Okänd författarinna
Känd författareFör att skymt av hur fildelarmaffian resonerar i debatten om Unni Drougges betala-vad-du-tycker-kampanj så har Piratpartiets vice ordförande Anna Troberg givit följande exempel på sin hemsida;
"I butiken kostar en vanlig pocket ca 50 kr. Det betyder att den har ett f-pris på ca 27 kr. (F-priset är förlagets försäljningspris till återförsäljarna.) Man kan därför kallt räkna med att förlaget ger en rabatt på mellan 10-20% på f-priset. I det här exemplet räknar jag lågt och utgår från 10% och då kommer vi ner på ca 24 kr. Av detta går ungefär en tia till tryck och distribution (om man trycker många böcker och på så sätt får ner tryckkostnaden, så gynnar den besparingen förlaget, inte författaren), en tia går till förlaget, ett par kronor till försäljarna och de sista 2 kronorna till författaren.
Det betyder att om en glad läsare som laddat ner boken från TPB bestämmer sig för att ge en tillsynes blygsam donation på 20 kr, så motsvarar den donationen en försäljning av 10 pocketböcker för författaren. Efter att ha läst alla kommentarer som Unni fått, så ser det dessutom ut som om de flesta resonerar att en donation på ca 50 kr är lagom. En sådan donation motsvarar för författaren en försäljning av 25 vanliga pocketböcker. Och man ska inte glömma att många väljer att donera mer än så."
Resonemanget bygger på att det författaren får för en pocketbok är 2 kronor. Det kan nog skifta. Den siffra jag hört nämnas ganska frekvent är 5 kronor.
Normalt ges en bok ut inbunden först och då in en upplaga på 3000 ex. Priset ligget då på 2-300 kronor och av dessa får författaren cirka 30 kronor. Det innebär 90 000 kronor om upplagan säljer slut. Bokförlaget får alltså vid en försäljning av 3000inbundna böcker 660 000 kronor. Men då ska man räkna med att en bok och speciellt en bok skriven av en okänd författare drar en massa marknadsföringskostnader. Att sådant kostar pengar vet vilken idiot som helst och speciellt Drougge som haft flera långvariga förhållanden med män i branschen.
Jag säger inte att fördelningen mellan författare och förlag är bra för författaren.
Piraterna och Drougge begår flera misstag i sitt resonemang. Om jag Stefan Hagberg som man får betrakta som en rookie skulle lägga ut mina böcker inlästa av mig själv här eller på Pirate Bay med ett Pay Pal-anslutning så är jag tveksam till att de skulle Unni låter men många författare låter för jävligt när de läser sina egna böckdra in några större förmögenheter. Jag tror att jag skulle kunna läsa in boken hyfsat eftersom jag arbetat i fem års tid med taltidningar och med Radio. Jag skulle inte snora för mycket. Men alla kan inte läsa in och då ska någon annan göra det. Vem villhör Jacko läsa in sin självbiografi eller Mike Tyson för den delen. Jag har dessutom förstått att Drougge redan tryckt boken och läst in den som ljudbok. Därmed är många kostnader redan täckta.
Så om du är en känd författare som Unni Drougge som redan gett ut tio böcker är det säkert en bonus att få uppmärksamhet på detta sätt. För en kille som Paulo Coelho som redan sålt 46 miljoner böcker lär det inte spela någon större roll om han får två eller tjugo kronor exet. Med bara tvåkronan för pocket har han ändå 92 miljoner på banken.
Troberg påstår att de flesta vill betala 50 kronor. Det är bra. Stämmer hennes resonemang så skulle man bara behöva läsa in en bok. Det skulle ju Pirate Bay kunna ställa upp med som en sidoaffär. Sedan skulle man sälja en upplaga och få 150 000 i intäkter om 3000 köper den över nätet. Vi säger att inläsningen går på 10 000. Kvar blir 140 000. Jämfört med en förstaupplaga på 3000 ex och 90 000 till författaren är detta ju bra. Dessutom skulle varje ex därutöver ge 50 kronor och inte 2 eller 5.
Det är bara ett krux. Vi har inte sett en enda siffra på hur Drougges intäktsprofil ser ut.
