tisdag 30 juni 2009

Grillolja och tondövhet i lagomlandet



Allt är precis som vanligt. Det hela löser sig lite lagom.

Pirate Bay säljs och blir legalt. Musiktjuvarna får pengar till böter och en lätt slant att leva på resten av livet.

Chefstjuvarna Engström och Falkvinge håller på att prova slipsar för sitt Europa äventyr.

Greven och Betjänten. Ian & Bert i nya kläder. Betjänten får en hyfsad lön på 188 000 i månaden för att driva en fråga. Rätten att stjäla andras egendom.

Varför förbjöd man inte PP från början. Ett parti som uppmanar till brott. Eller det finns brott och brott?

Säkert! Det finns numera politiskt korrekta brott och andra brott. Om demokratin inte lyckas engagera ungdomar den etablerade politiken så får ungdomarna engagera en modifiering av demokratin. Röster luktar inte.

Men allt är egentligen precis som vanligt. Sommaren är kort och det mesta pratas bort. Det klirrar i glasen. Värmen trycker i Almedalen.

Plötsligt brister det.

"Problemet är att om man inte ser att statistiken är på väg upp mot 30-40 procent, då blir det heller ingen diskussion om vad man ska göra åt det. Han har kallat mig för att vara tondöv, men han hör inte ens hela orkestern."

Två moderata på kollisionskurs så det stänker om det precis jämt ett år innan valet. Urban Bäckström vs. Sven-Olof Littorin. Vad händer? Han någon snott någons fru?

Det som är på väg uppemot 30-40 procent är ungdomsarbetslösheten enligt Bäckström tidigare chefsekonom hos moderaterna, fd riksbankschef och numera vd för Svenskt Näringsliv. I andra ringhörnan Sven-Olof Littorin, moderat och arbetsmarknadsminister i regeringen.

Enligt Littorin ligger ungdomsarbetslösheten på 8,5 procent vilket är faktor fyra eller faktor fem mot vad Bäckström anser.

Vad skiljer. Knäckfrågan är varför man studerar. Enligt Bäckström studerar många för de inte kan få något jobb.

Bäckström vill förhandla om LAS(Lagen om Anställnings Skydd).

Två moderater som bråkar om ungdomsarbetslösheten är 8 eller 40 procent. Nåja, på väg mot 40 procent men ändå.

Det är alltså precis som vanligt. Isen klirrar. Man hör ett småsurrande kring den nytända grillen nere på slänten mot vattnet. Små fläktar av tändvätska men annars mest Kaj P:s grillolja som luktar. Som vi penslat in våra biffar i sedan 1962.

8 eller 40 procent. Vad spelar det för roll så länge det finns trygghet i form av Kai P, dunkvin och godkända flytvästar.Det finns viktigare frågor. Sånt som verkligen engagerar ungdomen.

Lycka till i Bryssel, Engström och Falkvinge! Skicka ett vykort om ni får tid!

Fri sprit och bredare trottoarer!

måndag 29 juni 2009

Almedal, lårdal och kalsongmode!




Cay Bond -ännu en kvalitetsprodukt från Värtahamnen!

Almedalen. Förr var det där man fick höra de man kunde rösta på i nästa val. Mitt i sommaren pratade Palme eller någon annan politiker. Man hade tid, semester och kunde ta sig tid att lyssna.

Det var då det. Nu är det vassnästa partistrateger, Karl Rove-typer och lobbister som befolkar Almedalen eller rättare sagt hela jävla Gotland under en vecka. Det är som ett enda vi-som-formar-framtiden-kollo där alla får äta gratis, supa gratis och bada gratis med varandra.
Så jag hoppar det. Maria Wetterstrand tycker inte om hundar så rösta inte på henne! F ö påminner hon alltmer om den lilla Ekorren Maud Olofsson. Sccccccccccaaaaaarrry!!!

Istället koncentrerar jag mig på morgon soffan medan solen tickar på upp emot 25 grader redan klockan nio på morgonen.

Där syns en brokig samling med Cay Bond i spetsen.

Cay Bond startade en gång Clic. Det var trevligt gjort. Det är många fina människor som kommer därifrån. Idag är Cay Bond trendanalytiker. Det är ungefär samma som Optimistkonsult, Life Coach, Personlig Tränare. Lagom diffust och suddigt för att man ska kunna försörja sig på det i ett förvirrat postindustriellt samhälle.

Jag sitter lite morgonslirig ute hos svärmor, kisar lite mot teven och Cay Bond samtidigt som jag försöker att balansera en kaffekopp i högerhanden. Först tror jag att det är fel på mina ögon, sedan på teven och till sist när jag har hämtat glasögon och skruvat lite på de farliga inställningarna förstår jag att Cay Bond ser ut precis som hon gör.

I bakgrunden surrar ämnet, som är nytt svensk mode. En som pratar som en bebis visar upp en Jokerdräkt. En sån där som Jokern på kortlekarna har. Skitful och sedan pratar hon som en stelopererad bebis.

Tyvärr har min favorit skånskan som brukar referera sport, klätt ut sig till en byhora med höga läderstövlar och en skräckblommig blus. Men hon tillhör den ironiska generationen så jag förlåter henne genast.

Av intervjun förstår jag två saker. Dels något som jag känt till en längre tid och sedan kommer chocken.

Ni tycker antagligen att det börjar bli kryptiskt för att inte säga rörigt men Cay Bond och alla sidospår men lugn, allt tillhör samma träd!

Så här är det!

Svensk export har en kraftigt expanderande andel som består av mode. Folk i andra länder har upptäckt att det finns svenska modeskapare som kan göra snygga kläder.

På min tid åkte man till England och beundrade Mary Quant och John Stephens.

Chocken?

Jo, det är ett slags modets Almedalen i Sverige den här veckan. Man ska sälja ännu mer av det svenska modet som nu ersatt både det svenska sexet, svårmodet, lagomet, smoergaasbordet och en del annat vi tjänat kulor på genom tiderna.

Så vem skickar vi?

Vem ska övertyga sextio utländska journalister, utländska uppköpare om att svenskt mode är värt att investera i.

Sanna Kallur? Henke Larsson?

Nej, för för fan. Skicka Cay Bond!

Ja, ja tänker ni. Men hon är ändå trendanalytiker.

Så vilken är hennes nya trend.

Fett okammat hår. Hon är inte flintis men man får en märklig känsla av korvgrill när man ser henne.

På fötterna har hon ett par svart remverksandaler som brukar vara snyggt upp till studentexamen eller när någon anhörig dött i juli.

Kjolen är en lila sak utan fall eller rättare sagt ett fall som får den att falla in mellan låren på trendanlytikern så att jag ett tag tror att Cay Bond tagit på sig en byxkjol. Men den är bara extremt taskigt skuren och framhäver dessutom perfekt hennes rejält tilltagna gratisätarparti.

Plötsligt viftar hon med händerna i rutan. Jodå. Klarrött nagellack. Passar störtfint till klarlila kjol. Alla dagar i veckan. Överdelen är antagligen liksom resten svindyr men får henne tyvärr att se ut som Dame Ednas assistent, den lilla grå dammsudden till vänster i rutan.

Som grädde på moset och pricken över i:et ett lätt rosa läppstift. Lila-rött-rosa.Selah!

A Change Is Gonna Come, med Percy Sledge verkar vara en låt att trösta sig med en förstörd morgon som denna.

När går trendanalytiker i pension?

Enda fördelen var att man vaknade blixtsnabbt. Det är sommar och den enda sommaren vi får i år! Så passa på, för snart sjunker klädexporten!

Kalsongmodet är åtminstone på frammarch i Gävle och det är ju samma kanal, sååå...

lördag 27 juni 2009

Jackson, Levis och lopp två!



Alla verkade ha dött igår. Jeff Goldblum, Harrison Ford.

När röken lagt sig hade inte Tito strypt Michael Jackson med en mikrofonsladd men Farah Fawcett var död och det var Michael Jackson också. Goldblum och Ford levde däremot när dagen var slut, tvärsemot alla rykten.

1987 var jag i New York. Med mig hade jag en liten lapp. Om jag kunde hitta skiva utom den och den och sedan Levis jeans.

14-åringen hade börjat på en fin skola på Kingholmen där klasskamraternas föräldrar köpte jeans som andra köpte dasspapper. Det skulle absolut vara Levis.

I New York så det först inte ut som jag skulle kunna genomföra uppdraget.

Det var ingen brist på Michael Jackson´s skivor. Där lyckades jag faktiskt över förväntan. Sådana som inte fanns i Sverige och dessutom en udda skiva på en second hand affär.

14-åringen skulle bli glad. Hon gillade verkligen MJ.

Levis däremot såg jag inte till. Det visade sig att den utveckling vi har här sedan några år tillbaka redan tagit sin början i USA. Det var bara ”hicks”(bönder) som hade Levis. Annars fanns det andra, faktiskt flera hundra sorter men Levis var knepigt.

Till sist hittade jag hennes märke och storlek på en liten butik. Två hundra spänn styck.
Sedan meddelade jag den unga damen att hon kunde meddela sina modemedvetna klasskamrater att i USA var det bara bönder som använde Levis.

Själv köpte jag en gul sidenrock på Bloomies som jag hade i många år. Lite bögig, men va faen!
Den vägde ingenting och var fantastiskt varm.

Jag växte upp med Jackson 5, Farah Fawcett(Och Ryan O´Neal).

Jackson var duktig, en ikon precis som det står i tidningarna. En entertainer, showman, perfektionist, förnyare, you-name-it!

Michael Jackson för mig var mer ABC, Ben, I Want you Back, Farewell My Summerlove än Beat It!

Har man sålt 750 miljoner skivor så har jag antagligen missat något som jag borde uppmärksammat.

Men det är inte försent. Skivorna finns kvar.

Någon, kanske Bob Hund tyckte att den varit en utdragen död, att det hållit på länge. Det tror jag inte alls. Michael Jackson dog för två dagar sedan!

Jag tycker man ska vara försiktig att döma människor genom medias cyniska glasögon. Speciellt om man är poet.

Vi är alla lite sjuka. Jag hade en kompis som hade en kråksamling bakom sin bokhylla. Den brukade vi titta på och se om det kommit in något intressant sedan sist.

Jackson och hans syskon fick spö av en farsa som själv varen misslyckad musiker och ville att barnen skulle ge honom det han inte hade kunnat ge sig själv.

