det sägs att Järbyn har en gammal trasig t-shirt under skiddräkten. Kommer ni ihåg nästejpen?

Inom travet har det alltid funnits olika metoder. Det är ju det trav handlar om. Att få hästarna att springa så fort som möjligt utan att de skadas fysiskt eller psykiskt.

Det är många som inte har förstått hur Åke Svanstedt tränar sina hästar. Det är säkert många som inte förstår vad hemligheten bakom Stig H Johanssons exempellösa framgångar är heller. Eller Hultman eller Goop, Nurmos, Kolgjini m fl. Hur kan de plocka fram den ena vinnaren efter den andra. Det verkar som de bara skakar på rockärmen så rasade det ut en stjärna.

När ryssarna lyckades skicka upp hundar och sedan till sist Jurij Gagarin i luften svor man på NASA. Hur i helvete kunde de lyckas och dessutom landa på marken. Några år senare så var rollerna ombytta.

Varför får inte alla författare nobelpriset? Man kan säga att det är betydligt fler som tycker de borde fått det än som fått det. Det finns också en riklig flora av mer eller mindre konspiratoriska teorier kring varför den man tycker om som författare inte fått det. Får ens favoritförfattare sedan äntligen priset så var det ett bra val.
Det finns självfallet argument och argument varför det går si eller så för en professionell yrkesutövare. Van Gogh sålde inte en enda tavla medan han levde och det är väl tveksamt om han ens dog med ett leende på läpparna.

I Sverige har vi fått lära oss att alla kan lyckas. Det är möjligen sant men statistiken talar för att några få gör det medan resten funderar på varför.

Jag kan bli jävligt förbannad när jag tittar på V75 och har lämnat in en rad. Förra veckan svor jag över Erik Adielsson så det osade. Han hade gått försent med Debbie Brodda min sexprocentare eller vad hon nu var. Sju sketna meter till och renset hade varit ett faktum. Svågern som kan det jag inte kan om trav och lite till, försökte lugna ner mig. Han hade inte gått för sent.

Då är det ju två lägen. Antingen inser man att man ville tro att Erik gått för sent och det är vad man kommer fram till i de flesta fall eller också gick han för sent.

Men vi är rätt duktiga på att skylla på andra än oss själva. Nu hade jag inte Copper Beach, så det kan ju ha färgat min analys.

Jag tror att det inom alla professioner finns en massa mer eller mindre självbedrägliga förklaringsmodeller som hjälper oss förbi de stretiga uppförsbackarna i livet. Det är mänskligt. Vad vi skulle vinna på är att inte vara så snabba i våra omdömen.

Jag har ägnat en del tid åt att debattera de anklagelser som riktats mot Svanstedt, Persson och Jepson. Inte för att jag känner någon av dem eller de är mina husgudar utan för att jag vill veta vad som hänt på Bjertorp.

Jag struntar i om Åke Svanstedt m fl är skyldiga eller inte. Även om de frias i hovrätten så vet jag inte ifall de strömmat eller bordrat strömning av hästar på Bjertorp. Jag vet inte heller om det skett hos Olle Goop, Stig H Johansson eller… Det kanske är så att det bara krävs nio missnöjda anställda för att peta ut någon från travsporten med lite suddiga minnesbilder och ett och annat erkännande. Brottet är varken jämställt med mord eller ens i närheten av att ge långvariga men för hästarna. Men det är inte tillåtet.

Det har snackats en hel del om att smutskasta vittnen. Vittnena har gått ut och påstått än det ena och än det andra i media och för vem som velat höra på. Jag och andra har försökt och kunnat visa på att en hel del av påståendena varit fel.

Detta var från början ett mediadrev och flöt drevet in i jordbruksverkets utredning, polisanmälan och vidare till rätten.

Drev är drev.

Drevets enda syfte är att driva en tes.

Nu håller den tesen på att spricka i småbitar. Vittnena säger emot sig själva, lämnar olika uppgifter och kommer med nya versioner. Det spelar ingen roll hur man vänder och vrider på den här saken. Det här är ett brottmål och då ska det ställas höga krav på bevis.

Nu kastar man in ny bensin i brasan. Det fanns kanske inga Gidde intervaller, Torvald strömmades och hur var det med hans tejpade öron bl a bla.

Man flyttar fokus när det börjar svaja kring 2004 och 2005. Nu vill man prata om 2007 och det är väl bara en tidsfråga innan vi hamnar i Elitloppet, tejpade öron och 2008.
Det talas om hemliga vittnen, andra som ”vet” och gud vet allt.

Om drevet ägnat lite mer tid åt att sätta sig in i tejpade öron och en del annat så hade man kanske kunnat suga i sig att det finns människor som kommer på saker eller provat sådant som ingen annan provat på grund av att de är nyfikna och går sina egna vägar.

Varför var Ingemar Stenmark så bra. Kalla, Woods. Var det enhjuling, dyrare valla och specialgjorda golfklubbor. Man vill gärna tro det när man droppat sin tredje boll vid vattengraven.

Det är då det värmer med att ”han gick för tidigt”.

Till sist några rader från "Allt för Föräldrar":s forum:

"...som nu är snart 14 år opererade sina utåtstående öron för ett år sedan och det var ett enkelt ingrepp med mycket bra reultat. Läkaren vi träffade innan op. tyckte att man inte nog kunde poängtera att det var viktigt att tejpa öronen när barnen var små."

Det var någon som undrade varifrån alla idéer kommer. Eller var det kanske en norsk uppfinning som norsken. Slå Cato och öron så kanske världen blir lite mindre komplicerad.

tisdag 16 februari 2010

Ekmarks hemliga vittnen



Ibland när jag får lite tid över brukar jag gasa runt lite på olika travsidor. Se ifall det är något kul på gång.

Faktum är att dagens klo hittar jag på Travnet. Där har en av Ekmarkarna analyserat läget efter hovrättens beslut att bevilja prövningstillstånd för Svanstedt, Persson och Jepsons domar.

Så här skriver Ekmark den äldre:

”Visserligen står samma bevisning och vittnesmål mot samma nekanden, förutsätter jag. Men. Hovrätten har en fällande dom gällande ett av kronvittnena, Erik Fredriksson. Inte bara ett erkännande, som då.”

Här undrar man hur det är fatt? Kronvittne? Förutsätter? Det lär nog bli en del
nyheter i form av nya vittnen och framför allt en helt annan genomgång av bevisningen. Domen mot Fredriksson tycker Ekmark tydligen är en riktig höjdare. Hur tänker han då? Att Fredrikssons erkännande och böter på något sätt ska göra honom till ett mer trovärdigt vittne. Det vore ju konstigt om så vore fallet.

Hans påstående ska ju värderas i hovrätten mot en delvis ny bakgrund. T ex att händelserna med Kanal 75, Hans G Eriksson och Lars-Ove Pettersson hamnat vid den 12 oktober 2004 och inte vilket år som helst och fr a att STC razzia fått ett datum 8 november och inte som i tingsrätten nån gång 2005.

Enbart mot den bakgrunden verkar Eriks påstående inte bara prilligt utan närmast skrattretande. Det är det nya i hovrätten och sedan vet jag inte om man ska betala tillbaka böterna när man ogillar hans påstående. Man kan ju tycka att Ekmark den äldre kunde resonera lite i de svängarna när han ändå var på gång men han har andra och mer djärva tankestråt i sikte:

”Personligen är jag minst lika intresserad av vad STC tar för beslut när de väl skrider till handling. När Hovrättens dom meddelats. Ty att deras egen utredning i ärendet har fler vittnen än de som nyttjats i rätten tvekar jag inte en sekund på.”

Ser man på!

Äntligen lite petande i STC:s utredning. Nu är det så att det vore helt sensationellt ifall STC hade fler vittnen som de undanhållit tingsrätten.

Uttrycket ”nyttjats” manar också till eftertanke. Menar Ekmark att STC skulle ha ett batteri av vittnen ungefär som ett fetodds ifall saker och ting börjar röra ihop sig.

Han ”tvekar inte en sekund”. Med tanke på Ekmarks bakgrund och kontakter på STC så kan det ju faktiskt vara så eländigt att han har rätt. Alltså att han verkligen inte behöver tveka en sekund på att det omfattande utredningsmaterial som redan Jordbruksverket informerade polisen om skulle var ännu mer omfattande.

Nu tror jag att Ekmark är lite trött efter helgen eller att snöslungan utanför stört hans skönhetssömn för om det är som Ekmark säger lär det nog bli ett liv som Ekmark inte alls räknat med.

För det Ekmark antyder är att STC inte alls skickade hela sitt utredningsmaterial till polisen och att Peter Forssberg undanhöll uppgifter i polisförhöret och i rätten. Att det skulle finnas ett hemligt material som polis och domstol inte fått ta del av.

Ett slags plan B, om uttrycket tillåts.

STC har för det första ingen rätt att göra så. De har enligt egen uppgift skickat utredningsmaterialet till polisen, inte en del av materialet. Nu försvann det ju genom åklagarens försorg liksom det förhör som ska ha hållits med Peter Forssberg men att det skulle vara någon annanstans än hos polisen och Anders Gustafsson är helt uteslutet för annars kommer det nog att ringa ganska intensivt från både polis, åklagare och advokater till STC.

Så det vore nog bra om Ekmark utvecklade sin bussäkerhet på det här området för annars är det ju möjligt att hans egen telefon ringer inom kort och då är det inte hans yngre bror Björn på Travronden som vill ha sympatier för sin censurerade Hans Landa artikel.


Till sist lite avkoppling med Jeff Beck och Tal Wilkenfeld. Aldrig hört talas om? OK, då är det nog dags att lägga henne på minnet!

måndag 15 februari 2010

Hovrätten bokstavligen!