Dessutom är Drougge en känd författare. Hon finns på Bokus där hennes bok ”Kärlek är boven i mitt drama” kostar 42 kronor hos Bokus.
En annan fråga är vad Bokus tycker om Drougges tilltag. Där uppstår nästa fråga. Säljer Bokus mer Drougge böcker efter detta och ifall alla lägger ut en inläsning på Pirate Bay, blir det då samma effekt. Det är det ingen som vet.
En annan fråga är vad Bokus tycker om Drougges tilltag. Där uppstår nästa fråga. Säljer Bokus mer Drougge böcker efter detta och ifall alla lägger ut en inläsning på Pirate Bay, blir det då samma effekt. Det är det ingen som vet.
Enligt mina beräkningar har Drougge hittills under förutsättning att snittdonationer i verkligheten också är 50 kronor sålt strax under 500 böcker sedan boken kom ut. Så vi pratar inte Harry Potter direkt. Det är dessutom troligare att av de 22000 som hittills kommit in på hennes Pay Pal-konto så är det flera som betalat mer. Det räcker att fyra välbeställda fildelare suttit på fyllan och slantat in 3000 var för att upplagan ska ligga på 200 ex. Sådana detaljer får vi inte från fröken Drougge och hennes fildelare.
Ett bokförlag tar alltid risker när det publicerar en bok. På förlaget finns lektörer som antas ge vettig kritik till inskickade manuskript. I Anna Troberg och Unni Drougges värld är det väldigt suddigt kring hur de tänker sig att att förlagen ska se ut i framtiden.
Ska förlagen fortfarande stå för alla kostnader och sedan ska författaren lägga ut böckerna på nätet och själv ta in degen. Det känns lite som Ebberöds Bank om ni ursäktar.
Men tillbaka till de som inte är kända. Jag tror att ett bra bokmanus kan sälja bra för okända författare med marknadsföring på nätet. Det kan till och med vara så att vissa författare blir kända som inte skulle publicerats därför att deras böcker är så pass revolutionerande att förlagen ratar dem. Det drabbade Astrid Lindgren och Decca tackade nej till Beatles inom musiken.
Att för en billig peng få sin egen bok tryckt eller genom Book-On-Demand är säkert något som kommer att växa men om man som Drougge tror att det i framtiden bara finns något slag gigantisk digital kulturbank där man bara hämtar kultur och betalar vad man känner för så tror jag att de flesta inser att det inte blir Drougge & Co som tänker betala mellanskillnaden.
Det finns en massa professionella led inom publishing som man inte bara kan hoppa över. Det vet Drougge, men det skiter hon och Troberggänget i och därför är de inte trovärdiga.
Inlägg
6 kommentarer:
Hej Stefan!
Det är naturligtvis så att ersättningen till författaren varierar en del beroende på bok och förlag. 5 kronor för en pocket låter dock högt i mina ögon. Jag kan inte minnas att någon av de författare jag jobbat med någonsin fick så mycket. Men visst, det kan säkert förekomma. Jag tror dock inte att det tillhör vanligheterna.
Vad det gäller Unnis ljudbok, så har hon läst in den på egen bekostnad för att lägga ut den på TPB. Kostnaderna var inte täckta innan boken lades ut på TPB. Det var ett personligt risktagande.
Jag påstår inte att de flesta alltid vill betala ca 50 kronor. Jag skrev att i just det här fallet verkar det se ut som om de flesta som donerat lagt sig kringt femtiolappen. Några har naturligtvis donerat mer, andra mindre och några inget.
Man behöver inte vara känd för att ha sin bok listad hos bokus eller Adlibris. Vem som helst kan göra en bok och få dem listade där. Och varför skulle tex Bokus tycka något om att Unni ger bort sin ljudbok? Det är inte deras sak att tycka om det. Rent generellt vet man också att det finns en korrelation mellan hög fildelning och hög försäljning. Så om Bokus skulle tycka något, så borde de vara glada.
Sedan räknar du ut förlagets intäkter på utpriset i butik och då blir det en märklig glädjekalkyl som inte stämmer. Det är ju många fler än förlaget och författaren som ska ha pengar på vägen. Förlaget får inte in 200-300 per såld bok. En bok i den prisklassen har ett F-pris på ca 120-140 kr. Du kan dessutom räkna bort absolut minst 15% rabatt (antagligen mer) på detta.