Michael Jackson har själv berättat att de tvingades öva varje ledig minut på dagen. När det inte gick så bra, vilket det inte alltid gör för barn så plockades antingen livremmen eller en sågklinga fram.

Så ifall det svajade lite på slutet eller i mitten så är jag inte den som ska döma en kille som aldrig fick en barndom.

Om han blev Peter Pan i sin egen värld vet inte jag. Han gjorde fantastisk musik som miljarder lyssnat på och tyckt om.

Det är inte så många som gjort det.

Inte alls många faktiskt.

Nu ska jag lista ut vem som vinner på V75. Det är inte lätt. Helgardera första och sista. Highlight Brizard kan vara en spik i andra. Men om ni tar med flera så glöm inte bort Trotting Princess och Quality Control.Två riktiga rensare.

Guld är ett råttbo men Åke Svanstedts Global Glide, liksom Intoxicated och Evindence Ås kommer högt uppe på min lista.

Sedan är det bara virrigt. Fom-Fom-Fom!

Ska ringa Irakfilialen och komma överens om hästarna och sedan bär det av till landet. Ska bli skönt med lite sol. ´

Tillbaka på måndag. Till dess en trevlig helg!

torsdag 25 juni 2009

So It Goes!


Det ser ut att bli en bra dag.

Spiken ser taggad ut.

Husse är taggad.

Matte är värst taggad av alla trots att temperaturen hotar att närma sig femtio grader idag.

Internet är en mystisk varelse. Jag höll på att mixa ihop en R&B höjdare när jag fiskade upp Percy Sledges version av Procol Harums gamla megahit A Whiter Shade of Pale.

Jag blev nyfiken på texten och slog den på nätet. Låten skrevs av Keith Reid i Procol Harum. På så sätt hittade jag The Keith Reid Project som kom ut förra året.

Så här bra kan det bli när man hållit på ett tag.

Med på plattan finns John Waite(The Babys, Bad English, Alison Krauss) Chris Thomson(Manfred Mann´s Earthband), Southside Johnny A O, Terry Reid, Steve Booker(som skrev Mercy åt Duffy),Bernie Shanahan, Chaz Jankel och Michael Saxell(skånsk sångare och känd låtskrivare som bla skrivit för Lasse Stefanz och Randy Bachman(ja, just han The Guess Who och BTO)).

En som inte hållit på så länge är den spanske gitarristen J21. Jag upptäckte att jag både hade Seal´s och Sam Cooke´s version av ”A Change Is Gonna Come”. Så får det inte vara så jag letade efter något som passade in istället för Seal som fick vila sig lite. Det gjorde en gammal sextiotalhit med Graham Bonet, nämligen Only One Woman.

Bonet som senare var med i Rainbow och som nu medverkar på två av J21:s låtar.

J21 är en stor fan av Frank Zappa. När J21 var sexton 1993 så dog Frank Zappa. Förra året kom en egen platta ”Yellow Mind:Blue Mind” där ett gäng riktiga rävar medverkar. Ed Mann från Zappa och Mothers till Trey Gunn från King Crimson och Geoff Tyson från T-Ride.

Gillar man fläskig gitarr, Zappa och spännade musik så är J21 ett måste för hårddisken.

Sa jag att solen skiner.

onsdag 24 juni 2009

Spela inte på Jonas Roulette!


Det här med reklam är lite lustigt.


När jag satte upp den här bloggen så funderade jag på reklam men orkade inte riktigt engagera mig i saken.


Blogger har en tjänst som man bara anmäler sig till och sedan får man en liten slant med jämna mellanrum.


Nu har jag flera gånger fått andra erbjudande om olika företag som vill lägga reklam här. Jag vet inte hur det fungerar eftersom tjänsten är Bloggers. Häromdagen kom det ett mail från en Jonas M. Jodå, hans företag kunde erbjuda mig tremånaders förskottsbetalning som betalning från hans ”High Profile” kunder som ville annonsera hos mig. Brevet var på engelska om trevlig och käckt formulerat. Som om det kom från en kille som gärna ville köpa en ny bil snabbt.


Efter ett antal år Mellan östern där man normalt bokstavligen får dra pengarna av folk och/eller hota dom med olika repressalier så kändes utfästelsen om tre månaders förskott intressant.


Av flera skäl. Främst därför jag själv har ett förflutet i IT-branschen. Jag ville det inre väsendet i hans affärsmodell så att säga. Så jag skrev till Jonas och hans ”High Profiles”. Jag sa att jag kanske kunde vara intresserad och bad honom berätta hur det hela var upplagt. Sedan gjorde jag några markeringar på sådant jag inte vill ha på min sida. Typ dildos och kontakt med ryska flickor.


Jonas var i gasen för det kom ett mail tillbaka ganska omgående.


Hi,
Our client is Swedish online casino site.
Can you write any article about casino (somehow related to your blog) with one link to them?
And also adding a link to this article on your homepage.
We would offer you $80 for this deal.
Please let me know your thoughts.

Thank you.
Regards,
Jonas

Käckt, eller hur?


Så jag skrev tillbaka till Jonas att det måste var någon liten felkalkyl i hans affärsplan och att han nog borde kontrollera sina grundfilosofi om han inte var i färd med att skriva en skämtbok som innehöll hans brev och olika människors svar.


Först erbjuder han tre månaders förskott. Oklart för vad. Sedan vill han att jag ska skriva en artikel för 400 spänn och lägga ut den med en länk till hans kasino-kund. Jag ska göra reklam gratis för hans kasino-kund på min blogg och ska dessutom skriva en artikel om hur käckt det är att spela på kasino. Antingen röker Jonas väldigt starka cigaretter eller också käkade han för mycket sill under midsommaren.


Så nu har jag gjort slut med Jonas & His High Profiles. Definitivt.


Så kan det gå.


Tyvärr vet jag inte vilket kasino Jonas menade.


Eller det kanske är Jonas som är smart. Han gör folk förbannade så att de skriver på sina bloggar om online-kasino. Gratis.


Jävla Jonas! Det här borde Kotler uppmärksamma i nästa upplaga!


P.S. Jag vill minnas att jag tog 4000 spänn betalt för min första artikel. Det är i varje fall mer än tjugofem år sedan D.S.

Vad finns det på travbanan?



Då och då hittas förbjudna substanser i samband med dopingtester på tävlingshästar.

Oftast ställer sig tränaren oförstående. Ibland har det skett misstag och oftast lyckas man inte reda ut ordentligt vad som hänt.

Ibland har tränaren slarvat med karenstider och i några fall är det kanske till och med avsiktligt.

Dock med dagens mätmetoder så borde man inse att det inte är så lätt att slinka igenom en doping kontroll.

En sak som diskuterats från och till är möjligheten att en dopingfälld tränares häst fått i sig en otillåten substans av misstag. Att det funnit rester av medicin eller andra otillåtna, dopingklassade substanser i en krubba, gäststall etc. Det har diskuterats att försegla gäststall med mera.

I USA presenterades förra året en inledande studie i ämnet.

Forskarna Steven A. Barker och Everett D. Besch vid Louisiana State University's School of Veterinary Medicine tog prover på fyra olika bananläggningar i USA.

Det togs prover från golv i stallar inklusive stall där man testade samt mark och vattensamlingar runt om på banorna. Testerna gjordes med standardutrustning och gällde förekomst av icke steroidala anti-inflammatoriska mediciner, koffein, amfetamin, barbiturater, opiater m m.

Rester av anti-inflammatoriska medel fann man i samtliga prover och de högsta koncentrationerna från stallgolven.

Den näst mest vanligt förekommande substansen var koffein.

Förekomsten av koffein förklarades helt enkelt med att folk spiller kaffe.

Nya hårdare amerikanska dopingregler för ämnen som fluxinin och naproxen reser nu frågan om hur den yttre miljön kan påverka vad hästarna får i sig. Studien jämförde inte vad hästarna som befunnit sig på bananläggningarna visade utan denna inledande studie gällde enbart vad man fann i jord, damm och vattensamlingar.

Jag vet inte ifall några liknande studier gjorts i Sverige. Det skulle i vilket fall vara intressant att se vad en sådan undersökning gett för resultat på svenska travbanor. En sådan studie skulle berätta om det finns en stor eller liten risk att en travhäst får i sig otillåtna substanser på en travbana i första hand och på träningsanläggningar i andra hand.

Studien heter "Drug contamination of the equine racetrack environment: a preliminary examination," och publicerades i Oktober 2008 i “Journal of Veterinary Pharmacology and Therapeutics”.


tisdag 23 juni 2009

Stewball


Ramallah för två veckor sedan. Stewball?


För er som är lite äldre än de som är lite yngre så kanske namnet Hollies får det att klinga till.

Det var i varje fall en brittisk popgrupp på 60-talet som gjorde en räcka hits och också turnerade i Sverige. Mikael Rickfors var en tid med i gruppen. I Finspång skrevs låten "Clown". Det var dock innan Rickfors tid.

I slutet av 60-talet låg de på Tio I Topp med en låt som handlade om en häst vid namn Stewball. Häromdagen när jag gick igenom gamla sextiotalslåtar som låg på just Tio I Topp snubblade jag över den. Det är en bra låt men texten är minst sagt mystisk. ”He never drank water – He always drank wine????”

Det visar sig att hästen finns i flera versioner. En Skewball föddes i England 1741 och vann ett antal lopp. Skewbald är det engelska namnet på en speciell teckning på hästen. Strunt samma, ett antal artister har spelat in låten, bl a Woodie Guthrie, Joan Baez, Peter, Paul and Mary m fl.


Det som slår mig är att spelformen verkade vara något slags trilling, eller?


Old stewball was a racehorse

And I wished he were mine

He never drank water

He always drank wine


His bridle was silver

And his mane it was gold

But worth of his saddle

Has never been told


The fairgrounds was crowded

And old stewball was there

But the betting was heavy

On the bay and the mare


Oh, way up yonder

Ahead of them all

Came prancing and dancing

My noble stewball



If I bet on the grey mare

And I bet on the bay

And if Id bet on old stewball

Id be a free man today


Oh, the hoot owl she hollers

And the turtle dove moans'

Im a poor boy in trouble

Im a long way from home


Old stewball was a racehorse

And I wished he was mine'

He never drank water

He always drank wine


Hollies & Stewball på Youtube: http://www.youtube.com/watch?v=PuGt66WyO-8
Eller på franska: http://www.youtube.com/watch?v=qkfZsrI6qSs&feature=related

Om foderluckor och brö´fittor!