Hovrätten tar upp fallet och det var inte mer än rättvist även om åklagaren i målet Anders Gustafsson hoppats att det inte skulle ske. Varför trodde han inte det. Jag antar att det hade suttit smällfint om slutvinjetten hade blivit 17000 i böter och en suddig dom. För åklagaren som inte tyckte att STC: undersökning och förhör med Forssberg hade i förundersökningen att göra.

Det hade såklart varit en fjäder i hatten på Gustafsson om han skalperat Sveriges genom tidernas mest framgångsrike travtränare under ett år.

Att sedan hans insats i förundersökningen och rättens förmåga att döma i målet kraftigt beskars av det hafsverk han haft händerna på verkade inte bekymra Gustafsson.

Nej, GRATTIS till rättvisan och nu finns det åtminstone en möjlighet att sanningen kommer fram och bevisen kan vändas på som det borde anstå en svensk domstol.
Nu börjar allvaret!

Det finns en hel del människor som undrar varför? Alltså varför jag ägnar tid åt det här rättsfallet Svanstedt, Persson och Jepson?

Blir man en lyckligare människa?

Jag kan inte säga att det är för pengarna i varje fall. Personligen tror jag att journalistik är något för dårar vars förfäder av misstag blivit korsade med en get eller myra någon gång i historiens tidiga grönska. Jag jobbade med det där yrket i femton års tid från början av 80-talet fram till 1996.

Ett tag satt vi ett gäng på Gamla Bysis eller Gamla Bysättningshäktet som det längre och mer korrekta namnet är. En fantastiskt fulvacker gul byggnad vars ena sida vetter mot Hornsgatan och den andra mot Brännkyrkagatan på Söder i Stockholm.

Vi var sju åtta journalister som sysslade med det mest från att tillverka udda datatidningar som UNIX Norden till att lösa Palmemordet eller skriva om nya corporate finance och profile imaging. Det var i mitten av det glada 80-talet och vi var om inte unga så i varje fall rätt entusiastiska inför framtiden och journalistikens kraft och möjligheter att förändra samhället.

Vi hade roliga fester och det var alltid några som råkade i luven på varandra.
Vår etiska profil var väl lite olika. Den som bad hårdvaruleverantörens vd sekreterare ”skicka med några färgstarka pratminus, gärna på diskett” hamnade väl i ena ringhörnan medan hardliners som skrev ekonomiska artiklar om aktiemarknaden och vägrade lyssna och investera när en släktning som var läkare dök upp och påstod att Astra hade en ny magsårsmedicin som skulle slå världen med häpnad.

Jag vet inte vem av oss som tjänade mest pengar räknat över tiden. Jag tror att de flesta av oss ville göra ett bra hantverk först och främst. De som rutinmässigt jobbade för rena företagstidningar verkade hur som helst ha fakturamallarna uppe på skärmen oftare.

Men jag vet att de av oss som en period försökte lösa Palmemordet hade det tungt. Jag minns att jag själv jagade ett gäng poliser ett tag. Några påstods ha haft något samrörde med mordplatsen. Vi hade bl a fått ut listor från polisens juridiska avdelning där vi satt och räknade hur många anmälningar de hade fått på sig och hur många övertidstimmar de hade.

Ett jäkla jobb som inte ledde till så mycket konkret om jag minns rätt. Men jag fick en ganska bra insikt i hur poliser gör när de spöar folk vi omhändertagande. Jag lyckades också bluffa till mig en av polisernas självdeklarationer. Som sagt, vi jobbade brett och förutsättningslöst. Ibland fick vi sticka emellan med något mera lukrativt som att skriv om Saabs nya datoriserade lager i Värmland. Sen fick man tillbaka artikeln med en förfrågan om man inte kunde peta in att Saab var ”en sportig och vacker bil”. Då svor man en vända och kilade ner på Stupet eller Stopet som krogen hette och drog ett par bira medan man funderade över om varför det var alla de värdelösa knäcken som gav pengar och de som verkligen betydde något för mänskligheten inte gjorde det.

Flera år senare hade jag förmånen att komma på ett avslöjande som var relativt stort.

Jag placerades på Aftonbladets tekniska avdelning tillsammans med deras utrikesreporter Wolfgang Hansson. Kinna Bellander som släpat min research från Kalla fakta till Aftonbladet kom dit och rökte några cigaretter mellan vd skapet på Moderna Tider. Det var på den tiden vi fortfarande pratade med varandra. Anledningen till att Våfflan och jag satt där i vår ensamhet var att ingen annan på tidningen skulle veta om vad vi gjorde. Det skulle vara hemligt. Ja, och så Kinna men hon hjälpte ju samtidigt Jan Stenbeck att gör av med pengar så hon var inte hos oss så ofta.

Jag hade innan dess suttit i flera månader om inte längre på kammaren och kontoret i en litet etta på Timmermansgatan där Carina samtidigt höll på att skriva ihop en pjäs. Regissören brukade dyka upp, röka ett par hundra cigg och berätta om virkespriserna på Gotland. En period flyttade jag till Karolinskas bibliotek och plöjde vetenskapliga tidskrifter hela dagarna.

Nu blev det flera månader vid Globen och Aftonbladet och chefredaktören Torbjörn Larsson hade generöst sagt ”det får ta den tid det tar”.

Det tog ett par månader till innan vi hade cirka 50 eller 60 sidor klara för publicering. Till sist blev det 80 vill jag minnas.

Löpsedlarna flammade över hela Sverige under större delen av en vecka.

Kommer ihåg att jag frågade en löpsedelsredaktör vad som säljer. Han funderade och skakade på huvudet. Vi vet inte, sa han. En gång hade vi helt blankt i skallen och skrev ”AFTONBLADET UTE IDAG!”. Då steg upplagan. Ingen vet. Undersökande och avslöjande höjer inte siffrorna automatiskt som man kanske tror, sa han, nickade och återgick till sin löpsedel.

Nu har det gått drygt tjugo år och jag är säker på att man kommit längre i förståelsen för vad som säljer. Det ser ut som det i alla fall.

Finessen med den här genomgången är att försöka visa att journalistik bedrivs av olika skäl och med olika motiv.

Som jag försökt visa här den senaste tiden så finns det alltid en annan sida bakom några löp och snabbt hoprafsade artiklar. Långt därinne oftast gömt för omvärlden ligger den verkligt intressanta historien. Historien bakom ytan.

Jag stötte häromdagen ihop med en gammal polare från Bysistiden nere på Hålet.

Stefan Lisinki jobbar numera som kriminalreporter på DN och vi hade inte setts på länge trots att vi bor ganska nära varandra. Det blir så ibland.

Jag berättade lite om vad jag hade för problem med Svanstedtfallet och han berättade om ett norrländskt mordfall som han skrivit och forskat en hel del kring.

När jag senare gick hem för att ta ut Spiken på hans sista kvällsrunda så funderade jag åter på vad det är som driver en. Att ligga och sova på en varm och fuktigt ståldurk på Nicaraguasjön och bli nerskiten av en flock höns som sitter ovanför i burkar, stå vid en postlucka och bluffa ut en självdeklaration, smyga på en misstänkt brottsling utanför posten, sitta på en restaurang i Irak som blir sprängd i bitar, ta skit av en ilsken köttdirektör, smuggla in bokmanuskript i Turkiet eller bara sitta och plöja halvmeterhöga drivor av vetenskaplig litteratur för att ta reda på vid vilket datum åtta år tidigare den vetenskapliga världen borde känna till att HIV-viruset dör vid +72 grader Celsius.

Jag vet inte.

Men när jag läste söndagens kvällstidning med skräckrubriker som rörde kycklingar så letade jag efter den lilla, lilla tvåradaren. Jodå längst till höger efter all skräckpropaganda stod det som gjorde att jag inte rusade ut i köket och kollade ifall jag hade fel kycklingmärke.

Nu stod det att man kan värma kycklingen till +70 grader. Jag skulle nog säga +72 grader men strunt samma.

Så nu ska jag ner och köpa de märken som pekades i tidningen igår eftersom de lär gå för vrakpriser idag.

Det var trots allt värt något att ta reda det där med temperaturen en gång för alla.
Att veta hur det egentligen ligger till…

onsdag 10 februari 2010

Elin ljög!


Foto Thomas Blomqvist, Kanal 75
Ovan Quack Pot med halvstängt huvudlag och käk den 3 juli 2004


Så här sa Elin Strinnlund i tingsrätten:
” Quack Pot han gick med ett så kallat långsamt huvudlag utan slagjord även när han tävla.”
Längre ner i samma förhör i tingsrätten:
”… eftersom han hade den utrustningen, långsam huvudlag, bomull i öronen och tungband. Det var inget märkvärdigt.”
Bilden ovan bevisar att Elin ljuger i rätten. Bilden är tagen ifrån Gulddivisionsfinalen och Mälarpriset den 3 juli 2004. Mitt under den period som Elin sommarjobbade på Bjertorp. Det finns också ett antal andra bilder från olika vinklar, bl a bakifrån.

Jag tror den här bilden räcker en bra bit som bevis för att Elin ljög i tingsrätten angående hästen Quack Pots utrustning. Om sedan den lögnen beror på att hon tror att hon minns en viss sak eller att hon ljuger medvetet är ointressant.
Hon hade sommaren 2004 haft hästen en vecka som angav till juli/augusti som sommarvikarie och påstod att Svanstedts försteman Glenn H Persson sagt åt henne att ta på en utrustning som hon tyckte var konstig.

Hon angav också Stochampionatet där hon skulle konfronterat Anders Svanstedt på en fest. Det var 2004 samma helg(23-24-25 Axevalla) som Quack Pot skulle starta på fredagen den 23 juli men ströks för den blev halt i värmning eller på banan i varje fall. Starten innan var den som syns ovan på bild.