Du räknar inte heller bort de kostnader förlaget har för tex tryckning, omslagsdesign, distribution, sättning, försäljning, royalty osv. När de är avdragna, så blir det inte mycket, om ens några, pengar över för marknadsföring.
Detta innebär att förlagen är måttligt intresserade av att ge ut författare med så små upplagor. Det innebär också att man inte spendera mycket pengar på marknadsföring på dessa böcker. Förlagen vill ha bästsäljare. Midlistförfattare är inte intressanta längre. Man bedrar sig å det grövsta om man tror att alla böcker får en massa marknadsföringspengar. Det är ett litet fåtal böcker som får det. Förlagen borde vara skitglada om författarna själva gör reklam för sina böcker. Det är nämligen den enda reklam väldigt många böcker kan hoppas på att få. Bokbranschen har de senaste åren blivit mer och mer bästsäljarorienterad och det är ett hot mot den litterära mångfalden, bredden och kvalitén.
Det är dessutom mer regel än undantag att förstaupplagan inte säljer ut och då går böckerna på rea. Författaren får inte full royalty för reaböcker.
Däremot har du naturligtvis rätt i att förlagen besitter en massa redaktionell kompetens. Den ska man sannerligen inte förakta. Det är dock en kompetens som inte BARA finns hos förlagen. Faktum är att många förlag använder sig av frilansande kompetens. Det betyder att en författare kan tillskansa sig den kompetensen i vilket fall. Och, precis som du säger, POD-tekniken blir bättre och bättre och växer explosionsartat utomlands. Här hemma har vi bara sett början.
Kulturlandskapet håller på att förändras och det är något som faktiskt inte behöver vara dåligt. Jag är helt övertygad om att det kommer att bidra till att litteraturen kan ha kvar, mångfalden, bredden och kvalitén och inte tvärtom.
Ha det så bra,
Anna
Till Anna Troberg:
Hej Anna!
Det stämmer som du skriver att förlaget inte tar hela intäkten och lägger den i sin skattkammare. Vad sedan Unnis bok ligger i det du kallar F-prislistan har jag ingen aning om. Jag vet inte ens om den är tio sidor tjock eller femhundra.
Den bör vara relativt tjock. Anna Godenius som läste in boken för TPB som talbok 2007 tog 15 timmar på sig. Talböcker får man inte lägga ut på nätet. Men nu säger du alltså att Unni själv har bekostat en inläsning. Det är ju jättebra.
Jag menar riktig pirat hade ju bara snott Godenius och TPB:s inläsning av talboken och lagt ut den men Unni har tydligen principer eller också är hon fortfarande mässflicka på Piratskeppet.
För kalkylen på projektet så håller jag på med att undersöka vad det kostar att läsa in en bok.
Det är inte billigt kan jag försäkra.
Jag ser också att din före detta arbetsplats Bazar fortfarande säljer Unnis bok. Men jag antar att Paulo C. som också ligger på Bazar säljer bättre.
Var han som la ut sin i Ryssland gratis och sedan började den sälja ordentligt enligt fildelarsvärmen.
Men nu har PC som sagt redan sålt 46 miljoner böcker. Han borde ju faktiskt ge bort boken nuförtiden.
Du pratade aldrig med honom om den saken när du jobbade där?
Allt ifrån gratismingel till att betala olika professionella yrkeskategorier som ska se till att det blir en bra bok i slutänden. Att de vill ha en succé är inte konstigt. Det följer normala ekonomiska teorier. Det första exet är dyrast.
Jag var en gång som partimedlem delägare i en kedja bokhandlar som av Veckans Affärer ansågs vara Sveriges mest lönsamma. Till dessa hörde ett förlag Oktoberförlaget och skivbolaget Oktober.
Lönsamheten bestod i att all bokhandelspersonal jobbade gratis. Det fanns inte heller några krav på att lokalerna skulle ligga på de bästa platserna.
Partimedlemmarna köpte dessutom i stort sett allt som kom ut och tjafsade inte om priset.