Jag missade tyvärr intervjun med Johnny Takter i lördags under V65 men den har flitigt refererats så det går inte att missa andemeningen.

Lärlingen Therese A Andersson kör en häst som enligt spelarnas bedömning inte kan vinna loppet. Hennes häst har täten i loppet.

Johnny kommer med en häst på utsidan som spelarna tror kan vinna loppet. Therese tänker i detta läge släppa men hennes häst upptäcker Johnnys häst och reagerar genom att remma på.

Det är då Johnny öppnar munnen och säger något som gör att Therese bestämmer sig för att köra vidare.

Följden blir en Björn-Åke, Jansson mot någon m fl. Det börjar brinna i skallen.

Hur många gånger har Björn Goop och Åke Svanstedt m fl kört skiten ur varandra. Ett exempel. Den 28 mars. Jägersro. Quarcio Du Chene. Cash Winning Vita.

Ingen av hästarna vinner loppet. Det gör nämligen Strong Boy D.E. Varför? Tja, titta på loppet.

Efter loppet i lördags fyller Johnny på med information framför mikrofonen om vad han tycker om mindre kuskar och stora kuskar, stad och landsbygd, små pengar och stora pengar.

Unik situation?

Knappast.

Enda fördelen med mikrofoner under loppen skulle vara ifall de satt på alla kuskar. Så vad sa Johnny. Han verkade ju ha väldigt tydligt minne av loppet men undvek noga att berätta vad han sa till Therese i loppet.

Skulle Johnny sagt samma sak till lärlingen Jenny J Karlsson i ett lopp. Troligen inte.

Så mycket bättre är dessutom inte hans häst och Therese var tvåa med Celan Café loppet före medan Bravado hade ett ägg i raden.

Att göra det här till liten flicka stor pojke diskussion håller inte. Det vrålades på Helen A Johansson när hon var på Jägers och det var inte ”Roligt att få tävla med någon som vunnit Prix d´Amerique!”

Det finns naturligtvis ibland en attityd där duktiga professionella kuskar ibland tar saker förgivet eller tycker ”Undan för ESS!” när de kanske borde varit lite mer sportiga. På samma sätt vill mindre meriterade kuskar ibland visa upp sig.

Men tävling är tävling och språket är inte alltid det mest slipade.

Kusk som nämns ovan kommer från måldomarna till tränarrummet med böteslapp som han slänger framför annan kusk som nämns ovan.

Båda körde samma lopp.

– Den här kan du ha och runka till ikväll!

Så om Takter slipat på sin formulering i lördagens lopp en smula så hade kanske hans häst vunnit och Therese blivit tvåa. I teorin alltså!

Fast roligast av allt är när killar som Greger Fajersson kommer farande som i söndags. Då plockar man fram den rutiga näsduken ur översta byrålådan.

Stor sport!

måndag 22 juni 2009

Valfusk, al-Takiyyah, H412 och Sufisk musik



Spiken tuggar på ett öra från gris H412. Jag lyssnar på Rast Ilahi, sufisk musik från Turkiet med en kille som heter Yinon Muallem.

I Iran styr den man inte kan uttala namnet på.

Då menar jag inte Irans president Mahmoud Ahmandinejad. Inte heller Ali Khamenei, Grand Ayatollan, Storprästen själv. Utan Gud själv. Eller G-d som det brukar stå i böckerna av respekt för den onämnbare men allestädes närvarande.

De här andra killarna är bara Guds springpojkar här på jorden. Som ska försöka göra mänskligheten god eller åtminstone godare samt uttolka det Gud viskar i profeternas öron.

Att ljuga är inte bra. Det vet de flesta. Det är till och med så att de flesta tror på att lögnen är en överskattad kommunikationsmetod. ”Du skall icke bära falsk vittnesbörd mot din nästa..:” Vi vet att det är fel men ändå ljuger vi i stort som smått. Men i teorin ska vi tala sanning och var ärliga. Man kan utan tvekan säga att sådant är No No inom de flesta religiösa samfund på jorden.

I Kurdistan bor det kurder. De är till majoritet sunnimuslimer precis som turkarna. Turkarna kan man inte lite på, enligt kurderna. Kurder ljuger. Fast det är andra kurder, enligt kurderna.

Araber ljuger mer är kurder, tillägger de och när man ser tveksam ut kommer det: Mest av alla ljuger iranierna!

Är det så?

I anslutning till protesterna från den så kallade oppositionen i Iran som leds av det iranska president valets förlorare Mir-Hossein Mousavi Khameneh så har ett av slagnumren varit valfusk. Så här sa Högsta Rådets talesman Abba-Ali Kadkhodaei i iransk teve i Kanal 2 igår angående anklagelser om valfusk som förts fram av en av kandidaterna Mohsen Rezaei:

"Statistics provided by the candidates, who claim more than 100% of those eligible cast their ballot in 80-170 cities are not accurate - the incident happened in only 50 cities," (Källa: Jerusalem Post 22 juni 2009)

Så om fler röstade än som var röstberättigade i 50 städer istället för 80-170(sic!) så är det mindre allvarligt. Eller? Så vilka 50 städer talar vi om, finns Tehran bland dessa och är uttalandet överhuvudtaget sant. Enligt Jerusalem post är källan en regeringsstödd webbplats som citerar Kanal 2.

Uttrycket “al-Taqiyyah” betyder möjligen ingenting för er som läser det här. Men för en troende shiamuslim är begreppet viktigt. Det legitimerar nämligen lögnen som medel att rättfärdiga sin tro.

Uttrycket al-Taqiyyah betyder:

”Att dölja eller gömma ens tro, övertygelse, idéer, känslor, uppfattningar, och/eller strategier vid en tidpunkt då det råder omedelbar fara, nu eller framöver, för att skydda sig från fysiska och/eller själsliga skador.”

Enligt en annan shiamuslimsk Storayatollah, Sistani som lever i Irak så finns det fyra olika lägen.

När man löper omedelbar fara.
När man vill mjuka upp fiendens hjärta.
När tystnad leder till förtryck eller otrohet
När en oskyldig människa drabbas.

Enligt Sistani är de två första tillåtna däremot inte de sista. Det är alltså inte tillåtet att knipa käft i alla lägen eller att döda en annan människa föra att rädda sig själv.

Själva Taqiyyah-begreppet härstammar från Koranen 3:28:

”Låt inte troende ta för vänner eller medhjälpare icke troende snarare än troende. Ifall någon gör detta, kommer icke hjälp att finnas från Allah; utom ifall av ett förebyggande, så att vi må skydda oss själva från dem.”

När man sedan blandar världslig makt med himmelsk så blir det till en mäktig röra.

Att mjuka upp fiendens hjärta i religiösa termer har blivit ett sätt att lyckas övertyga inom religion, politik och affärer i en outgrundlig röra.

Så länge religion tillåter lögn och stöld lär det fortsätta i all oändlighet.

Är det någon som försökt räkna ut ifall religion gjort mer för mänskligheten än emot den. Det kanske vore på tiden?

Sommar,Sommar,Sommar!



Så var midsommaren över för den här gången.

Eftersom jag drabbades av en lättare förkylning efter att jag bestämt mig för att stresstesta US Air Force ökenjacka i ett svensk sommarregn så fick jag skylla mig själv. Det tar ungefär fyrtiofem minuter innan det börjar rinna igenom kan jag berätta.

Men det var en bra helg ändå. Spiken och jag firade med sill och potatis och jag upptäckte att min hund tycker om inlagd sill. Jag sa åt honom att han faktiskt kunde berättat det en smula tidigare.

Han är faktiskt tio år gammal. Snart!

Han är faktiskt väldigt begiven på inlagd löksill. Senapssillen går också ner men löksillen är nog hittills hans favorit.

Spiken är annars rätt kräsen måste jag erkänna. Det var en del som vill evara hyggliga och kastade ibland några brödbitar till honom när vi gick på en restaurang i Irak. Han fnös bara och tittade föraktfullt åt ett annat håll. Et gäng kastade istället några bitar på honom för att pigga upp honom. Så jag fick förklara att de kanske inte heller skulle uppskatta om något kastade fläskkotletter på dem. Jag vet inte om de förstod vinken men de slutade kasta bröd i varje fall.

Idag skiner solen och enligt alla tillgängliga experter ska det bli fint väder med möjlig så kallad värmebölja kan vara i antågande. Jag tror vi behöver en eller två värmeböljor för att tugga i oss den ekonomiska krisen och en allmän pessimism.

Sommaren har som bäst den funktionen på oss svenskar. Vi tar nya tag. Skakar på oss som en överkörd gammal grävling och suger tag i vad vi nu tar oss för i livet. Det är faktiskt rätt beundransvärt. Så på det sättet är det rätt kul att vara svensk. Annars vet jag inte. Vad skulle jag vilja vara istället?

Islänningen kanske. Dom verkar lite lagom galna. Men det faller på fårtestiklarna. Det blir antagligen en hel del traditionella maträtter nu i den ekonomiska krisen.

Britt verkar rätt roligt. Där är inte maten heller något problem längre. Dom är rätt vana vid lite olika människor.

Amerikan för optimismens skull. Det är samma med maten. Det var ett problem men den tiden är förbi. Man behöver inte sätta i sig fem hekto flottigt bacon och pannkakor med lönnsirap till frukost längre för att smälta in.

Dansk för att de faktisk har en del positiva idéer om livet. Men är den där smörhandlar mentaliteten jag inte kan med.

Norrman. Kanske men de har fortfarande konstig mat. Ägghalvor med ketchup till frukost och Jello.

Sedan är det något korrumperat med det landet. Han hade inte så fel Rosengren.
Finnarna gillar jag. Dom är lite som svenskar. Jobbar och håller käften. Sedan ibland överraskar de när man minst anar det.

Men finnarna är nog trots allt mitt val i norden åtminstone.

Fransmän är rätt roliga. Lite galna och hittar alltid på egna lösningar. Som kurder ungefär fast kurdernas fungerar sällan.

Tyskar är digitala. Det är därför de gillar techno. Antingen är de hur trevliga som helst eller också jävligt störiga och otrevliga.

Kinseserna är för många och liknar varandra. Annars är de spännande precis som indierna.

Ryssar är precis som indier och kineser duktiga på matte. Sedan liknar de finnar och fransmän lite. Man undrar fortfarande hur de fick upp alla grejer i rymden.