Hennes iakttagelse med Quack Pot skulle alltså skett vid en träning onsdagen den 14 juli eller onsdagen den 21, det senare två dagar innan start om man får tro hennes berättelse i denna del. Hon kan du knappast ha pratat med Svanstedt utan att ha på fötterna, alltså att hon misstänkt eller hade sett något och det hade hon den 10:e och sedan kunde hon ha sett Le Kemp veckan efter. Men varför skulle man strömma en häst 13 dagar innan den startar(10 juli i förhållande till den 23 juli?). Om hon gjorde sin iakttagelse med Le Kemp veckan efter Stochampionatet så ljuger hon en gång till eftersom hon då redan har konfronterat Svanstedt när hon ser Le Kemp och Jepson med något långt i handen som hon inte vet vad det är. Hon sa ju klart och tydligt att hon inte var en sådan som lyssnade på skvaller. Hon ville se med egna ögon.

Det finns en annan möjlighet. Nämligen att hon inte alls konfronterade Anders Svanstedt på Stochampionatet som hon säger. Eller rättare sagt att det hela skedde ett helt annat år långt senare när hon slutat hos Svanstedt och jobbade hos Stig H Johansson. Men när Åklagaren frågade henne ifall hon konfronterade någon så svarar hon Anders Svanstedt och att det skedde på Stochampionatet, inte på ”något Stochampionat”, eller på ”Stochampionatet 2008” eller”ett Stochampionat”.


Strunt samma. Elin jobbar på Bjertorp sedan andra halvan av juni och definitivt i juli 2004, hästen startar den 3 juli 2004 och hade käk och halvstängt huvudlag. Hon får någon eller några veckor senare ta hand om hästen som ska starta den 23 juli. Sedan startar hästen den 12 augusti, den 21 augusti och blir struken för dåliga blodvärden den 27 augusti*. Normalt sett pratar man med den som haft hand om hästen eller någon annan ansvarig om vilken utrustning hästen haft tidigare. Det visar sig att det är precis som Persson sa att hästen hade olika utrustning.

Persson sa att en annan skötare Carl Johan Jepson sedan skulle komma och köra snabbt med hästen.

Vad som sedan hände är beskrivet upprepade gånger.

Hästen kom tillbaka uppstressad och Elin reagerade men frågade inte. Hon frågade inte heller Åke, Persson och Jepson om varför hästen skulle ha den utrustningen som hon tyckte var konstig.


Hon är vidare säker på att hästen hade långsamt huvudlag, bomull i öronen och tungband. På Bjertorp som var Svanstedts träningsanläggning där Elin arbetade under två månader 2004 på sommaren. Hon gick runt i olika stallar och skötte andra ordinarie skötares arbetsuppgifter. Ingenstans framkommer det att hästen hade en annan ordinarie skötare som hörts eller hon samtalat med rörande den märkliga utrustningen.

Däremot finns det starka skäl att misstänka att hon också före påselningen av hästen Quack Pot hört rykten om grisfösare. Det talar hennes ovilja att fråga vad som hänt samt hennes förklaring att hon inte vågade fråga. Varför skulle hon inte våga fråga? Var det inte hennes jobb att sköta hästen och fråga. Om hästen stött på ett djur så kunde ju något hänt, hästen kunde rumlat till och det kunde uppstått en hälta alternativt hästen kunde vara nersatt av feber et c. Det var henne jobb att fråga den som kört hästen d v s Jepson. Men det gjorde hon inte. Faktum är att hon än idag fem års senare aldrig frågat någon om vad som hände under träningsrundan när hästen kunde stött på en älg, en hund, ett plastpåse eller vad som helst som kan stressa upp en häst. Hon såg aldrig vad som hände under träningspasset. Det skedde 300-400 meter bort på rakbanan. Det har hon inte heller påstått, men hon träffade Hans G Eriksson strax efter och han tipsade om att det kunde gällt elpåsfösare. Han sa inte att han sett det och har aldrig hörts om detta eller spontant berättat om det.


Elins vittnesmål har tre komponenter. Hon anser att hon hört Persson beordra en vis utrustning på hästen som hon än idag anser att den hästen inte hade vare sig i tävling eller hemma. Den utrustningen tyckte hon var konstig. Hon hävdar att den alltid hade samma utrustning i träning och i tävling. Sedan kom hästen tillbaka och var väldigt uppstressad. Till sist fick hon antingen före och/eller efter hintar och hörde rykten om att det hon sett var att hästen utsatts för grisfösning.

Så när hon veckan efter befinner sig et antal hundra meter från rakbanan där Jepson kör med en annan häst så ser hon något långt i handen som hon inte vet vad det är men som kan var ett så kallat långspö som används när man kör i långvagn vilket hästarna normalt gjordes i träning på Bjertorp.


Hon kan inte avgöra vad det är. Dock blir hon övertygad om att det är vad andra sagt åt henne att det är. Hon ser inte färdig och går därifrån. Hon vet inte ens hur hästen var.

Hon säger att hon sett Erik Fredriksson köra dit Jepsons bil. Hon säger att hon inte vet vad han gjorde där. Det vet ingen som sett rättegången. Mystiskt eller hur? Nu hör det till saken att Le Kemp var Eriks passhäst så det var väl knappast märkligt att Erik Fredriksson tittade på när hans passhäst gick ett pass. Fredriksson hade också tänkt sig en tränarkarriär så han var säkert intresserad av hur hans häst travade på rakbanan. Detta faktum undviker Elin att nämna och Erik berör det inte med ett ord i någon av sina många versioner. Han borde ju vetat om Jepson strömmade hans egen passhäst Le Kemp? Någon liten kommentar, eller? Varför håller både Elin och Erik tyst om detta faktum?


Men tillbaka till Elin och hennes tvärsäkra uppfattning som domen bygger på. Om Quack Pot som Elin hade hand om alltid gick med långsamt huvudlag, bomull i öronen och tungband så är det klart att Elin reagerat ifall den hästen plötsligt skulle utrustas på annat sätt. Jag har tidigare varit inne på att Elin möjligen fått ”hintar” även innan Quack Pot och ”hört fel” alltså när Glenn H Persson säger att hon ska ta på halvstängt alt. Helstängt och käk så har någon eller några redan berättat att de hästar som strömmas har helstängt, käk och slagjord.

Så i Elin blir stressad. Nu ska tydligen hennes häst strömmas. Hon vet inte vad det är riktigt men det är hemskt för hästarna. Hon hör ”stängt” och ”käk” och slänger kanske på helstängt, käk och slagjord. Jepson har ingen anledning att ifrågasätta hur hästen är utrustad. Han kör och antagligen har Persson sagt till honom att köra fort och det kan ha varit en Gidde Intervall eller någon annan variant av fortkörning**. Eller också hände något på vägen eftersom passet var cirka en kvart eller tjugo minuter långt.


Elin frågar inte.

Nu inställer sig en intressant fråga. Vi det här fikabordspladdret som flera vittnat om där ryktena diskuteras så har det säkert pratats om vad som händer när man kör en grisfösare i rumpan på en häst. Erik påstår ju att han visste. Therese har slutat och det har Line också men Erik är ju mästerfösaren. Han kan säkert berätta att hästen kan slå bakut och skicka iväg fösaren och rimligen kusken.


Varken i förundersökningen eller i rätten diskuteras frågan som dyker upp i mitt huvud. Elin skötte hästen. En kort period, visst, men vilken utrustning hade hon själv på hästen när hon körde den nästa vanliga träningspass. Eller hon körde aldrig hästen? Framkommer inte men logiskt sett så borde hon kört ett antal heat med hästen. Om hon nu fick höra de här historierna som bekräftade vad som hänt Quack Pot så har jag väldigt svårt att tro att hon inte fått reda på att hästen kunde sparka bakut. Så körde hon hästen efteråt eller inte. När kom hästens ordinarie skötare tillbaka. Samma vecka? Sånt går att ta reda på!

*Så här säger Åke Svanstedt om Quack Pot i rätten:

Silbersky: Var det något problem med hästen?
-Han hade så kallad överträning. När dom har för mycket röda blodkroppar. Det väl en liten..en nervsjukdom kan man säga. Det var en lite nervös häst som producerade för mycket röda blodkroppar. Man fick vara försiktig med honom hela tiden och träna försiktigt.
Silbersky: Vad skulle hända på en sådan häst om man använde el.
-Det skulle absolut inte gå.
Silbersky: Varför skulle det inte gå?
Då skulle han bli ännu nervösare. Problemet med för mycket röda blodkroppar
Silbersky: Den var alltså stingslig och nervös häst.
-Nja, den hade det problemet med röda blodkroppar.
Silbersky: Så det skulle vara kvalificerat vansinne menar du att använda det på den hästen.
-Ja, det skulle det vara.

**Så här säger Glenn H Persson i rätten:
-Men slagrem har väl förekommit på senare år som det varit några hästar som kommit in i träning som före detta tränare har varnat att den här hästen har lätt att slå bakut så den ska ni köra med slagrem därav har dom gått med det, men det väl varit promille av alla hästarna i träning.
ÅKL: Det här med check och helstängt i vilka lägen använder man det?
-Det är väl om hästen är besvärligt och inte styr eller om de går i lite snabbare intervaller då i tävlingstempo så ska de ju fokusera sig och ha den här käken som lite balanshjälpmedel, en del.
ÅKL: Du vet ju naturligtvis att det är Elin Strinnlund som påstår att hon skulle blivit beordrad av dig att utrusta en häst med käk och helstängt och slagjord. Har du några tankar om det eller någon kommentar varför hon skulle säga det.
-Nej, det har jag inte. Hon kommer ju väldig ny direkt från skolan och ut i arbetslivet och det är möjligt att hon kan ha missuppfattat mig. Men jag har aldrig beordrat om någon slagrem.
ÅKL:Är det någon situation som du speciellt tänker på som hon kan ha missuppfattat dig?
-Nej.
ÅKL: Har ni haft något otalt?
-Nej, jag tyckte det var en väldigt bra tjej, väldigt snäll och duktig med hästarna. Men hon var ju liksom lite grön och så och kom ju ut från skolan direkt och var inte så erfaren och börja jobba hos oss men hon försökte få lite vägledning , men hon var jätteduktig.

måndag 8 februari 2010

Reflektioner som rör vittnet Erik Fredriksson



Ovan´bild ur Förundersökningen.