Förutom Oktoberförlaget, Oktoberbokhandlarna, Röd Stjärnan, Veganbokhandeln, Al-Qaidabokhandeln och några till så fungerar marknaden efter vissa principer. Du och din piratpolare låtsas som om de inte gäller. Ni hittar på ett eget Kokaloll-språk. Det är Me Me generationens stora problem. Ni ska ha allt gratis, andra betalar med sitt jobb. Ut och turnera! Ta ett lån och ge bort dina böcker!
Min poäng är att Unni inte är ett normalfall. Hon blir ett promotor och marknadsförare för just det hon gör i det här fallet.
Om Unni hetat Elsa Larsson, läst in en bok för egna pengar och lagt ut den skulle ingen brytt sig om Elsa Larsson eller boken. Då hade möjlig du och någon av dina piratistkolleger hurrat till fikat på kontoret, fast troligen inte. Det skulle vara det enda som hänt.
Inga artiklar, ingen teve, inga nya medlemmar.
Unni fungerar perfekt för era syften. Hon är känd i sig. Jag tror att om du frågar en svensk så vet de flesta vem Unni Drougge är.
Många av dem vet inte ens att hon är författare. Unni Drougge är en kändis och författare. Inte författare och kändis för den saken.
Det är väl ingen som har sagt att alla alltid vill betala 50 kronor.
Det är just det som är min poäng. Det folk säger i ett inlägg eller i biktstol är en sak och det som sedan sker i verkligheten en helt annan.
Vad som sker i verkliga livet är det som är intressant och där är Unni märkvärdigt blygsam.
Ditt resonemang bygger på att fildelare inte är tjuvar utan människor som befriar av politiska skäl ungefär som Robin Hood.
Unnis utlägg och ditt resonemang om den uttalade höga betalningsviljan tar du som intäkt för att samma tjuvar i själva verket är människor som visst vill betala, men endast så mycket som de själva önskar.
Därför skriver du några har gett si och några har gett så. Redovisa istället hur det ligger till.
Dessutom så är gruppen som betalat inga genomsnittliga ljudboksköpare. De tillhör med stor sannolikhet ditt Piratpartis och fildelarmaffians stormtrupper.
Samma gäng som var beredda att betala inget eller möjligen en krona för en låt för ett par månader sedan i Aftonbladet skulle betala mer för en inläsning än vad boken kostar att köpa? Knappast.
En låt på ITunes som är en alldeles utmärkt uppfinning kostar 9 kronor. Aftonbladet gjorde alltså en enkät som tydligt visar inte att betalningsviljan är hög utan tvärtom att den var ingen eller låg. Då var det inte murare Bengtsson som hade fyllt i enkäten utan gratis-är-gott gänget som du själv tillhör.
Korrelationen mellan hög fildelning och hög försäljning finns det inga bevis för. Däremot är det rimligt att anta att just Unni Drougge kommer att sälja mer exemplar på nätet via Pirate Bay.
Kanske kommer hon att sälja fler pappersex. Men det är en helt annan sak.
Unnis lilla marknadsföringstrick var bra. Både för henne och ditt parti. It´s a one night stand.
Var så säker.
Du säger att förlagen bara är ute efter best sellers. Varför ger man ut böcker om man inte vill sälja så många som möjligt?
Framtiden ligger inte i att konstnärer, författare med flera inom kulturlivet ska tvingas till ännu sämre levnadsvillkor för att du och dina partikamrater och resten av fildelarmaffian har ormar i plånboksfickan.
På din hemsida står det att du också skriver, översätter och jobbar som copy. Varför ber du inte dina kunder betala vad de tycker de har råd med för dina jobb? Det vore väl en lysande idé. Som du fick av mig. Helt gratis!
Hej Stefan!
Till att börja med har f-priset inte så mycket att göra med hur tjock en bok är. Det har mer att göra med vilken typ av bok det är.
Inläsningar av böcker kan kosta allt mellan inget och massor. Det beror helt på hur man väljer att göra det. Väljer man att ha Mikael Persbrandt som inläsare, så blir det skitdyrt. Väljer man att själv läsa in boken, så blir det billigt. Det finns ingen gudomlig formel för hur mycket det kostar.