Medelhavsgänget är rätt trevliga.

Australier gillar att grilla. Det är kul så det kan kanske vara något.

Latinamerikaner är lite galna och det ska man alltid uppskatta.

Samma med afrikaner. Men de har väldigt svårt att komma till skott. Sätta fart på sin väldiga kontinent.

Där är araber något bättre, men ifall de inte hade haft oljan så kan man undra om de skulle lett IT-utvecklingen istället.

Judarna är i en klass för sig. De har väl snott hälften av alla nobelpris och dessutom i alla olika ämnen och det är näst intill obegripligt hur så mycket intellektuellt kapital, inte kan lösa en skitfråga som den med Palestina lite smidigare.

Några jag glömt. Turkarna. Dom hade lite på gång därmed ottomanska riket. Dom påminner svagt om amerikaner och kineser. Men jag passar. Det är för mycket soldatmentalitet. Herre och slav. Men det är ett vackert land och ingen kan få något billigt att se dyrt ut som en turk. Jo, kineserna.

Det finns en massa andra folk och länder. Ska man vara ärlig så håller vi nog sakta men säkert på att bli lite som alla andra.

Så ser det ut att bli. Bara vi inte inbillar oss att vi är bäst i världen. Så är det inte. Men vi är inte sämst heller.

Lagom lika eller olika?

torsdag 18 juni 2009

Trevlig Midsommar!



Utanför plaskar det glatt som vanligt denna sommar. Härinne har en lurig snuva slagit till.

Nu ska jag gå ut och handla. Har jag tur hittar jag någon trevlig mat i affären. Sedan ska jag ordna lite fest för mig och Spiken. Jag blev förkyld så det blir inga dramatiska aktiviteter i helgen. Äta gott, en bra bok, snora och lite musik. Bättre än så kan man inte ha det och en dag till på sig att plocka ut hästarna till V75.

Det gör inte så mycket att det regnar. Det finns värre saker.

Så en trevlig midsommar till er som ibland följer mina små reflektioner kring världen i stort och smått.

Teori och Praktik



Björn Ekmark på Travronden har skrivit två bloggar efter midnatt. Jag är inte helt övertygad om att det är rätt metod.

Först skriver han om hur fint det är med det nya gänget i Vinnare V64. Jag vet inte ifall han har fått stallorder från Bunkern men taffligt blir det hur som helst. Det enda vi möjligen kan vara överens om är att Medelberg kan ta sig. Men sedan skiljs våra vägar. Jag som trodde Ekmark var intresserad av trav och journalistik. Så fel man kan ha.

Hans andra nattblogg blir ännu mera förtvivlad.

Liksom alla som jobbar på Travrondens krönikeavdelning så krävs det då och då att man visar Husse att man kan vifta på svansen.

Ekmarks bidrag i Överdomstolsfrågan är en vidlyftig filosofisk exposé runt existentialismens inre väsen som skarpt kontrasterar mot hans hyllning till pruttkuddarna i Vinnare V64.

Han kommer fram till att STC:s Överdomstol och han lever i olika verkligheter. I Ekmarks verklighet är det journalister som ska ha pipan i munnen och blåsa. Ekmark gillar också musik och har gjort en egen liten pophörna, just idag med Bob Hund. Musik alltså! Ekmark är för ung för att själv ha upplevt radioprogrammet Tio I Topp. Men där var det i varje fall en livesändning på lördagar vid pass tre där Sveriges Radio åkte runt i landet och sedan utrustade man publiken med en så kallad mentometer per skalle, ett slags individuella rösträknare.

Idag kan man använda en mobiltelefoner som trådlös mentometer. Om jag inte missuppfattat kamrat Ekmark så vill han att allas uppfattning ska gälla. Det sparar ju en del tid åt STC så slipper de skriva om reglementet varje gång de inte får igenom sin vilja gentemot sitt eget regelsystem.

Så jag föreslår att alla som har mobiltelefon får rösta på olika bestraffningar till att börja med under V75 men blir publik tillströmningen stor så kan det utvidgas. Då ska man ha en liten meny där det står t.ex. ”Stallkörning häst nr…”. Det blir smällfint. Hela svenska folket får trycka till om allt mellan himmel och jord.

I Tio I Topp fanns också en publikvärmare som hetsade upp publiken innan de skulle rösta. Man skulle kunna tänka sig att Ekmark själv körde lite i rutan.

– Välkomna ska ni vara gott folk! Vem ska vi nita idag tycker ni? Är det Grisfösar-Pelle eller Pisk-Olle som ska ha sig en liten avstängning av folket. Får vi höra mentometrarna surra!

Jag har en känsla av att Ekmark som annars är en ordpetare till att börja med inte har helt klart för sig hur den så kallade existentialismen fungerar.

Lite hårddraget som det blir ibland så ser dess kärna ut som följer:

”Utmärkande är övertygelsen att existensen i sig aldrig kan bli föremål för objektiv kunskap. Man betonar också det fria valets betydelse: vi väljer vårt sätt att leva, vilket ofrånkomligen leder till ångest.”(Källa: NE)

Man kan därför också vända på steken och säga att eftersom Ekmark såg något annat än de som skulle fatta det slutliga beslutet så räddade det Ekmark. Han valde att tycka att vad han själv såg är rätt.

Om detta sedan leder till ångest för ÖD eller Ekmark eller båda, återstår att se.


PS. En sak som jag funderat över är hur många ivriga debattörer som fritt valde att slanta in på Mystical Ann och sedan drabbats av ångest som ju som bekant hanteras på olika sätt DS

Flyt och oflyt!


Äkta flyt!


Carina är väl tillbaka i Irak nu. Planet gick ett i natt. Jag har inte hört något men antar att allt gick bra. Jag kan kolla på nätet när planet landade. De där natt flighterna förstör hela natten.

Själva turen tar cirka två timmar.

Jag kollade nyss och maskinen från Royal Jordanian landade 03.00. Sedan är det lite pass och säkerhet. Hennes bostad ligger bara femton minuter från flygplatsen, men då är man hemma vid 04.00. Rätt kass början på en dag.

Igår var hon nere en sväng vid Döda Havet med några kolleger. En del av det äventyret finns på bilden ovanför. En av dem provande det de flesta provar i Döda Havet och som ni ser ovan så är flytet intakt.

På tal om flyt eller rättare sagt brist på varan så kan jag inte låta bli.

Efter sista hundrundan för kvällen så övertalade Spiken mig att kolla på V64. Jag hade inte spelat men såg att jag borde gjort det. Tommy Taxi har tjatat om Peter Lore sedan den var spermie och han fick klappa den. TT har några släktingar som är inblandade i hästen. Förra gången spikade jag och den vann och det gjorde den igår också även om det inte såg lika övertygande ut.

Sedan fick Spiken en utskällning.

Nu ska jag tala om teve och humor ett tag. Ja, ja. Vi är vänner igen.

Jag var skeptisk när Spiken föreslog att vi skulle ge Benny en chans.

Benny suger och den nye programledaren suger ännu värre. Den andra Medelberg ska undvika humor så ska det nog gå bra. Den enda som har talang för humor i det där sorgliga gänget är Erik Adielsson. Han såg närmast pinsamt berörd ut när Benny började dra halvbra Ernst Hugo imitationer.

Erik hade ett gäng tipsvideo inför V75 för ett tag sedan. Jag skrattade gott åt dem. Han kan leverera utan att man får det där skämsingkrypet utefter ryggraden. Igår fick han själv det. Satt och skruvade besvärat på sig medan Tant Benny försökte skoja. Där visade Erik att han har en naturlig känsla för humorns grundfundament; T-t-t-t-t-t-t-timing! Jag tror Erik är en naturkomiker. Benny Haag må vara en bra skådespelare men någon komiker är han inte. Bra komiker skrattar till att börja med inte åt sina egna skämt. Jag har aldrig sett något han gjort på scenen men jag går nästan aldrig på teater å andra sidan. Jag tänkte att han kanske blivit bättre utan sprit. Men det är sällan folk blir bättre utan sprit så jag var skeptisk redan från början.

Nej, det var pinsamt. Mest sorgligt blev det när en korkad skåning ringde in och tyckte att Benny Haag var det bästa som hänt sedan Helan och Halvan. Ungefär.

Då fick Erik rädda tillställningen. Det är möjligt det var manusbundet men det spelar ingen roll. Det funkade.

Släng ut Benny och Promtläsaren och behåll Medelberg på prov och låt Erik leda programmet.

Han är nämligen både rolig och kunnig. Jag glömmer aldrig när han stod svart i nyllet och grillade på Valla. Det var roligt!

Som vanligt fick vi inte se loppen utan en zappad ADHD-variant eftersom kvällens höjdpunkt skulle vara Benny och hans peruksamling. Till och med Spiken som kommit med förslaget drog som en avlöning under soffan när Benny kom med en femstegsskämt om Överdomstolen som möjligen femton eller sexton tittare förstod poängen med. Precis då stängde jag av teven och mumlade; Kom tillbaka Kristin Kaspersen! Allt är förlåtet!

Huh!

onsdag 17 juni 2009

Det var norrmannen, filippinskan, ryssen, japanen och Bellman..



Den här Bård Eker är en udda fågel. Entreprenör. Han ritar barnvagnar, motorcyklar och båtar. Industridesigner.

För en tid sedan köpte han 45 % av lyxbilstillverkaren Koenigsegg som nu köper SAAB.

SAAB är kanske inte så dyrt att köpa just nu och det är ju roligt ifall bilmärket får finnas kvar.

Så varför tvivlar jag.

En annan som jag tvivlar lite på som människa är ryssen Abramovitj. Nu är hans(tredje?)båt färdig. Grattis! 170meter lång, två helikopterplattor, missilförsvar, skottsäkra fönster. Allt inklusive moms och blommor i vaserna för 3,8 miljarder.

På DI hittade jag följande läsarkommentar:

”Jag skulle nog hellre bygga en rymdfarkost så jag kan sitta i rymden med ett jätteteleskop och kolla alla fotbollsmatcher i världen. MOHAHAHA! Knäck det Abramovitj”

En kille eller möjligen tjej av det rätta virket!