Hur kan Erik Fredrikssons och Hans G Erikssons vittnes mål vara stöd för Elins vittnesmål?
”Elin Strinnlunds uppgifter vinner också stöd av framför allt Hans Erikssons och Erik Fredrikssons utsagor. Tingsrätten finner att hennes uppgifter ska läggas till grund för bedömningen.”

När man läser domen där tingsrätten i Svanstedtmålet funnit att Erik Fredrikssons vittnesmål stödjer Elins så har man ungefär lika svårt att finns det stödet precis som när det gäller Hans G Eriksson.

För domen gäller vad som är bevisat när det gäller sammanlagt nio hästar varav två okända. Sju av dessa avvisas medan domen gäller vad som är bevisat rörande hästen Quack Pot och Le Kemp.

Quack Pot, Le Kemp och Erik Fredriksson
Varje hästpar eller enskild häst som tagits upp som bevis i rättegången i linje med åtalet har en egen rubrik. Så vi kan strunta i de övriga så länge.
Under rubriken: ”Vad är bevisat när det gäller hästarna Quack Pot och Le Kemp" skriver tingrätten följande i domen:


”Vittnena Hans Eriksson, som hyrt stall av Åke Svanstedt under den tiden åtalet
avser, och Erik Fredriksson, som varit anställd som hästskötare av Åke Svanstedt
under den perioden åtalet omfattar, har lämnat uppgifter som stämmer överens med Elin Strinnlunds redogörelse.”


Jaså, verkligen.

Nu ska vi hålla i minnet att rubriceringen handlar om vad som är bevisat ifråga om Le Kemp och Quack Pot och inte vad Erik säger om All American Cool som inträffar, dels före preskriberingen och vid en tidpunkt två år tidigare när Elin inte ens var anställd. Inte heller uppgifter som rör hans senaste version när det gäller Icing Laday 2005 som sägs ha inträffat ett halvår efter att Elin slutat.

Så vilka uppgifter kan rätten mena stödjer Elins berättelse om just Quack Pot och Le Kemp.

Det rätten ska pröva är alltså bevisen kring Quack Pot och Le Kemp.

Men vad säger då Erik om Quack Pot och Le Kemp. Ingenting faktiskt. Han nämner inte de hästarnas namn varken i förundersökningen eller rättegången varken spontant eller på fråga från vare sig åklagaren Anders Gustafsson, advokaterna Leif Silbersky, Staffan Uvabäck, Hans Berglund eller rättens ordförande. Erik nämner inte ens sommarvikarien och skötaren Elins namn i rätten. Det är hon som uppger att hon gjort iakttagelser som rör hästarna Quack Pot och Le Kemp. Men kan det då vara Erik som beskriver någon händelse som Eriksson berättat eller sett och sedan berättat för Erik som gäller Elin Quack Pot och Le Kemp.

Nej, Han nämner inte heller Erikssons namn under rättegången eller i förundersökningen.

Så hur kan då Eriks uppgifter, vilka ju måste vara knutna till de aktuella hästarna vara ett stöd för Elins berättelse vad gäller Quack Pot.

Ja, det får vi gissa oss till, för rätten gör inte ens ett försök att förklara på vilket sätt Eriks eller för den delen Hans G Erikssons uppgifter är ett stöd för Elins berättelse när det gäller Quack Pot och Le Kemp.

Bilen vid banan
Jo, vänta! Elin säger ju att hon såg Erik köra Jepsons bil till banan:

”Hon har även berättat att Erik Fredriksson kört Carl Johan Jepsons bil till banan men att hon inte vet vad Erik Fredriksson gjorde där.”

Hon får ingen fråga om Erik utan ger denna extra information själv:

”-Jag, såg ju när han var där(Jepson min anm.) och tilläggas kan också att Erik Fredriksson hade kört dit med Jepsons bil. Vad han gjorde där vet jag inte.”

Det kan ju låta bestickande. Erik Fredriksson kör dit Jepsons bil. Vad skulle Jepson med sin bil till när han tränade häst på rakbanan.

Orsak okänd
Men åklagaren struntar i den här informationen. Han inser efter förhöret med Disa där bilar som kördes till rakbanan penetrerades av advokaterna att bilar kan köras dit av andra anledningar.

Det kan självfallet finnas en miljon skäl till att Erik Fredriksson kör upp Jepsons bil till rakbanan. Jepson kanske skulle ett ärende efteråt och Erik skulle köra tillbaka till stallet. Det finns ingen uppgift om att Elin stannar och ser vad som händer sedan. Istället säger hon klart och tydligt att hon inte vet vad Eriks gjorde där. Le Kemp hade vidare kanske tappat en sko och Jepson ringde efter Erik via mobilen som tog med en extra sko i Jepsons bil.

Det stora problemet är att ingen frågar vare sig Jepson eller Erik om den där bilen. Speciellt märkligt är det att inte Elin berättar om Erik och bilen i förundersökningen. Inte ens Elin tillfrågas när hon lämnar denna information utan åklagaren glider raskt vidare till hennes iakttagelser rörande Jepson.

Elin beskriver följande händelseförlopp i förundersökningen som skulle skett under en dag sommaren 2004 rimligen i slutet av juli:

”Vid ett tillfälle då de var ute och körde hästar så körde Disa Zetterman upp bredvid Elin och frågade henne om hon visste om de hade använt el mot en av de hästar som Disa skötte,Soccer Vadd (Zoccer Wadd heter hästen och ingick i de så kallade Gidde intervallerna som Jepson körde min anm.).Elin svarade att hon trodde det var så. Elin hade sett den hästen köras iväg av Jepson med samma speciella utrustning som hon sett användas på Quack Pot då hon sett Jepson köra tidigare och hon förstått att den fick elstötar.Samma dag på lunchen satt Elin, Disa Zetterman och Erik Fredriksson och pratade om användandet av grisfösare. Disa hade inte tidigare förstått att detta med användande av grisfösare förekom trots att hon arbetat där i flera år. Disa var upprörd och grät.”


Men det går kanske inte att fråga Erik i rätten om den där bilfärden. Jodå, Erik förhörs efter Elin Strinnlund. Faktum är att Erik förhörs sist både i förundersökning och tingsrätten.

Elin borde ju rimligen tagit upp med Erik om att han var vid banan när hon tror att Le Kemp strömmades och hon såg Erik.

Tidpunkter och positionsproblem
Vad säger då Erik i rätten angående bilar och grisfösare. Det är ju den enda kopplingen där Erik i någon mån skulle kunna stödja Elins berättelse. Jo det finns ett tillfälle till men det ska jag återkomma till.

Erik säger följande som rör den tid Jepson var där alltså anställd 1 januari 2004 till maj 2005:

”…även vid denna tiden så körde jag ner grisfösaren vid något eller några tillfällen till Kalle. Men hur många, när och var, det minns jag inte.”

Nej, det är just det. Erik vet inte när detta skett under en sjutton månader lång period. Något eller några tillfällen. Det kan vara ett eller ett par men inte många. Elins iakttagelse när det gäller Le Kemp och överhuvudtaget gäller ett vid ett tillfälle på 150-200 meters håll. Hon ser inte Erik med någon grisfösare. Hon säger att hon inte vet vad han gjorde där. Ingen frågar.

Ingen frågat Erik om han minns hästen Le Kemp eller att han sett Elin så och spana i hingsthagen som iofs ligger vid B-stallarna cirka 300 meter eller mer från rakbanan. Ingen frågar en om det skedde under den tid Elin var där eller om Erik ibland kört dit Jepsons bil av andra skäl. Stod Elin i hingsthagarna som alltså ligger till höger(tre plus tre) om stallarna A och B längst uppe till vänster så menar jag att hon dessutom borde utveckla om hon överhuvudtaget kunde se någonting på det avståndet.

Elin i tingsrätten:
”… nu vill jag se vad som händer så jag bestämde mig för att gå och kolla så jag gick till en hingsthage som ligger 150-200 meter från rakbanan så jag ser när Jepson kör då, vänder upp. Han har någonting i handen. Vad det är kan jag inte säga för det är svårt att se från det avståndet.”

Den här iakttagelsen gäller Le Kemp.

Står hon där hon uppger att hon står i hingsthagarna så kan hon knappt se vad det är för bil. Jämför bilden nedanför tagen från rakbanan på samma sida. Den vita pricken kan vara ensilagebehållare men också en bil. Om Elin står i hingsthagarna så står hon bakom trädpartierna som ligger framför hingsthagarna. Senare i utfrågningen av advokaterna pekar hon var hon står men det framgår ingenstans att hingsthagarna skulle flyttats eller var hon står eller att hon informeras om att hennes utsaga om hingsthagarna skulle var fel. Hon kan ha tagit fel eller i verkligheten befunnit sig i andra hagar, t.ex. de hagar som ligger innanför rakbaneovalen. Men beroende på var hon stod där är det ändå oklart ifall hon ser t ex. Erik för att inte tala om Jepson och dessutom är det ingen som frågar om hon sett Erik köra iväg med bilen eller ifall hon sett Erik stå bredvid bilen, sitta i bilen etc.

Hur fick hon idén ?
Vidare är Eriks stöd för Elins berättelse i vilket fall obefintligt eftersom han inte på något sätt beskrivit att han varit närvarande och kört upp en grisfösare vid det aktuella tillfället som tidigare beskrivits. Erik har ingen tidsuppfattning när detta skett. Det kan handla om vilken som helst av de 500 dagar Jepson varit på Bjertorp och av Eriks berättelse som ovan rör det sig om någon eller några gånger.