Och jo, jag har pratat med Paulo om den saken. Som jag förstår det så lade andra ut hans böcker och han fick därmed en raskt ökande försäljning. Jag tycker dessutom att det är konstigt att säga att han borde ge bort sina böcker bara för att han sålt mycket. Det är snarare så att alla borde ge bort sina böcker för att sälja mycket.
(Du borde förresten uppdatera dina siffror. Det är flera år sedan jag jobbade på Bazar och redan då hade PC sålt över 60 miljoner böcker.)
Vidare, så tycker jag att du ska kolla de undersökningar som gjorts av Harvard, KTH, den holländska regeringens expertutredning och nu senast en norsk undersökning, som visar att fildelar köper mycket mer kultur än andra. Det är oberoende forskning som klart pekar åt samma håll.
Vad det gäller förlagen, så är det en sak att helt naturligt vilja sälja så mycket som möjligt, en helt annan sak att bara vilja sälja en viss typ av böcker för att maximera försäljningen in absurdum. Det skadar den litterära bredden.
Vad det gäller min egen verksamhet, så ligger den större delen av arbetet under standardavtal som hela branschen följer. Det finns inte speciellt mycket utrymme att göra förändringar där. MEN jag gör också en hel del arbete som jag antingen gör gratis eller tar ganska symboliskt betalt för. Det intressanta är att de där gratis/billiga arbetena ofta leder till andra arbeten som betalar sig mycket bra.
Ha det så bra,
Anna
Till Anna:
Hej,
Jaså,det säger du. Då har jag nog handlat för dyra böcker. Eller också inget socialporr.
Jag har nog en svag idé om inläsning eftersom jag jobbat två år som taltidningsredaktör och informationssekreterare på Unga Synskadade.
Det är klart att det kan skilja. Din kompis Drougge säger så här:
"Inspelningen av ljudboken har skett med ideella insatser från vänner som har förstått vad det hela handlar om."
Du säger så här:
"Vad det gäller Unnis ljudbok, så har hon läst in den på egen bekostnad för att lägga ut den på TPB. Kostnaderna var inte täckta innan boken lades ut på TPB. Det var ett personligt risktagande."
Antingen ljuger du eller din kompis.Så enkelt är det.
Kostnaderna är alltså noll eller förhållandevis höga. Talböcker läses in för att staten pyntar. Om de synskadade skulle betala så skulle väldigt få böcker läsas in.
Jo, visst Anna. Du kan samla egna äggkartonger och bygga en egen studio. Men du måste kunna läsa för att det ska bli njutbart. Du måste kunna andas eller också får teknikern ett helvete och då blir det dyrare.
Unni har gjort ett experiment med goda vänners hjälp. Där sprack en av förutsättningarna för att det "goda exemplet" skall vara relevant i större skala.
Undersökningar som Harvard, KTH etc
Du påstod något. Det finns 16 miljoner dokumnet på Harvard. Var det något speciellt du tänkte på? En liten källa skulle underlätta.
Maximera In Absurdum. Tänker du på alla små nobelpristagare som ingen har hört talas om förrän Horace och nu Englund gal ett namn.
Det krävs nog både mod och ekonomi för att fortsätta ge ut små författare. Jag tror inte ens Strindberg var så känd i början.
Visst, de stora förlagen kunde ge ut mer, annat etc. Det där snacket har jag hört i hela mitt vuxna liv och jag är tjugo år äldre än du.
Det är därför extra roligt att du själv som före detta förläggare(antar jag)inte lyckades förändra den bilden utan slutade att förlägga böcker. Det kanske inte är så lätt att vara gud i förlagens värld.
Vilka böcker är det mera exakt som inte blir förlagda. Exempel?
Idag kan man själv lägga ut böcker. Det startas mindre specialiserade förlag.
Författare är några år på ett förlag och startar eget eller byter.
Det är enklare för enförfattare att får ut sitt verk idag bla tack var den digitala tekniken.
Du kan idag trycka en bok i upplaga ett som jag tidigare varit inne på.
Den tekniken kommer att förbilligas och utvecklas. Då kan jag anlita en lektör som läser igenom mitt manus. Jag formger omslaget eller låter någon som är bättre göra det. Jag bestämmer ett pris och boken finns på nätet för tryck när någon vill ha den. Nätportalen tar en slant, lektören tar en slant,trycket en, posten en och resten tar jag.