Imelda Marcos ska också få tillbaka smycken som den filippinska staten en gång beslagtog. Hon är hustru till förre diktatorn Ferdinand Marcos. Mera känd för sina 2 500 par skor än något annat. Att hon nu har chans att få tillbaka sina smycken värda 2,4 miljarder beror på att man aldrig formellt begärde att få beslagta dem. Imelda har inga pengar säger hon så det är kanske åtminstone ett bidrag till skokrämen.

I NYT på kultursidan har plötsligt Sverige och böcker diskuterats i samma artikel, vilket är ovanligt om det inte gäller nobelpriset i litteratur och det är dessutom fel årstid för den saken.

Den svenske författaren Fredrik Colting har skrivit sin första roman där J.D Salingers romanfigur i ”Räddaren i nöden” hunnit bli 76. Orginalet börjar med att den 16-årige Holden Caulfield lämnar internatskolan och Coltings bok börjar med att huvudpersonen lämnar ett ålderdomshem. Båda slutar också på en lekplats. Fiffigt!

Om Coltings bok är ett mästerverk? Ingen aning. Sånt vet man först om några år.

Men metoden borde Coltning patentera. Man väljer ut en excentrisk världsberömd författare som skrivit ett par av samtidens främsta generations romaner men inte publicerat en rad sedan 1965. Man har läst att Steven Spielberg bönat och bett om att få filmatisera ”Räddaren i Nöden” men liksom alla andra fått nobben. Man vet att författaren bevakar sina verk som en hök och att han är extremt stämningssugen.

Hittar man en sådan författare så skriver man en bok som garanterat hamnar i en rättegång gärna i USA. Sedan är det bara att trycka en ordentlig upplaga gärna på engelska.

Marknadsföringsbudgeten till en sådan bok kan man gärna sätta till noll för den kommer att sälja sig själv. Det är ungefär lika säkert som att skriva en bok där man snackar skit om kungahuset.

Heja!

Men dagens i särklass intressantaste udda händelse är de två japaner som infångades på gränsen mellan Italien och Schweiz med en dubbelbottnad väska där de förvarande amerikanska statspapper värda 134 miljarder dollar.
Sammanlagt alltså 249 papper av ett A4:s storlek. 249 statsobligationer utställda av amerikanska Federal Reserve till ett nominellt värde av 500 miljoner USD per styck samt 10 stycken Kennedyobligationer värda 1 miljard dollar per styck.

Det är ungefär halva Sveriges BNP i en liten väska. Det är sådana här historier som får igång mig. Inte Coltings marknadsföringstrick, Bård Ekers märkliga designfirma eller någon skottsäker lustjakt med ubåt och guldkranar. Nej, två japaner med en dubbelbottnad väska som åker med tåg och försöker smuggla in obligationer via Chiasso. Varför tog de inte en bil, flyg eller stoppade in en obligation i en La Stampa och åkte fram och tillbaka under ett par månader.

Varför skulle papperen in i Schweiz. Vilka är japanerna? Är papperen äkta och vem tillhör de?

Är det första gången de smugglar papper? Är de kanske kineser eller rent av nordkoreaner? Bytte de väska med två andra japaner med de riktiga äkta obligationerna strax före? Ingen vet. 40 procent av värdet bli det till att betala om obligationerna är äkta. Antar att det blir avdrag på lönen för japanerna några månader framöver tills det hela är reglerat

Chiassos vapen är en blå port med ett rött lejon som har en jättelång tunga som han sträcker ut mot ett C som han håller i tassen. Dom borde ringa Tony Sheridan. Ni vet han som spelade med Beatles i Hamburg. Han håller på och tillverkar vapensköldar.

Frågan är om det finns ett samband mellan japanerna med den dubbelbottnade väskan å ena sidan och Chiassos stadsvapen med slicklejonet å den andra sidan. Jag har svårt att se det? Ronny Gustafsson borde kunna reda ut det här utan problem. Tyvärr förlorade jag kontakten men Ronny för trettio år sedan.

Länk till artikel som möjlig kan sprida lite ljus över obligationerna:

tisdag 16 juni 2009

Behöver Israel en ny partner?




Är framtiden rysk?

I dagens Jerusalem Post målar den holländske författaren och politiske skribenten Leon de Winter upp en lätt depressiv bild av ett Israel där man inte har mycket att vänta från Obama eller för den delen den liberala judisk-amerikanska medelklassen. Obamas Kairotal var droppen. Det var bara dåliga nyheter för Israel, enligt Leon de Winter. Som pekar på det faktum att Obama motsatt sig att ett land bestämmer om andra ska ha kärnvapen eller inte:

”No single nation should pick and choose which nations hold nuclear weapons."

Den liberala amerikansk-judiska enklaven i USA har enligt Leon de Winter blivit hjärntvättade på universiteten av arabvärldens ”heliga ande” Edward Said och Obama får sig ett par slängar för sin relation med Jermiah Wright och Rashid Khalidi.

Nej, Israel behöver en ny stark allierad och Leon de Winter pekar ut två kandidater men fastnar för den senare.

Man kan vänta sig att Indien blir en ekonomisk och politisk stormakt men efter moget övervägande fastnar Leon de Winter inte helt förvånande för Ryssland:

” And Israel could use Russia's vast resources and the determination of its leader Vladimir Putin, a smart and ruthless leader who understands the cruel rules of the international power game.”

Undertonen är tydlig. Lojalitet annars…


Artikel från Jerusalem Post kan läsas i sin helhet här:

http://www.jpost.com/servlet/Satellite?cid=1244371106469&pagename=JPost%2FJPArticle%2FShowFull

Solen dök upp!


Gissa vad som finns på andra sidan muren?

Idag kan man inte klaga.

Träffade Undulaten Nisses matte på hörnet. Hon hade problem med sina ögon. De vätskar dåligt. Nu har hon startat en havtornskur efter att jag nämnt saken för henne. Ska bli intressant att se ifall det har någon effekt.

Den ryska Cirkushunden Figge såg ut att trivas i sin nya päls. Han och Spiken känner varandra sedan gammalt.

Idag rullar en blandning av Rough & Smooth, gamla godingar, nya godingar och en del nostalgi på den digitala skivtallriken eller vad sägs om; Wes Montgomery, Tim Buckley, Jeff Beck, Sean Lennon, Tony Sheridan & The Beat Brothers, Thomas Tantrum, The Squires, The Small Faces, Dave Clark Five, Dirty Pretty Things, Sandi Thom, The Rolling Stones, The Turtles, The Stooges, Babyshambles, The Pretty Things, Bonnie Bramlett, Tommy James &The Shondells.

Det känns uppfriskande för en 54 åring som undertecknad att lägga Dirty Pretty Things ”Bang Bang You´re Dead” bredvid Pretty Things, ”The Beat Goes On” från 2007 bredvid varandra.

Det är till och med så att Pretty Things, Dick Taylor kommenterar Dirty Pretty Things i låten(Och Ian Anderson stod på ett ben och spela tvärflöjt och Frank Zappa brukade förvara en brinnande Winston på gitarrstängen).

Jag vet, men man blir sån.

Pretty Things ledare, gitarristen Dick Taylor växte upp med Keith Richards och spelade i Stones från början men när Brian Jones kom med ville de övriga att Dick Taylor skulle byta till bas och det ville inte Dick som tur var. Han startade Pretty Things istället.

Ett annat band från denna tid är The Squires. I ”I´ll Love You Forever” hör man en smörsjungande Neil Young. Men trots detta kan man ana en enastående originalitet som gör att låten äter sig in under skinnet. Var kom havsvågorna ifrån? Den finns med på Neil Young´s nyutgivna ”Neil Young Archives vol 1.”

Thomas Tantrum är en ung brittisk grupp som jag tycker låter spännande. Megan Thomas som sjunger och spelar gitarr i gruppen låter kanske vid en första lyssning som en bebis, ungefär som den danska sångerskan Anisette i Savage Rose. Men det är väldigt mycket mer än så. Har man inte lyssnat tidigare så kan jag rekommendera ”Shake it Skake it” från förra året. Den handlar om kommunikation.

Thomas Tantrum håller på med en ny skiva som ska bli spännande att höra.

Solen skiner fortfarande vid lunch. Har den hakat upp sig?

Nu ska jag återvända till den sydtyska landsbygden i närheten av Hof år 2055 och det lilla insnöade hotellet ”Das Schweinshaxe”.

måndag 15 juni 2009

Jag vet vart du är på väg!



Läste i morse att en ny GPS-baserad teknik ska göra det möjligt att assistera personer med Alzheimers sjukdom. Genom att montera in ett chip i skorna ska systemet kunna varna bäraren i första hand och även anhöriga, vårdpersonal i de fall där sjukdomen är långt utvecklad.

Det finns uppskattningsvis 26 miljoner människor som har Alzheimers i världen.

GPS har de senaste tio åren utvecklats till ett viktigt hjälpmedel i ett antal branscher. Taxi, godstransporter både till land och havs. För många har det blivit en trygghet med så kallade överfallslarm och tekniken blir allt billigare.

Jag ska inte nämna ordet men man kan tänka sig ett antal produkter där man i vill ha en begränsad spridning eller att användandet ska var knutet till ett geografiskt område och där det föreskrivs att dessa produkter endast får användas där.

Man kan tänka sig att utrusta vapen, bilar, barnvagnar, hundar, barn, fritidsbåtar, äkta hälfter, tvättmedelspaket, låneböcker, m m.

I framtiden kan man tänka sig att digitala produkter som musik, filmer och böcker förses med koder som larmar och/eller förstör produkten ifall de hamnar på fel ställe.

Vi kommer sakta men säkert att transformeras till den digitala polisbatongens era.

Tekniken finns redan eller kommer snart att finnas. Om alla som idag fildelare betalade för sina varor skulle marknaden för kontrollapplikationer vara helt obefintlig.

Så man kan säga att privatmoralens utveckling kommer att vara avgörande för vilket samhälle vi nu joggar iväg mot i hyfsat tempo.

Om ledmotivet är att den människa som har flest fildelade Mb på hårddisken när den dör vinner så kommer det att smitta över på andra områden.

Jag tror inte att fildelargenerationen tillkommit av sig själv. Här borde alla politiker och forskare som snirklar i frågan tänka över hur det kan komma sig att fildelarna kunnat lägga beslag på integritetsfrågan.

Min teori är att fildelare vuxit upp i en samhällelig miljö där andra människor spelar allt mindre roll än som verktyg för den egna tillfredsställelsen.

I en liten by med fem gårdar på femtiotalet gick man inte och tappade mjölk från grannens mjölkspann. Då fick man stryk i bästa fall. Där fanns inga tveksamheter kring vem som ägde vad.