Elin berör i sitt vittnesmål följande i rätten:

ÅKL: Pratade du med någon eller frågade vad det här var för något.

-Personalen frågade jag ju och det var ju mer en bekräftelse av min förmodan som jag fick från dom.

ÅKL: Vilken var din förmodan?

-Att det var grisfösare som användes.

ÅKL: Varför kom du på den tanken. Varför kom det upp. Varför fick du den tanken?

-För det var ju det som hade påståtts. Jag hade inte trott på det här. Inte alls. Jag brukar inte tro på skitsnack utan det jag har sett med egna ögon.

ÅKL: Var det någon speciell som hade påstått någonting eller.

-Nej, men det var ju dom jag jobbade med. Det var bl a Paw Mahony. Disa då. Disa hade en konflikt med Erik där ett tag. Som jag hörde. Hon frågade han vad de höll på med och han försökte avdramatisera det och sa att det väl inte var så farligt. Jag ville inte höra. Jag ville inte tjuvlyssna.”

Erik skulle alltså försökt avdramatisera något som Disa uppfattade skett och Elin tjuvlyssnade men ville inte lyssna mer. Det här rör alltså inte ens Elins iakttagelser.

Eriks stöd obefintligt!
Det är alltså inte utrett att Eriks berättelse stödjer Elins ifråga om hästarna Quack Pot och Le Kemp och därför det som står i domen om att Erik Fredrikssons berättelse och Hans G Erikssons berättelse skulle vara ett stöd för Elins berättelse när det gäller de två hästarna Quack Pot och Le Kemp.

Sammantaget gäller enligt men mening att kriteriet för rätt till prövningstillstånd gäller i vart fall enligt följande:

”1.det finns anledning att betvivla riktigheten
av det slut som tingsrätten har
kommit till,”

Med detta sagt vill jag lämna frågan ifall Eriksson och Fredriksson kan anses varas stöd för Elin Strinnlunds berättelse.

Andra märkliga omständigheter och slutsatser
Det finns också en rad andra skäl till varför tingsrätten bort ifrågasätta och avvisa Erik Fredriksson olika berättelser och det sätt på vilket utredningen skötts med avseende på Fredrikssons olika versioner av händelseförloppet.

Men det gör man inte. Istället skriver man en överslätande förklaring som stöd för att Therese stödjer Eriks berättelse och tvärtom:

”Tingsrätten är av den uppfattningen att Erik Fredriksson inte haft rätt att vägra att uttala sig om egna eller närståendes agerande avseende sådana brott som åtalet avser men som är preskriberade. Tingsrätten har gjort bedömningen att det inte funnits anledning att erinra Erik Fredriksson om innehållet i 36 kap 6rättegångsbalken innan förhöret med honom. Med hänsyn till de uppgifter som Erik
Fredriksson lämnat har tingsrätten dock funnit skäl att informera Mikael Svanstedt
om innehållet i den bestämmelsen och tingsrättens uppfattning avseende sådana
preskriberade brott som åtalet rör.

Erik Fredriksson har utöver de uppgifter han lämnat om Carl Johan Jepson även
redogjort för andra tillfällen som han på Bjertorp kommit i kontakt med elpåfösare.

Erik Fredriksson har omedelbart efter att han beskrivit sin bakgrund fritt redogjort
för hans kännedom om elpåfösare. Han har på eget initiativ också berättat om en
händelse med hans egen häst som kan leda till att han själv ställs till ansvar för
liknande brott som åtalet gäller.

Therese Blomqvist och Erik Fredriksson har tidigare varit sambo, de har barn
tillsammans och deras kontakter med varandra rör framför allt frågor kring barnen.

Therese Blomqvist har berättat att hon vid två tillfällen sett att Erik Fredriksson
använt elpåfösare mot hästar. Det har inte framkommit att någon av Therese
Blomqvist eller Erik Fredriksson har någon anledning att smutskasta Åke Svanstedt
och än mindre motiv att sanningslöst tillvita honom brottslig gärning. Det har vidare
inte framkommit att Therese Blomqvist lämnat skilda uppgifter beträffande
väsentliga moment och det har inte heller i övrigt framkommit något som ger
anledning att ifrågasätta hennes uppgifter. Erik Fredriksson har känt till vad hon
berättat för polisen. Han har således varit väl medveten om att han riskerade att göra sig skyldig till mened, vilket är ett allvarligt brott som normalt föranleder flera månaders fängelsestraff, om han inte berättade vad som ägt rum vid de två
tillfällena som Therese Blomqvist redogjort för.

Att en förhörsperson lämnat flera olika versioner och om det inte framkommit att
personen haft godtagbara skäl till det kan leda till att man helt bortser från
personens uppgifter. På grund av det starka stöd som Erik Fredrikssons berättelse
får av Therese Blomqvists utsaga men även på grund av att tingsrätten anser att han
på ett övertygande sätt förklarat anledningen till varför han i tingsrätten ändrat sina uppgifter finner tingsrätten att hans uppgifter ska ligga till grund för bedömningen."


Dels har inte Fredriksson på något sätt övertygande ändrat sin berättelse. Dels innehåller den senaste versionen uppenbara motsägelser i förhållande till den som Therese lämnade i förundersökningen.

Therese försvunnen!
I Eriks tredje version i Tingsrätten får man intrycket av att Erik lämnar en redogörelse för den andra hästen som han kallar Feel Good men som här i denna blogg tidigare utretts förmodligen är hästen Filled Gold. Viktigt eller inte? Det mest remarkabla med Eriks berättelse i tingsrätten är två förhållanden. Dels att Therese inte är med vid tillfället i hans redogörelse. Ingen frågar heller varför hon försvunnit. De antar möjligen att hon finns med eftersom historien handlar om en häst som efter banfösningen med All American Cool spändes upp i stallgången och Erik använde grisfösare mot den samtidigt som han ryckte drog det norska huvudlaget.

Den andra diskrepansen i paret Erik och Therese berättelse gränsar närmast till det komiska.


Strömning utan ström!
Nu ska man komma ihåg att när Erik gör sin första kovändning i förundersökningen så berättar han om All American Cool och lovar dyrt och heligt att det var det enda tillfället. Han har alltså ljugit två gånger redan när han i rätten drar sin tredje variant.

Erik påstår att han gav hästen(Filled Gold) ström och hästen sparkade bakut så att grisfösaren flög genom lokalen och gick sönder. Han skulle senare ha lagat den hemma. Så här beskriver han situationen mer utförligt. Han säger att Glenn beordrade det medan Therese säger att Åke beordrade strömningen. Det hade Erik sagt till henne sa hon i rätten.




Ovan bild ur Förundersökning

”Någon gång under 2003 jag minns inte när så då blev jag beordrad av Glenn att använda elpåfösaren på en häst som hette Feel Good (ev Feel Gold*) och då skulle jag göra det inne i stallet. Jag skulle använda ett norskt huvudlag, vilket innebär ett huvudlag med skygglappar som man med ett snöre drar ner för ögonen för hästen och samtidigt som jag skulle göra detta så skulle jag ge han en stöt då. Jag gjorde så och det skedde inne i stallet i gången då, vilket var väldigt korkat gjort men man gjorde det och hästen slog ju så klart. Träffade grisfösaren och han(grisfösaren) for genom stallet landade på andra änden och... gick sönder lite grann. Jag tog med den hem då, satte ihop den och skruva fast någon sladd som lossna...jag minns inte exakt hur det var men jag tog med den hem och lagade den och la tillbaka den där jag hade tagit den och där jag tog den på samma ställe som Åke sa till mig.”

Här blandar han för den uppmärksamme läsaren galant in både Persson och Svanstedt i händelsen.

Enligt Therese berättelse i förundersökningen så gav Erik hästen ström och hästen försökte frigöra sig men det gick inte. Då orkade inte Therese inte se mer och gick till grannstallet. Där hörde hon hur Erik strömmade hästen flera gånger med någon sekunds mellanrum.

”Therese var med Erik ytterligare en gång då han utförde behandling medelpåfösare mot en häst. Det var troligen någon månad efter det första tillfället men hon minns inte säkert. Denna gång gjordes det inne i stallet. Även denna gång var det bara Therese och Erik där. Det gick till så att hästen ställdes upp i gången i stallet och var kedjad med två kedjor fäst på vardera sidan på grimman, en åt vardera hållet. Hästen hade på sig huvudlag, ett s.k. norskt huvudlag, där det går att fälla ner skygglapparna med hjälp av en lina. När Erik ryckte skygglapparna så att hästen kunde se åt sidorna så satte han samtidigt elfösaren i baken på hästen så att den fick en elstöt. Tanken med detta var att när kusken drog skygglapparna under tävling så skulle hästen förknippa detta med en elstöt och försöka fly/öka farten. Hästen fick total panik då den fick elstöten och försökte slita sig loss men lyckades inte. Detta upprepades ett par tre gånger med någon minuts mellanrum. Efter första stöten hästen fick så gick Therese till stallet intill, hon orkade inte se på. Hon såg sedan inte när hästen fick de andra stötarna men hörde tydligt hästens reaktion när den försökte komma undan när proceduren upprepades. Den skrek inte men det hördes när den försökte slita sig loss. Therese minns inte vad den hästen hette.”

Hur kan man strömma en häst med en trasig grisfösare?

Therese beskriver i rätten ingenting om att någon grisfösare skulle flugit i luften och gått sönder. Nu berättar hon inget om att hon flyttat till ett annat stall och att Erik skulle strömmat med någon sekunds mellanrum. Hon påstår vidare när det gäller Filled Gold att Erik fått order av Åke. Det är inte vad Erik påstår som säger att han fick order av Glenn.

När det gäller All American Cool säger Therese att hon tror att de hade grisfösaren hemma en natt och i förundersökningen utvecklade hon liknande tankegångar.