Men den är ingen som bjuder pressen på wrapes och lilla vinglaset. Ingen som skriver pressmeddelanden åt mig, snackar gott med en storbokhandel som dessutom ska beställa boken till sig via nätet. Det är en massa saker jag får göra själv som förlaget sköter eller ska sköta.
Unni Drougge har en bred käft men hur går det med lilla blyga stammande poeten som har halva underarmarna fulla med skärsår och aldrig visar sig ute innan tio på kvällen.
Ni schabloniserar,sveper och åker jo-jo.
Det är politikerns sorgliga roll.
När det kommer till er själv är det en helt annan femma. Läs din sista passage högt för dig själv när du eventuellt drabbas av något slags eftertanke någon udda vecka när tisdag förekommer torsdag.
Jag har självöversatt,Carina min fru har tidigare levt på det i många år min svåger och svärmor har dubbat sedan dubbningen uppfanns.
Jag tror att jag har en ganska bra bild av vad som är standard och inte.
Ta bara och lyft lilla luren så ska du se att dina kunder gärna betalar det de tycker. Faktum är att det är precis vad de gör.
Du har gjort gratisjobb och det har varit bra för dig. Säkert. Men hur var det för din kollega som ville ha betalt för samma uppdrag.
Det är liksom lite både och med er fildelare.
Mina-barn-och-andras-ungar-syndromet. Det spricker för er. A och B blir C.
Så när allt lull-lull om stora stygga förlag och högtflygande altruistiska ideal petat ner på jorden så brukar det bli kvar en liten snål och girig människa som vill ha det bra utan att försaka något och betala. Mina kompisar fick skivor och skivspelare flera år innan jag fick det.
Min första skiva var Beatles St Pepper som just kommit ut. 24.50 kostade den.
Jag har köpt en massa litteratur och musik genom åren.
Man har inte alltid råd. Då får man vänta till man har råd. Det är som med sex. Man kan inte ta det för man behöver det. Eller hur?
Hej igen!
Varken jag eller Unni ljuger. Det finns kostnader inblandade även om man råkar ha trevliga vänner som kan hjälpa till. Så enkelt är det, Stefan.
Vad är föresten den "större skalan" du efterfrågar? Är det detsamma som att komma ut på ett "fint" förlag? Visst, man kan mäta skala i prestige, men dagens författare gör bättre i att mäta skala i storleken på sitt följe, för det är de som i slutänden betalar hyra, mat och kläder åt författaren. Förlagen har blivit sämre och sämre på det för midlistförfattare.
Och nej, ingen är känd från början, men problemet är att förlag idag inte är så intresserade av att bygga författarskap. Förr gjorde man det i mycket större utsträckning.
Jag vet inte var du fått det ifrån att det finns någon som bjuder pressen på wraps varje gång en bok kommer ut. Tro mig, det är inte speciellt vanligt.
Den forkning som jag hänvisat till kan du läsa lite mer om här: http://www.news.harvard.edu/gazette/2004/04.15/09-filesharing.html, http://www.aftonbladet.se/pryl/article330240.ab, http://www.idg.se/2.1085/1.206761/studie-visar-fildelning-positivt-for-ekonomin.
Ja, det är enklare för författare att få ut sina böcker idag, tack vare den nya tekniken. Det är dock inte lättare för författare att få ut nya böcker genom de traditionella bolagen. Blanda inte ihop äpplen och päron.
Jag tycker inte att förlag är stora och stygga. De fyller sin funktion och har kompetens, men om man inbillar sig att de satsar långsiktigt och bygger författarskap eller lägger en massa pengar på pr för alla böcker som kommer ut... Ja, då har man fel. Det finns naturligtvis undantag, men de är få.
Och nej, jag lekte inte gud när jag var förlagschef och jag gör det inte nu heller. Vilket märkligt påstående. Hur tänker du när du påstår det?
Sist, men inte minst, så måste jag fråga varför du talar om för mig att du är tjugo år äldre än vad jag är? Vad har det med saken att göra?