Men sedan dess har de politiska ideologierna har successivt utarmats för den vanlige medborgaren. Därtill har de organisationer som borde varit bärare av ideologiska fundament korsbefruktats i en utsträckning som gjort att moderaterna idag i både ord och handling övertagit klassisk socialdemokratisk formuleringskonst medan socialdemokraterna gör det omvända.

Sedan 1976 har vi också bytt regeringar vilket fått väljarna att värdera vad som sagts i förhållande till vad som verkligen genomförts och kanske viktigare dess effekt.

Resultatet har lett till ett utbrett missnöje med hur politiker fungerar. Det har i sin tid lett till att mindre partier som antingen haft en moralisk ideologisk plattform som Mp, delvis Greven och Betjänten, Fi och Junilistan till mera greppbara enfrågepartier som SD och PP.

Här har media en betydande skuld. Man har i allt större utsträckning hakat på sådant som är visualiserbart och gör sig bra i snabba media. Grafer och procent, löften om kronor och ”oneliners” har fått ersätta frågan kring vart olika femtio kronor hit eller dit, upp eller ner för pensionärer och barnfamiljer har för vidare ideologiskt perspektiv.

Om folk är lyckliga, känner harmoni eller är mer kreativa nu är för trettio år sedan diskuteras knappast alls.

Vår funktion som delar av ett samhälle tillsammans med andra individer saknar i stort sett betydelse annat än som statistik i form olika målgrupper som ska ges kortsiktiga adrenalinkickar inför val och olika marknadsföringskampanjer.

Följden har blivit att människorna väljer personliga alternativ. Tar PP makten i hela världen så får jag åtminstone hämta musik, böcker och filmer utan att ha dåligt samvete.

Baksidan är att den park som renoverades för ett antal miljoner i närheten av mig snabbt håller på att förstöras av klottrare och vandaler som redan brutit sönder de nya bänkarna. Folk skiter i att ta upp hundbajs, slänger saker där de går och står. Det senaste i denna utvecklingstrend som jag sett på Hornsgatan som knappast kan betraktas som ett slumområde är allt fler möbler som borde tas till en soptipp eller grovsoprum som folk bara dumpar om nätterna på trottoaren. Snöröjning innebär att underbjudande entreprenadfirmor hoppas att snön smälter.

Polisen jagar gamla tanter med lösa fjortonåriga hundar istället för att ta hand om pitbull-ägare. Blir någon rånad får de klara sig själva. Man håller dagligen på att bli överkörd på övergångställen. Har jag en barnvagn, helst stereovagn så är det en SUV som jag kan köra över klenare fotgängare med. Har jag hudfärgad cykelhjälm i återvunnen plast så är det ingen som behöver vara orolig när jag kommer farande på trottoaren i full fart. Jag har ju hjälm.

Myndigheter har rationaliserat sina verksamheter, slutat svar i telefon och skickat verksamheten till ett Call Center där inge vet något. Men man behåller sin plats i kön.

Listan kan göras låååååååååååååååång!

Så det som vid en första anblick kan tyckas var integritet och ett individuellt samhälle med självständiga kreativa individer som för utvecklingen framåt visar sig vid närmre påseende vara ett småanarkistisk, superegoistiskt samhälle där man hellre köper en klämma Konsum och sätter för näsan än kollar ifall det är grannen som dött.

Mona Sahlin är något år yngre än jag och Fredrik Reinfeldt betydligt yngre.

Var det verkligen det här ni drömde om när ni var tjugo?

söndag 14 juni 2009

Ayatollah Khamenei vann och förlorade!



Utanför travvärlden har det varit val Iran. Det är ett ordentligt regisserat val där det saknas internationella valobservatörer. Oppositionen trodde att de vunnit, talade om valfusk och sedan vann den sittande presidenten Mahmoud Ahmandinejad en jordskredsseger med 63 % av de avgivna rösterna. Utmanaren, Hossein Moussavi som bl a ville ha större frihet för kvinnor fick 34 % av rösterna. Men alla kandidater har godkänts av det Högsta Rådet som består av mullor och jurister som accepterar sharia som lag, alltså att Koranen med tillägg ska läggas till grund för all lagstiftning.

Den som bestämmer i Iran är varken Ahmandinejad eller Moussavi utan Ayatollah Ali Khamenei, som är irans högste religiöse ledare.

Ikväll kräver oppositionens Moussavi att Högsta Rådet ogiltigförklarar valet.

Det här valet kan tolkas på två sätt. Dels att Iran står inför en allt starkare inre opposition koncentrerad till storstäderna, ungefär som den som en gång i tiden skickade iväg Shah Reza Pahlavi i exil och beredde väg för Ayatollah Khomeini. Eller också är det vi bevittnar nu en skickligt iscensatt teaterföreställning som enbart syftar till att visa omvärlden att den sittande presidenten tillåter och klarar av en högljudd opposition utan att tappa fattningen. Först ska oppositionen skrika och gnälla och sedan ska allt ordnas upp till det bästa. Ett tecken på att Iran tillåter opposition. Men tillbaka till huvudfrågan. Vilka godkände kandidaterna?

Mullorna! Två av mullornas kandidater har tillsammans fått 97 % av rösterna. Så kan man också se på saken.

Khamenei och hans kompisar har ett starkt intresse att inbilla omvärlden att det finns en opposition i landet. Om Högsta rådet nu tillåter en omräkning av rösterna eller gör några mindre eftergifter så kommer omvärldens intresse för vad som händer i Iran successivt att minska. De är präster i en teokrati men tillämpar något slags hemvävd demokrati. Det kan vara den bilden man nu vill förmedla.

Ahmandinejad har jämfört kritiken med en fotbollsmatch, där man ibland blir exalterad över ett orättvist domslut.

I mina ögon luktar det "Dramaten ger...:

När landets nu omvalde president Mahmoud Ahmandinejad, säger att det nästan råder full frihet i landet så kan man förledas att tro att det gäller för folket men det gäller i själva verket för Ayatollah Khameni och dennes förtrogna bland det iranska prästerskapet.

Grattis Triton Sund!



Grattis till Triton Sund och till Olle. Yvonne var säkert där fast man inte såg henne så bra.

Grattis också till Stefan Hultman och Tritons skötare Lisa Aspman och alla andra bakom hästen.
Vilket löphuvud den har. Det var ingen fuskseger heller och den hästen blir som jag ser det bara bättre och bättre.

Garland Kronos var också bra som tvåa och trean Quarcio du Chene gjorde det också bra i sin debut i de stora sammanhangen. Snackisen Russel November vet jag inte var den kom eftersom ATG:s system inte hunnit återhämta sig efter gårdagens debacle. Strulet fortsattemed oförminskad styrka idag. Under all kritik. Fast det kanske får folk till banorna igen. Det verkar ju som man måste dit för att få reda på hur det går i loppen, utdelningar m m.

Klockan 18.10 så har ATG Live fortfarande inte registrerar mer än lopp två på V65. Jag tycker ATG ska bjuda sina abonnemangskunder på en Harry Boy eller i varje fall be om ursäkt och framför allt sparka sitt sorgliga IT-gäng. Spelsäkerhet, var det.

Men strunt i det just nu. Triton Sund vann! Vilken häst!

Narodlat & Fjarodlat



Sådana här regniga dagar är det gott med en kopp te och några ostmackor.

Det känns också lite huttrigt med en grön fluffig sallad. Nej, hellre en gryta, köttbit eller ett par rejäla polska korvar med varm surkål och stekt färsk potatis.

Vi har en sådan affär på Brännkyrkagatan. Jag har nämnt den tidigare när jag gjorde den polska nationalrätten Bigos.

Jag handlar väldigt sällan korv i vanliga butiker. I så fall färsk eller rökt korv, aldrig i burk och ändå så smakar de flesta trots ett gigantiskt utbud, plast, skit eller som ett glas saft.

Polska butikens korvar däremot både luktar, smakar och ser ut som de gjorde i Konsum i Helsingborg eller in lanthandeln Östra Ljungby på somrarna. Eller i Helsingör där vi ofta handlade. I det där butikerna luktade det också kött.

Men det här skulle egentigen inte handla om mina korvar. Inte heller om att jag har en speciellt exklusiv smak. Allt som finns i polska butiken är förhållandevis billigt och förutom brödet som både kommer från Polen och Sverige är nog det allra mesta tillverkat i Polen. Man nästan alltid förvånad när man får se vad som dyker upp på displayen i kassan.

Min fundering gällde istället hur sådan här butiker passar ihop med närproducerad mat.
Jag börjar nämligen bli lite trött på all fjant om närproducerat.

Jag har ett par krav på närproducerad mat. Den ska vara närproducerad och när är inte Europa i förhållande till Argentina, gärna odlad utan gifter och ha ett rimligt pris. Dessutom ska det smaka lika gott eller bättre.

I förra veckan fanns det ett inslag i det alldeles utmärkta programmet Landet Runt som jag gärna ser på och som ofta gör genomarbetade reportage från olika delar av landet. Nu handlade det om en skola i Skåne som kastat ut halvfabrikat och börjat göra nyttigare och mera varierad mat. Priset skulle inte vara högre och om man räknade in transportkostnader så blev det inte det påstod man. Vad som däremot framkom var att det inte alltid var lätt att hitta var det fanns närproducerad mat i närheten så att säga.

Efter programmet gick jag ut på nätet. Idag sitter man inte och slår gula sidorna. Vi har inte ens en katalog längre.

När jag skriver ”Närproducerat” får jag upp en länk till Västra Götaland och en förening i Grästorp som säljer närproducerad mat.

Jag är helt övertygad om att det finns mera samlade länkar men det är ingen människa som ska behöva surfa runt halva nätet för hitta sådan mat.

Det är närmast otroligt att ingen petat ihop en sådan lite mer utvecklad tjänst. Om närproducerad mat ska bli ett alternativ så måste jag men framför allt affärer, storkök och restauranger veta vart det ska åka och vad som finns på olika ställen.