” Therese tror att Erik hade fått den innan och att han hade den med sig i bilen.
Therese tror att den aldrig förvarades i stallet utan att det alltid var någon som hade den hemma hos sig, den lärling som för tillfället hade uppdraget att utföra elträningar.”


I fråga om Filled Gold så vet hon inte var grisfösaren kom ifrån men det var samma grisfösare. Tänk om den inte alls kom från Svanstedt?

Men rätten tycker Eriks och Therese berättelser är övertygande:

”På grund av det starka stöd som Erik Fredrikssons berättelse får av Therese Blomqvists utsaga men även på grund av att tingsrätten anser att han på ett övertygande sätt förklarat anledningen till varför han i tingsrätten ändrat sina uppgifter finner tingsrätten att hans uppgifter ska ligga till grund för bedömningen.”

Den tränade hos Goop
Vi får alltså anta att det rör sig om samma häst trots att det inte klarlagts. I förundersökningen säger Therese Blomqvist att hon tror det andra tillfället(Filled Gold) inträffade en månad senare med en häst som hon inte minns namnet på och sedan beskriver hon en till det yttre samma situation som Erik gör i rätten:

Faktum är att hästen ifall den hette Filled Gold fortfarande var i träning hos Olle Goop någon månad senare vilket skulle vara i januari eller februari 2003. Filled Gold kom till Svanstedt från Goop den 29 april 2003.

Erik minns inte när det hände i rätten. Då har Therese redan vittnat.

Varför vittnade de?
Om vi börjar från början så kan man inte låta bli att fundera över hur det gick till när de här olika vittnena hamnade på åklagarens bord.

Var Erik Fredriksson ett vittne från början eller blev han ett vittne efter Therese Blomqvists vittnesmål hos polisen. Erik förhörs nästan en månad senare och efter alla andra vittnen både hos polisen och i tingsrätten. Ur den synvinkeln så har just Erik haft det sällsynt bra förspänt när det gäller att ta reda på vad andra sagt. I rätten frågar Silbersky Therese ifall hon varit kontakt med Erik efter polisförhöret(varför inte före också):

"Silbersky: Så ni har inte pratat om det här?
Therese: Nej. "

Sen kommer Erik med nya givar i rätten där han säger tvärtom:

"Uvabäck: Men ni har gått igenom med varandra vad ni har sagt i polisfören?

-Jag har pratat med henne om vad hon har sagt och inte sagt.

Uvabäck: Och hon har fått reda på vad du har sagt?

-Ja.

Uvabäck: Var det precis innan förhandlingen här idag då?

-Innan nu. Nej, det var strax efter jag hade varit på polisförhöret. "

Vad var det tingsrätten skrev i domen:

”På grund av det starka stöd som Erik Fredrikssons berättelse får av Therese Blomqvists utsaga men även på grund av att tingsrätten anser att han på ett övertygande sätt förklarat anledningen till varför han i tingsrätten ändrat sina uppgifter finner tingsrätten att hans uppgifter ska ligga till grund för bedömningen.”

Ja var ska man börja. Det är möjligt att Therese ljuger för att skydda Erik. Erik däremot är inte lika galant. I rätten är Therese helt övertygad om att hon känner Erik väl eftersom de har varit tillsammans i många år. Så här säger hon på åklagarens fråga vem som gav Erik order rörande All American Cool och Filled Gold:

"ÅKL: Vem hade han fått order av?
Therese: Åke
ÅKL: Sa han det
Therese: Ja
ÅKL: Trodde du på det?
Therese: Ja, ja. Visst. Vi hade varit i lag i många år så jag kände ju han väl.
ÅKL: Så du trodde inte han hittade på för att skydda sig själv.
Therese: Han skulle inte kommit på att göra något sådant själv.
ÅKL: Det är du så säker på?

Therese: Ja, det är jag. "

Erik tyckte inte det var bra?
I förundersökning liksom i rätten försöker Therese skapa en bild av att Eriks inställning:

Ur förundersökningen:

” Hon tror att Erik i början tyckte denna typ av träning var "lite häftig" men att han senare började tycka att det inte var så bra med denna metod.”

”Therese är övertygad om att det var Åke Svanstedt som givit order till Erik att utföra denna träning med användande av el.”

”Therese tror att Erik inte tyckte att detta kändes bra men hon vet att han ändå gjorde detta flera gånger efteråt. De har hon dock inte själv bevittnat.”

Med facit i hand så kan vi säga att det var betydligt värre med Eriks ärlighet eller också mörkar Therese vilket inte alls är osannolikt. Varför? Barnen kanske. Om de finns vill säga.

Nya hästar!
Medan ovanstående hände 2002 och 2003 så kastade Erik in en ny historia i tingsrätten som inte Therese alla hade berört. Hon talade inte heller om de händelser som skulle inträffat före All American Cool som Erik garnerade tårtan med i tingsrätten(Pimpinella och Pro Pax).

Då släpar han dit en egen häst från sin pappas stall Icing Laday våren 2005 som ha först vill att Jepson ska strömma och sedan övertalar han Glenn H Persson att utföra det. Dessutom på Svanstedt träningsanläggning, Svanstedts försteman och efter att STC varit där några månader tidigare och lovat Svanstedt enkel biljet från sporten ifall det kom fram något.

Men det bekymrar inte Erik enligt hans egen berättelse. På så sätt får han också inte alla tre(Svanstedt, Jepson och Persson) i sin berättelse efter den magiska preskriptionsgränsen den 11 juni 2004.

Nu hör det till saken att Therese antingen aldrig informerats om detta tilltag ifall det skett i verkliga livet eller också måste blivit ganska överraskad när hon hörde Erik i rätten. Ja, den finns också en tredje möjlighet att hon ljugit hela tiden.

För just Icing Laday som kom från Eriks pappas uppfödning hade Therese kört femton lopp med. Om hon nu känner Erik så väl och vet vad han skulle våga och inte våga så talar Icing Laday historien ett helt annat språk.


Ovan bild ur Förundersökningen

Den hästen verkar ha vandrat sedan den var två år 2001 mellan i tur och ordning Tom Horpestad, Åke Svanstedt, Tom Horpestad, Åke Svanstedt och sedan borta ett år för att återkomma hos Tommy B Andersson och tillbaka till Svanstedt med ett glapp på 13 dagar den 13 januari 2005.


Lögnens estetik
Hästen har gått 47 lopp. Femton av dessa med Therese Blomqvist som kusk. Hon gjorde två kvallopp med hästen 2001 och 2002. Sista loppet körde hon den 21 oktober 2004. Nästa lopp kördes av Jepson och sedan körde Therese inte hästen något mer. Erik Fredriksson själv körde hästen fem gånger, samtliga under 2005.

Så Erik skulle inte berättat att han beordrat strömning av Icing Laday för Therese under alla dessa år. OK, om det stämmer så faller hela Therese påstående om att Erik aldrig skulle göra något sådant själv. Varför? För att han säger det själv.


Jag har tidigare berört uppgifterna i domen om Erik och Therese har barn med varandra eller var och en på sitt håll. I domen påstår man att de har barn med varandra som det framgår av ovan.

Om Erik ljuger för polisen är en sak men att han ljuger för sina barns mor är en annan. Eller låt säga att de inte har några barn. Erik säger i rätten att han respekterar att Therese sagt sanningen. Men inte mer än att han håller tyst om att han strömmat Icing Laday.

Det blir liksom väldig märklig med Therese och Eriks berättelser redan från början. Man kan få intrycket att Therese beslutat sig för att berätta om två tillfällen när Erik och hon strömmat två hästar 2002 och 2003. Hon har kanske drabbats av samvetskval och har hört att andra trätt fram t ex Disa och Tomas.

Om man nu har gemensamma barn så är väl det första man gör att ringa upp barnens far och säga att man vill berätta sanningen. Så det inte som nu verkar ha blivit en total överraskning för honom. Eller?

Ett alternativ alternativet till att inte göra det är att man vill hämnas på pappan av något skäl. Då struntar man i att ringa och sätter sig och berättar vad man vet för polisen sen får det gå hur det vill. Men Therese förhör ger primärt inget hämndlystet intryck.

Det blir liksom motsägelsefullt. Hon försvara Erik och säger att han kanske tyckte det var lite ballt i början men sedan tog alltmer avstånd från det.

Det kan ju som jag tidigare sagt också var så att det fanns flera med i händelserna eller att det finns annan dokumentation, foto, film m m när det gäller andra hästar där Erik deltagit.

Sedan finns det ju det lite mer sofistikerade beslutet. Både Therese och Erik vill av olika eller samma skäl sätta dit Svanstedt, Persson och Jepson. Man ansluter sig till en liten bredare krets som trummats ihop och nämner några hästnamn som man valt ut från Åkes träningslista via www.travsport.se. Det är egna passhästar och blandade. Problemen med att peka ut Glenn löses genom Line som fortfarande är förbannad på honom och inte är så förtjust i Svanstedt vilket framgår av bandet och samtalet med Camilla Strandäng.

Åke är ett problem eftersom han kör så få hästar individuellt. Han är också den som högst troligt kan bemöta direkta anklagelser bättre än t.ex. Jepson. De flesta jobben gör han tillsammans med andra sker dessutom på mornar och förmiddagar och sedan far han iväg på tävlingar. Det finns alltid en risk att det kan bevisas att Åke varit någon annanstans. Så det få bli Persson i den mån det går och framför allt Carl Johan Jepson som ju inte kan neka till att han kört individuella träningar korta sådana där hästarna körs i tävlingstempo.

Att vittnena inte haft kontakt med varandra eller möjlighet att blanda ihop händelser som tillsammans kan skapa misstanke om att det förekommit träning med elpåfösare är rent nonsens.