Jag har tidigare berättat om den prisjämförelsedatabas som vi utvecklade i mitt företag för tio år sedan och som matvarukedjorna ratade eftersom de inte ville ha konkurrens och tala om för konsumenterna var den billigaste matkassen fanns. Det här totala avsaknaden av övergripande information när det gäller närproducerad mat gör att jag tänker fortsätta att besöka min polska butik till det blir lite ändring på torpet. Den är kanske besprutad, full av kemikalier men den smakar bättre än allt jag köper på Konsum somjag inte hadlar hos längreeller förden delen Vivo därjag handlar. Dessutom kvinnan i butiken trevligoch det luktar gott i buktiken. Förmig är den butiken närmre än det andra som man inte hittar eller som inte luktar eller smakar bättre.

Jag ska bara behöva slå in vad jag vill ha på nätet och sedan ska jag få reda på var jag kan köpa närproducerat till bästa miljömässigt fördelaktiga villkor.

Var finns de där små Enirotrollen när man behöver dom. På Eniro ”Hela landet” under rubriken ”Köp & Sälj” får jag NOLL träffar.

Men att pladdra om närproducerat går bra. Eller de vill kanske inte sälja sina produkter?

Who´ll Stop The Rain


CCR måste ha varit intresserade av regn. De gjorde en låt som hette Have You Ever Seen The Rain och en annan med titeln som ovan. Just nu gilllar jag bättre den i rubriken. Det är som det där förbannade regnet kommit för att stanna for gott. Det var bakåtstrukna öron och Cindy kliv i morse när en styck surmulen Parson Jack Russel skulle inspektera omvärlden.

Håller på med en bok. Där har det också regnat hel del. Eiffeltornet är en båtmack och det är rätt eländigt i världen. Alla har pepprat på varandra och är lite trötta.

Tio centimeter i Köpenhamn. Rätt åt danskarna! Undrar hur banan bli idag. Triton eller Finders? Jag tror att Triton tar det här. Nu är det mera hans Cup of Tea. Åt andra sidan har jag alltid gillat Finders Keepers. Antar att det blir körning mellan Björn-Åke. Så det står faktiskt Triton på min lapp. En outsider skulle Garland Kronos kunna vara!

Igår var det inget roligt spelmässigt. En del rolig sport dock som när Gliden slog av en fantastisk Scarlets Aino.

Om Hans-Ove skulle kunna få den där Scarlets Aino lite mer reglerbar så skulle den bli en fantastisk häst. Eller rättare sagt; det är en fantastisk häst. Det ser ut som om det lossnat ordentligt för Global Glide också. En annan som också är kraftigt på gång är Intoxicated som knep tredjeplatsen Boden. Vi hade singlat Acclaim. Spekulerade i alla eller en och valde Acclaim eftersom vi trodde att banan skulle bli lite stum och att det skulle bli tempo med Scarlets i spets.

I teorin fungerade det men det gjorde inte Acclaim som måste problem för dagen. Den var inte bra.

Stig H Johanssons hästar verkar också vara på gång och det är väldigt roligt för Henrik Larsson att det går så bra för honom som nybliven tränare.

Något mer? När V75 var slut hade ATG Live lyckats meddela vad som hänt i lopp tre. Men i morse när jag vaknade var de klara med alla sju loppen. Men inte ett ljud. Ändå tar de betalt för skiten. Det pratas mycket om säkra spel. Man blir faktiskt ordentligt nervös när man för över pengar till deras konto. Vad är det denna vecka som inte funkar. Vad hände? Regnade det in i serverracket?

fredag 12 juni 2009

Ibland tappar man hakan totalt!



Uppe på Skinnarviksberget på Söder i Stockholm finns det sedan ett halvår en hundgård. Spiken brukar vilja gå in där när vi passerar.

Han går runt och kontrollerar det som han uppfattar som väsentligheter. Sedan brukar han bajsa och sedan är han klar att gå vidare. Det brukar nästan aldrig vara några andra hundar där.
Ibland kommer det dock två italienska tryffelhundar dit och tiken är Spiken lite betuttad i.


Igår var det ganska fint väder och i hundgården finns en bergknalle med ett gammalt militärt vajerfundament där jag brukar sitta och fundera medan Spiken snokar runt.

Det är något som gnagt i mig den senaste tiden.

Plötsligt när jag satt där och funderade lite hit och dit slog det mig.

Det saknades något.

För er som följt min blogg när det gäller Svanstedtfallet så kanske ni minns att jag kommenterat STC:s utredningen(ar), tipstelefonen där man skulle ringa in tips om Svanstedt, STC:s inspektion av Svanstedts träningsanläggning för flera år sedan och även STC:s ordförande, Ulf Hörnbergs uttalande först den 23 december återgivet bl a i Aftonbladet Trav 365:

”– Vårt utredningsarbete har givit ny information som skall överlämnas till polisen i Skövde. Vi fortsätter vår utredning och samverkar med polisen. Rättsäkerheten kräver att utredningsresultaten sedan skall bedömas av våra domstolar. ”

I ett pressmeddelande från STC den 27 mars 2008 står följande att läsa:

”STC:s utredning färdigställdes under kort tid och lämnades till polisen i Skövde i januari 2009 där den nu ingår i polisens sekretessbelagda förundersökning. STC är därmed förhindrad att uttala sig om utredningen. STC kommer inte att föregripa rättsordningen utan avvaktar färdigställandet av polisens förundersökning och åklagarens beslut om åtal skall väckas eller inte.”

I Jordbruksverkets anmälan till polismyndigheten i Skövde och den nu offentliggjorda förundersökningen finns relaterat samtal verket haft med STC när frågan kom upp för flera år sedan samt i november 2008.

Jordbruksverkets handläggare har fört ordentliga anteckningar rörande de anmälningar som kommit till honom först för tre år sedan och även sedan TV4 börjat rota i frågan under hösten 2008. Så här skriver Göran Åkerström i sin anmälan till polismyndigheten i Skövde angående ett tips från 2006 (Båda nedanstående skrivningar ingår alltså i förundersökningen):

”Jag ringde till STC:s veterinäravdelning som bekräftade att det funnit sådana rykten och att de utrett frågan”

Anteckning från november 2008:

”Jag ringer upp Peter Forssberg på STC i mitten av november 2008 för att fråga denne om Svanstedts påstådda användning av elpådrivare vid träning av travhästar. Forssberg bekräftar att STC har fått in sådana uppgifter i form av telefonsamtal och brev för ett par tre år sedan. Efter detta utförde man en razzia hos Svanstedt på Bjertorp. Man hittade inget vid razzian. Enligt Forssberg hävdar Åke Svanstedt att han är utsatt av avundsjuka människor som vill förstöra för honom. Det STC kom fram till är att det eventuellt kan handla om tidigare anställda som vill hämnas eller mindre tränare som tycker sig ha motiv”

Så vad är problemet.

Om man funderar över ovanstående uttalande så får man uppfattningen att STC tagit tag i frågan när den dök upp. Man gjorde en razzia och man utredde frågan efteråt för cirka tre år sedan.

Efter Kalla fakta och den turbulens som uppstod gjorde man en egen ny utredning och satte upp en tipstelefon dit folk bevisligen ringde.

Innan dess meddelar STC:s generalsekreterare Ulf Hörnberg att man har fått fram nya uppgifter och att man har kontakt med polisen.

Man skriver till och med i ett pressmeddelande att deras material ingår i förundersökningen.

Det finns bara ett problem.

STC:s omfattande material finns inte över huvud taget med i förundersökningen.

Det var just vad jag kom på däruppe på berget. Jag hade inte sett ett enda papper från STC i för undersökningen som låg tillgrund för åtalet. Det finns inte en rad från STC och inte heller något om att polisen skulle ha varit i kontakt med STC eller att några av de inblandade på STC hörts om sina iakttagelser.

Så jag ringde åklagaren i målet Anders Gustafsson i morse och frågade varför det inte finns någon information från STC och deras undersökningar och dokumentation etc. i förundersökningen.

Håll i er nu!

”-Jag tycker inte de uppgifterna behövdes”, säger Anders Gustavsson. ”Vi gör ju egna förhör”, tillägger han sedan.

Det här är ett uppseendeväckande uttalande, minst sagt.

En förundersökning har två väsentliga syften.

För det första att utreda om det föreligger ett brott och vem man i så fall kan skäligen misstänka för detta brott samt skaffa tillräckligt med material för bedömning av åtalsfrågan.

För det andra att bereda målet så att bevisningen kan förebringas i ett sammanhang vid huvudförhandlingen(rättegången).

Reglerna för förundersökningsförfarandet syftar också till att den misstänkte ska få en inblick i åklagarens bevismaterial. Ett skäl är att han eller hon ska kunna få detta justerat och utökat.

På så sätt kan den misstänkte lättare förbereda sitt försvar.

I Rättegångsbalken §23:4 står det angående förundersökning:

”4 § Vid förundersökningen skola ej blott de omständigheter, som tala emot den misstänkte, utan även de som äro gynnsamma för honom beaktas och bevis, som är till hans förmån, tillvaratagas.”

Nu vet jag inte varför Gustafsson struntat i STC:s material. Han tyckte uppenbarligen att det var värdelöst, vilket är intressant i sig. Uppgifterna ”behövdes" inte. Det kan jag köpa ifall han förhört nyckelpersoner på STC som vittnen och på så sätt dokumenterat vad STC gjort och kommit fram till. Men det har inte gjorts.

Genom Jordbruksverket och dess handläggare Göran Åkerströms tjänsteanteckningar får vi veta att STC gjort en utredning och kommit fram till att det möjligen handlat om personliga motsättningar.

Detta plus allt som utretts av STC efter Kalla faktas petande i frågan förblir nu per definition icke offentligt eftersom det inte ingår i förundersökningen.

Gustafssons roll i förundersökningen är som det står ovan i Rättegångsbalken att ta fram sådan som talar för och emot de misstänkta.

När Gustafsson nu säger till mig att materialet inte är offentligt och han tror dessutom att någon redan har försökt få ut STC:s material men nekats detta så finns det ett betydande problem.

Han har rätt att välja bort material. Men han får inte ta bort uppgifter som kan ha betydelse för försvaret. Då hamnar han i konflikt med Rättegångsbalken.

I förundersökningen återfinns däremot en krönika av Leif Berg. Min fråga är enkel. Hur kan en tidningskrönika av DN:s krönikör och travtippare Leif Berg vara av större betydelse för en förundersökning än det som STC bidragit med i fallet?

Det kan finnas fler förklaringar. De uppgifter som finns i STC:s material kan ha gjort åtalet svagare.

I mitt huvud är det däremot helt obegripligt att inte STC:s inspektion, daganteckningar, tipstelefon, övriga samtal och egna undersökningar överhuvudtaget inte finns med. Det är bara lite för mycket för att det ska passera.