Det fanns behov av en ny historia
Även om det inte skulle gå till åtal och en fällande dom så har man i alla fall lyckats skapa en känsla av att Åkes framgångar kanske inte skett med justa medel.

Risken?

De skarpa händelserna var till att börja med bortom den gräns på fem år förutom möjligen Disa och Hans G Eriksson. Lines vittnesmål gäller en händelse 2003 och Eriks och Therese är från 2002 och 2003. Kvar finns Disa som jazzar hit och dit. Det är också möjligt att vittnesmål som t ex Hans G Erikssons säkra uttalanden och Eriks och Therese förstärks minnesbilder hos andra. I Elins fall är det uppenbart. Hon vet inte hur det går till med elpåfösning när hon ser Quack Pot men får hintar av Hans G Eriksson, Disa och Paw Mahony m fl.

Tingsrätten har överhuvudtaget inte övervägt att vittnenas anklagelser kan vara ogrundade. Varken så att några kan berätta om vissa händelser utan risk att själva hamna i klistret på grund av brottens preskribering eller att det funnits skäl att kasta en skugga över Svanstedts rörelse.

I Eriks fall har man inte ens undersökt när han fick beskedet att hans hästar skulle flyttas till Svanstedt. Han tror att de flyttades rent fysiskt 4-5 december 2008. Det beslutet bör Erik ha fått under november 2008 under tiden som Kalla fakta frågade runt bland före detta anställda hos Svanstedt eller alldeles efter Kalla fakta programmet.

Att tappa Wood Laday och tre andra var inga problem
Enligt Erik är det sådant man får räkna med i branschen. Det stämmer såtillvida att det sällan eller aldrig finns avtal som säger att hästarna ska vara i träning en viss tid t.ex. ett år utan när ägaren inte vill ha hästarna hos en tränare flyttas de och det kan ske från dag till dag med ödesdigra konsekvenser. För Erik som haft sin proffslicens cirka sex månader och som en ny liten tränare är det viktigt att hästar kommer till rörelsen inte att de går. När fyra hästar plötsligt flyttas till en stor tränare och en av dessa Wood Laday stor för 150 000 av de 180 000 som Erik kört in är det ett dråpslag och Eriks säger att han p g a den ekonomiska krisen och ett erbjudande från Stall Tilly valde en anställning där som försteman. Sedan gick Wood Laday mycket bra hos Svanstedt och körde snabbt in en miljon. Idag har Erik slutat hos Tilly och arbetar inte längre med travhästar. Erik slet hos Svanstedt i fem år. Åke är hans idol säger han i en intervju som nybliven proffstränare.

Däremellan och när Eriks blir av med hästarna händer det något.


Pratade de – och när?
Men tillbaka till förundersökningen, Jag tycker det verkar mindre troligt att inte Erik och Therese pratat om sina upplevelser innan de förhörs. Först har Kalla faktas Sofia Hartung frågat runt under november månad 2008 och kanske tidigare. Sedan sänds Kalla fakta i månadsskiftet november/december 2008. Det skapar en massiv debatt inte bra i travvärlden utan i hela Sverige. Därefter kommer Kvällsöppet med Ekdal. Barn eller inte. Det är helt enkelt inte trovärdigt att Therese och Erik inte gemensamt bestämt sig för att berätta om vad som hänt eller vad de vill berätta.

Kanske Therese tycker det är för jävligt att Erik blivit av med hästarna. Skälet vet vi inte. Så dåligt gick hästarna inte hos Erik. En gång vann han själv med den och sedan satte han upp bra kuskar och lärlingar.

I vilket fall är det helt osannolikt att de inte skulle diskutera vad de skulle säga i polisförhöret.

Men de berättade ju helt olika historier? Erik sa att han aldrig hade sett en grisfösare men han hade också andra besked som talar stick i stäv mot vad han senare uppgett, te x att All American Cool skulle strömmats dagen innan den tävlade:

Vad har Svanstedt för filosofi angående träningen?
-När hästarna var i en träningsperiod så tränades de ganska hårt två dagar i veckan för att sedan ta det lugnare inför tävlingarna.”

Vidare i samma första förhör som alltså sker en månad efter att Therese detaljerat berätta om två tillfällen med All American Cool och Filled Gold:

"Vilken utrustning användes på hästarna vid träning?
-Det är olika från häst till häst. Normalt var det sele, öppet huvudlag. Det kunde hända att man på vissa hästar vid behov hade annan utrustning, t e x stäng huvudlag, käkrem, slagjord.

Det var dock inte ofta man hade käkrem men det förekom på någon enstaka häst för att
undvika att de böjde ner huvudet eller att de behövde stöd.Det förekom ibland, dock väldigt sällan i träning, att man hade stäng huvudlag. Det var om det var någon häst som t e x vill sticka iväg åt annat håll, eller om det var någon häst som var lat, då kunde de hjälpa med stängt huvudlag. Slagjord användes ganska sällan, det var om det var någon häst som var benägen att sparka bakut. Dels var det för att skydda kusken och dels för att hindra att hästens ben vid bakåtspark skulle komma över skalmarna.
Användes stängt huvudlag, käkrem, slagjord samtidigt vid några tillfällen? Uppbunden svans?
Fredriksson kan minnas att han under sin tid på Bjertorp hade en häst, en tvååring, som var bråkig och där han hade dessa tre utrustningsdetaljer på samtidigt. Han kan inte minnas att han sett någon annan häst ha dessa saker på sig samtidigt eller att någon annan skötare/lärling satt på dessa saker samtidigt på samma häst. Men det kan ha förekommit det är inga konstigheter.
Hände det att hästar tränades på kvällstid?
Nej, det hände aldrig annat än att de skötare som hade privata/egna hästar fick köra efter arbetstid. Det var inte så många som hade egna hästar.
Vad vet du om användande av elektrisk grisfösare?
Fredriksson vet vad det är, han är uppvuxen på landet och har sett sådana i kataloger som fanns där.
Har du sett någon elgrisfösare på Bjertop?
Fredriksson har inte sett någon sådan på Bjertorp.
Använt sådan själv? Sett annan använda?
Han har inte använt sådan själv mot någon häst och han har inte heller sett någon annan använda grisfösare mot någon häst.
Hört talas om användande?
Han har hört rykten att det skulle ha använts grisfösare på Bjertorp, det har varit folk som frågat om det förekommit.
Har någon på Bjertorp vid något tillfälle sagt åt dig att använda elpåfösare mot häst?
Fredriksson har inte vad han kan minnas fått den uppmaningen eller frågan.
Har du hört någon av de som jobbar på Bjertorp uttala sig om användandet av fösare?
Den enda som han hört om att elpåfösare skulle ha använts på Bjertorp är det han såg i TV där Disa påstod det.

Uppgifter finns om att Svanstedt ställt krav på lärlingar att de ska använda elfösare på hästar för att få köra lopp?
Det är inget som Svanstedt sagt till Fredriksson. Fredriksson har inte heller hört Svanstedt säga det till någon annan på Bjertorp.
Kan det ha förekommit otillåtna träningsmetoder med elpåfösare utan att Svanstedt kände till detta?
Fredriksson kan inte säkert svara på detta men han har mycket svårt att tro att någon lärling eller skötare skulle ha använt elpåösare på eget initiativ.
Vad är din uppfattning om användande av elpåfösare som träningsmetod?
Fredriksson vet inte men har svårt att tro att det skulle fungera.

Efter två korta allmänna frågor om den inspektion som STC skulle gjort och Erik inte minns annat än från TV samt en fråga om det ställt upp personal i stallet och frågats ut rörande STC:s inspektion vilket Erik inte heller hört talas om så kommer följande:

"Vad minns du om hästen "All American Cool".
Det var en häst som sköttes av hans dåvarande flickvän, Therese Blomkvist. Fredriksson kan inte komma ihåg om han vid något tillfälle kört den hästen.
Fredriksson informeras om att brottet djurplågeri är preskriberat efter 5 år.
Fredriksson berättar då att han har använt elpåfösare vid ett tillfälle under den tiden då hans dåvarande sambo, Therese Blomkvist, jobbade på Bjertorp och hon slutade där 2003.Åke Svanstedt hade sagt åt honom att han skulle köra "All American Cool" och använda elpåfösare på den. Det var länge sedan och Fredriksson kommer inte ihåg några detaljer. Han minns att det skedde på kvällen och att Therese var med om att sela på hästen. Han minns inte om hon var med uppe vid banan.
Han tror att han hämtade elpåfösaren någonstans inomhus, han minns inte var. Grisfösaren var grå och den satt monterad på en pinne, kanske en dryg meter.
Fredriksson minns inte om hästens svans var uppbunden. Han minns inte om hästen var utrustad på något speciellt vis, om den hade stängt huvudlag, käkrem eller slagjord.Han minns att han gav hästen stötar med elpåfösare men inte hur många gånger. Fredriksson minns inte hur hästen reagerade.
Fredriksson gillade inte detta och gjorde det inte vid något mer tillfälle. Svanstedt bad honom inte göra detta flera gånger. Anledningen till att han gjorde detta var att Åke Svanstedt hade sagt åt honom att göra det. Han var inte utlovad någon ersättning eller belöning och det fanns inte heller någon uttalad påtryckning från Svanstedt.Fredriksson var ung och nyfiken och tror att det var därför han ställde därför upp på detta.Han hade då varit hos Svanstedt ca ett år och såg upp till honom. Detta gör Fredriksson än i dag och framhåller att Svanstedt är en mycket skicklig hästkarl. Förutom detta tillfälle då han fick Fredriksson att använda elpåfösare så har Fredriksson aldrig sett Svanstedt vara hård eller behandlat en häst illa. Han har aldrig ens hört honom höja rösten mot en häst. Detta är det enda tillfälle som Fredriksson har använt el mot någon häst.Fredriksson har aldrig sett någon annan använda elpåfösare på Bjertorp.Han har inte heller hört någon annan på Bjertorp prata om att de använt elpåfösare mot någon häst.

Genomläst och godkänt(av Fredriksson)

Av denna version ett och två av Fredriksson som alltså i rätten skulle följa av version tre kan man dra en hel del slutsatser.

Först berättar han att den utrustning nu diskuteras flitigt förekommer på Bjertorp. Han har själv provat alla tre detaljerna samtidigt på en tvååring. Inga av Åke hästar tränas på kvällarna utan det är bara privata hästar som skötarna själva har.

Har han aldrig sett en grisfösare…bl a bla


Kovändningen!
När man i rätten kommer till All American Cool och vad Erik sagt i polisförhör vet ingen exakt vad som hände när Erik bytte version. Det framgår av nedanstående. Dock lär det finns en originalinspelning som högst troligt skiljer sig markant från det som står i polisförhöret för i rätten ska polisen enligt Erik sagt följande till honom:

När Perssons advokat Staffan Uvabäck frågar ut Fredriksson i tingsrätten rörande varför Erik tidigare ljugit säger Erik så här:

-Ja. Ja eftersom den hästen kom upp på tal och jag visste att Therese var med den kvällen och att det bara var hon som visste om det, Så ansåg jag att jag kunde inte ljuga inför henne.

Uvabäck: Men vad har det för betydelse att brottet skulle vara preskriberat efter fem år...

-(bryter in) för polisen sa till mig att varken jag eller Åke kunde bli åtalad för det.

Uvabäck: Men du berättade ju nyss att orsaken till att du satt och blåljög var att du ville ta hänsyn till dina arbetskamrater och även till Åke och dom andra naturligtvis.

-Han sa ju klart och tydligt(förhörsledaren, min anm.) att han kan inte bli åtalad för det. Och jag visste att Therese var med och att hon hade suttit och... eller jag fff... antog att hon hade sagt sanningen.

Uvabäck: Att han inte kunde bli åtalad? Det var inte att du inte kunde bli åtalad då?

-Ja, båda två. “Du och Åke”, sa han.

Uvabäck: Okey, då tyckte du att nu kan jag berätta, att nu skiter jag i kompisarna. Nu kan jag berätta då.

-För just den grejen. Den handla mellan mig och Åke... ja och Thersese då.

Uvabäck: Ja, för det är ju så när du nu ska berätta sanningen som polisen tror ialla fall då och hållt ett långt förhör innan så berättar du om händelsen med All American Cool då som du sagt här och sen säger du detta att efter den här händelsen så säger du i andra stycket på sidan 85: “Fredriksson gillade inte detta och gjorde det inte vid något mer tillfälle. Svanstedt bad honom inte göra det några fler gånger.” Då ljög du ju igen alltså?

-Ja, det gjorde jag väl då?

Senare får Erik möjlighet att svar på fler frågor om vad polisen sagt till honom i polisförhöret:

-Nu håller jag mig till sanningen för nu är det brottligt för mig att sitta här och ljuga. Det var det inte vid det tillfället.

Uvabäck: Vem är det som har sagt till dig att det inte är brottsligt? Var det polisen eller?

-Polisen sa till mig att du kan sitta här och ljuga. Det är inte brottsligt, men sitter du i en rättssal...

Uvabäck: Så du tillvitar någon brott eller anklagar nån för brott i ett förhör så skulle det inte vara brottsligt... Det skulle inte vara brottsligt alltså. Säger polisen det till dig?

-Han sa så här till mig. Du kan ljuga för mig men sitter du i en rättssal så kan du inte ljuga. Då är det brottsligt va.”

Oavsett ifall Therese och Erik kommit överens hur de ska lägga upp den så kallade delbekännelsen eller inte så är i stort sett det första Erik nämner när han ändrar sig i förundersökningen att Åke gett order.

Sedan glömmer han helt att berätta om Filled Gold och en massa andra hästar. Han påstår att Åke aldrig frågade honom igen och precis som Uvabäck påpekar så ljuger han glatt vidare:

I rätten har han sedan följande förklaring till sin tredje och troligen inte sista historia.

En möjlighet är ju att de diskuterat att berätta den här historien men då skulle Erik framstå som en i dålig dager. En del av det resonemanget för han i tingsrätten där han säger att han inte ville skada Svanstedt, Persson och Jepson. Men kanske var det sig själv han ville skydda som åklagaren i en glimt av klarsyn föreslår:

”-Jag undanhöll sanningen för att dom här inte skulle råka mer illa ut än vad de redan hade gjort.”

I tingsrätten upprepar Erik med envishet som bräckliga grundfilosofi:

”-Nu håller jag mig till sanningen för nu är det brottligt för mig att sitta här och ljuga. Det var det inte vid det tillfället.”

Hur icke trovärdig blev trovärdig genom slarv
Ljuger Erik i rätten? Erik kan ha mörkat för Therese hur det låg till med strömningarna, antytt att det var grönt. Jag tror vidare aldrig händelsen med Icing Laday har inträffat. Den är helt osannolik. Erik kan själv har strömmat hästen, möjligen på Bjertorp. Men att Glenn H Persson skulle gjort det efter razzian är inte det minsta trovärdigt.

Det finns en viss hierarki i en träningsrörelse. Det har framkommit under rättegången. Att en tjugotreårig skötare som Erik skulle beordra eller ens komma överens med Glenn H Persson om att denne inte bara skulle riskera sitt jobb utan Svanstedts hela träningsrörelse våren 2005 med Icing Laday är inte bara otroligt utan helt osannolikt. Dessutom var hästen Eriks och stod uppstallad hos hans pappa även om den möjligen stod på Åkes träningslista vid detta tillfälle.

Men rätten har gått på detta. Men som jag tidigare beskrivit har inte rätten haft klart för sig när STC:s razzia var. I domen står det att den var någon gång under 2005. Det är helt fel. Den var den 11 november 2004 som min genomlysning visat och det har jag dessutom svart på vitt från STC att det står fel i domen.

Var finns bilderna?
Vidare har den så kallade Kanal 75 affären inträffat ett par veckor före STC:s razzia i november 2004. En reporter på Kanal 75, Lars Ove Pettersson gör en intervju med Hans G Eriksson som rörde Erikssons lärling Anna Lena Svärds deltagande i lärlings SM troligen tisdagen den 12 oktober 2004. I anslutning till intervjun där det enligt Hans G Eriksson förekom inspelning berättar Hans G Eriksson sin ELON hint för Lars-Ove. Ifall LOP spelade in som HGE antyder så fanns Eriksson på band men i vilket fall var budskapet klart. Det strömmades hästar på Åke Svanstedts gård Bjertorp där Eriksson var hyresgäst.

Jag antar reportern på Kanal75 blev ansträngd av upphetsning efter intervjun. Han hade nämligen ett scoop som skulle lyfta taket på STC och media. Det enda han hade att göra egentligen var att ta med sig en kamera och åka med Hans G Eriksson en onsdag vilken som helst när Jepson körde sina rutinrundor.

Vad som hände?
Jag vet inte. Kanske var det så att Pettersson upptäckte vad de flesta andra upptäckt. Att Eriksson precis som Erik var full med olika versioner.

När storyn dog vet jag inte. Antingen knep Pettersson som en mussla om sitt stora avslöjande eller också inte. Enligt Eriksson så kom Åke rusande in i stallet och var förbannad på torsdagen vilket jag tidigare daterat till den 14 oktober 2008. Intervjun skulle då varit på tisdagen. Men Åke var inte på Solvalla den onsdagen som Eriksson säger. På torsdagen den fjortonde oktober kom artikel som rörde Eriksson lärlings deltagande i Lärlings SM med Down The Wind ut vid tretiden den 14:e. Men där stod inte en rad om att Åke ”hade bra reklam med ELON”. Mig veterligen så publicerade aldrig Kanal75 de uppgifter som Eriksson säger sig ha förmedlat vid intervjun. Men något hände och det kom ut och Åke blev säkert inte glad när han hörde vad Eriksson skulle ha sagt . Om han fick reda på det innan eller på Solvalla veckan efter och kom in i Erikssons stall och var förbannad så kan det ha varit den 21 oktober.

Men nog om det. Exakt vad Lars-Ove gjorde med sitt scoop vet bara Lars-Ove. Min poäng är att Svanstedt visste att Eriksson spred ett rykte om att Svanstedt använde ström, sant eller inte så visste han det mellan den 14 och den 21 och samtidigt droppade det in tre anonyma brev på STC. En razzia genomfördes från STC:s sida där Peter Forssberg och STC:s säkerhetsschef hade ett långt samtal med Åke där det berättade vari anklagelserna bestod och vad som skulle hända i framtiden ifall det kom fram något.

Sen skulle alltså Erik skötare lyckats övertyga Glenn försteman att strömma hans häst några månader senare i början av 2005.

Skandalen ett faktum!
Jag stannar där. Erik är inte trovärdig varken själv eller med stöd av Therese. Någon av dem ljuger på väsentliga punkter. Men skadan är redan skedd i och med att tingrätten inte håller reda på vad som framkommit rörande tidsaxeln. Det är huvudpunkten och enligt min uppfattning en av de allvarligaste missgreppen. Tingsrätten vet inte när Kanal75 historien inträffar. Hans G vet inte ens vilket år den var. Razzian dateras i domen till 2005 någon gång. Den kan alltså lika gärna ha hänt efter Erik ska ha tjatat ner Persson om att strömma Icing Laday. Men Eriks projekt saknar all trovärdighet om Kanal75, razzia mm redan inträffat.

Därför borde Eriks vittnesmål avvisats. Problemet var att tingsrätten själv struntade i vad Peter Forssberg sa och gick på vad de själva trodde. Det var tyvärr inte det enda fel som begicks i förundersökning och rätt i detta mål.

Allt annat än ny rättegång är en rättslig skandal. Det här är som jag ser det bara början. Det finns nämligen mer.