Rättegångsbalkens skrivning om förundersökningar är varje fall inte skriven för att det ska få gå till så här. Det är jag helt övertygad om. Det här skulle faktisk kunna vara något för JK att titta närmre på som jag ser det.



Rättegångsbalken: https://lagen.nu/1942:740#K23

onsdag 10 juni 2009

Edge-Work!



Dagens tema har varit retro så jag ser först inget skäl att börja prata om framtiden. Dels kan det inträffa en gigantisk jordbävning när som helst som vi inte hade en aning om och som kommer att kullkasta alla planer på slutförvaring av kärnbränsle i Sverige under de närmaste 50 miljoner åren. Personligen växte jag upp i villfarelsen att jordbävningar inte inträffade i Sverige. Jag tycker det har varit ovanligt många de senaste åren men det är jag möjligen ensam om att tycka.
Jag är inte säker på att det har någon att göra med Gödels ofullständighetssats men tanken är intressant. Åtminstone för mig. Det är ledsamt för kampanjen som försökt sälja in budskapet till olika kommuner men vad säger att det inte kan hända.

Men jag släpper det. Åtminstone för några minuter. Annars får jag ont i pekfingret.

I mitten av 80-talet prenumererade vi på Rolig Teknik. Det var en liten tidning som sammanställdes och såldes av teknisk intresserade ungdomar.

Den lärde ut en hel del olagligheter och överdrivna produkter som man med enkla och biliga medel kan åstadkomma helt på egen hand. Som en enkel el- teaser bestående av en plank,en elsladd, några kopparspik och sedan in i eluttaget och ha den placerad vid ytterdörren om några oönskade personer dyker upp(eller kanske säkrare; sätt i sladden när fara hotar, eller fiskade enkronor upp och ner ur automater för att fylla på P-mätaren. Jag har redan beskrivit den saken så för att bevisa att jag inte är helt gaggig så går jag vidare direkt.

Jag tänkte på den gamla fina förmodligen avsomnade pamfletten som finns debatterad på Flashback(var annars) idag när jag plöjde New York Times kulturavdelning på nätet.

En ny bok om Edge-Work har kommit ut. Den handlar om lite olika saker. Hunter S. Thomson myntade ordet och det har de givit honom credd för.Tack! Han var en av mina om inte idoler så i varje fall Life Coacher(Som Runar). Fear and Loathing in Las Vegas, handlar en hel del om Edge-Work.

Att gå över gränser.

Boken då? Ja, möjligen en fläkt av Jackass med Absinttester och beskrivningar hur man gör en egen eldkastare i garaget men jag gillar författaren, William Gustelle´s egen livsdevis så mycket att allt träl med denna postning faktiskt tillkommit enbart tillkommit på grund av dessa väsentliga rader:

“We, the intellectually curious, may soon find ourselves trapped in a pen, fenced in by rule-bound sticklerism and overzealous concern for our personal safety, unless we exercise our civil liberties and our curiosity,” he declaims. And so, “It’s time to retake authority from those whose goals are to limit, not expand, intellectual and physical pursuits.”

Boken då? Heter “ Absinthe & Flamethrowers”. Författaren har en egen webbplats där man kan få lite tips nu när Rolig Teknik har försvunnit. Personligen tycker jag att William verkar lite anpassad men en del av grejerna blir utan tvekan uppskattade partytricks. Filmen USD 19.99 dock via hemsida. Boken USD 16.95(Chicago Press Review)
Men filmen är lite inspirerande!
Ovan baren The Edge i San Arbillo, Irak. Strange kind of feeeling of...

Memory Lane



Livet kan vara som en påse, sa Hans Alfredssons och Tage Danielssons pastor Jansson.

Man kan antingen fylla det med något eller också han det lätt bli tomt och innehållslöst.

Av olika skäl så har jag börjat gräva i mitt förflutna. Det litet regnprojekt kan man säga.

Jag har alltid tyckt om musik. Man kan tycka om musik på olika sätt. Jag pratade med en kompis som tyvärr dog för en massa år sedan och alldeles för tidigt. Han gillade musik och hade en enorm samling CD och vinylskivor. Jag har en annan kompis som är likadan.

De där killarna och tjejerna putsar och fejar med sina skivor. Sån är inte jag. Mina skivsamlingar har försvunnit i olika flyttar, utlåningar och förhållanden. Många av dem var kraftigt sönderspelade. Mina Dean Martin skivor hade jag spillt kletig Martini(sic!) under en kletig fest.
Andra hade någon berusad typ kvaddat genom att ta stöd på pick up:en.

Ett par av mina polare har grejer med rör och grejer som man inte ens kan stava till och man får inte ens vistas i närheten av deras tabernakel.

Jag säger inte att mitt slappa sätt är bättre. Jag gillar musiken när den är där och jag vet när en bit musik är bra, när den pratar med mig. Så har det alltid varit. Jag rotade upp band som ingen annan visste fanns och tyckte det var outsägligt spännande.

Men under många år så följde jag mest med. Man flyttade ihop och de blå, gröna och gula läskbackarna som man förvarade sina skivor i blandades och när det tog slut skingrades skivorna för vinden och det blåste inte åt mitt håll. Antagligen sa jag; ta skivorna! Jag vet inte, minns inte. Jag hade inget förhållande till skivor som föremål.

Nu efter femtio blir det förflutna lite mer intressant. Med modern teknik blir det också tillgängligt. Alla tusentals musikskärvor är nu på väg att trilla på plats. En före detta var övertygad om att jag gillade amerikansk rock mest av allt.
stämmer till viss del. Men inte helt. Det är mer komplicerat.

Idag hittade jag en gammal bekant. En av de som få kände till av mina kompisar på 60-talet. Märkligt nog ledde det mig vidare både framåt och tillbaka.

Sam Moore. Inte Some More utan Sam Moore.

ITunes som jag pratat mig varm för är en sorts musikkatalog. Jag gillar ITunes för det applikationen eller programmet om man så vill är gjort av kärlek till musik. Apple så klart. Apple gör saker med kärlek. Om tvåhundra år kommer vi att älska formen av det grafiska gränssnittet i en Appleprodukt lika mycket som de gamla husen i vårt kvarter som byggdes för hundra år sedan. Konsumhuset som byggdes på sextiotalet eller möjligen femtiotalet kommer att vara rivet då precis som ingen gråter sig till sömns över Windows som hela tiden gör sitt bästa för att skutta ifatt Apple.

Steve Jobs och Bill Gates, genier men på olika sätt. Det rör sig i olika delar av deras hjärnor.

ITunes är tillverkat för att man ska kunna gå visslande nedför Memory Lane. Nynna på en låt och vips hittar man en liknande artist, eller en samling med artister från samma tid eller som påminner om den man tycker om. ITunes och Wikipedia fungerar bra tillsammans.

Plötsligt stannar jag till. Det är jag som är de två svarta prickarna på den bögrosa vägen.

Delaney & Bonnie. Det låter som Bonnie & Clyde. I slutet av 60-talet och början av 70-talet gjorde det då äkta paret ett antal fantastiska inspelningar med Stax Records där de blev de första vita artisterna. Där fanns redan Rufus Thomas, Carla Thomas, Sam & Dave, Booker T & The MG:s med flera , turnerade med Eric Clapton, spelade med Lennon, Hendrix, Allman Brothers, Janis och sedan plötsligt blev det tyst, helt tyst.

Deras egna mest kända låt från den tiden är nog Soul Shake. När man lyssnar på framför allt Bonnie Bramlett så har man väldigt svårt att tro att vi pratar om en vit blondin från Illinois. It´s all BLACK.

Bonnie körade från början bla bakom Fontella Bass och Ike & Tina Turner, Albert King m fl.
Ja, det som hände var väl att jag hittade annan musik bytt skivback eller så. Hade jag haft det väl ordnat som en del av mina katalogförande kompisar så hade jag förmodligen undrat långt tidigare vad som hände. Men idag gjorde jag det.

Paret för de var ett par, fick en dotter 1968 som de döpte till Bekka. Hon har inte spelar in så mycket själv och det hon spelat in hittar jag inte på ITunes, men gästspelade tidigare nämnde Sam Moores platta ”Overnight Sensational” från 2006 som i alla fall finns där.

Bonnie & Delaney är skilda sedan många år. Delaney dog tyvärr förra året 69 år gammal och hade innan dess givit ut sammanlagt fyra plattor sedan 1978. Den senaste ”A New Kind of Blues” kom i slutet av 2007 och där hör man tydligt varför de en gång fastnade i min hjärnas musik avdelning. Bonnie idag 65 år ung får man väl säga, har också gjort fyra plattor sedan 1978 kom i början av 2006 med Roots, Blues & Jazz som är en väldigt bra platta. På den körar också Bekka.

Sam Moore var för de som minns ena halvan av Sam & Dave. För en gångs skull får man höra Bekkas Bramlett ordentligt.

Hon har annars körat för så många artister att jag kan rekommendera en titt i Wikipedia.
Men om ni tror att äpplet inte faller långt från päronträdet så lyssna på Bekka Bramlett. Det står att hon körar i Wikipedia men det är snarare så att hon sjunger skjortan av Sam i låten ”Don´t Play That Song” från ”Overnight Sensation”.

Men lyssna gärna på Bonnie Bramletts skiva ”Roots, Blues & Jazz. Hennes platta från 2006 går inte heller av för hackor. Den sitter.

Ibland är det så trevligt här på Memory Lane.

Idag hittade jag också tack vare Delaney & Bonnie de gamla underbara låtarna” Time is Tight” och ”Green Onions” med Booker T & The MG:s(dom kunde krångla till namnen på den tiden också). De gjorde också ledmotivet till filmen ”Hang ´em High.

Ahhh, vilken lyckad förmiddag. Soul Shake!

tisdag 9 juni 2009

Experiment

ITunes kan man ladda ner gratis här. Man kan sedan lyssna på låtarna. I varje fall en liten stund. Man kan också köpa låtar direkt på nätet från ITunes i fall man vill. Det brukar kostar nio spänn styck ungefär. Jag kommer att lägga lite mixningslänkar till mina mixningar framöver ifall någon är inresserad av den musik som jag gillar. De kommer att hamna på den här sidan. Det blir allt möjligt även om just de här är tja, vad ska man säga.? Hoppas att någon låt faller någon i smaken.