Hej Anna,
Jag ska inte vara petig men den du skriver och det Unni skriver är två helt olika saker.
Anledningen till att jag åter tar upp det är att det är skillnaden mellan att Unni fått projektet sponsrat som hon själv uppger eller att hon som du skriver får ”göra ett personligt risktagande”.
Eller menar du att Unni betalade bussbiljetten till studion, köpte en Mars att knapra på eller att hon tog sig tid att sitta och läsa in texten. Att hon inte fick betalt av sina kompisar för att läsa in sin egen text förutsätter jag. Så antingen betalade hon studion och redigeringen själv eller också var det något annan som gjorde det.
För vi pratade väl om redigeringskostnader och studiotid och jag antar att Unni själv läser. Då kan det liksom inte bli både och.
Det är lite för blaskigt för min smak om du ursäktar.
Efterhandskonstruktion kallas det lite mera formellt.
Så vad blir skillnaden? Inte så stor. Om Unni själv betalar inläsningen så har hon råd vilket skiljer hennes från de flesta. Är det andra så har hon antingen väldigt goda vänner som degar upp på vad Unni än kommer med för nyheter. Sådana vänner är väldigt sällsynta men i så fall är det bara att gratulera. Troligare ser dessa hennes idé som ett politiskt projekt som de stödjer av politiska skäl.
Jag väljer att tro det senare till motsatsen bevisats.
Jag köper inte dina skogsmulleargumentation i den delen. Det är här den där trista åldersbiten kommer in som du inte riktigt förstod. 60- och 70-talets flumvänster- eller för den delen flumhögerargument är liksom för evigt oåtkomliga för dina öron rent fysiskt. Jag ska inte trötta dig med vilka spänstiga idéer om hur det elaka kapitalet skulle bekämpas på den tiden men en var att ockupera Operakällaren. Men eftersom den var stängd så blev det Kårhuset istället. För FK:aren Anders Carlberg blev det varken världsrevolution Operakällare eller Kårhus. Det blev Fryshuset och sosseriet. Husockupanter fick arv och köpte bostadsrätt, Den alternativa musiken blev uppköpta av Bonniers.
Fackföreningsrevolutionärerna kom till insikt och blev förvaltare.
Vänstern smulade sönder och gav plats för en politik som Piratpartiet nu är en del av.
Satsa på dig själv och skit i andra. För andra blev det linssoppa och gröna vågen och en del av församlingen blev ministrar och förvaltare medan andra som Unni flyttade till stan från kollektivet och fortsatte att argumentera ungefär precis exakt som de värsta exemplen från 70-talet. Det har inte du upplevt eftersom du är just 20 år yngre.
Om tjugo är kanske du förstår vad jag menar. Det ni säger är inget nytt. Jag satt satt och rökte hasch med Tommy 1970. Tommy gjorde bara inbrott hos rika människor. Han pratade med mig om sin filosofi. Fred på Jorden-Stjäla från-Rika-Röka-På-Fred-på-Jorden-Stjäla-från-Rika-Röka på. Du var inte född då.
Jag säger inte att du inte kan ha läst en bok om saken. Er filosofi är väldigt närbesläktad med Tommys. Det är till och med möjligt att Tommy faktiskt hade en klarare ideologisk linje är vad ni har. Jag har nämligen inte hört något om ”Fred på Jorden” vilket ju faktikt är en mer omfattande politisk plattform
Du kommer att förstår vad jag menar om ungefär tjugo år eller inte. Jag säger inte att du är okunnig för att du är tjugo år yngre. Jag säger att du har inga erfarenheter från den tiden.
Nu till lite intressantare frågor.
Men låt oss börja med siffror som du verkar gilla.
Förra året sjönk musikförsäljningen med åtta procent enligt IFPI. Jag vet att ni tycker dom är manipulativa representanter för den förhatliga musikindustrin men så länge ni inte själva lyckas hacka er in i deras bokföring eller själva har några andra siffror så får vi väl anta att de kan räkna. Den totala försäljningen var 154 miljarder dollar.
Större delen av denna försäljning var fysiska CD skivor som sjönk med 15 procent till 13,83 miljoner USD. Däremot ökade den digitala försäljningen med 24 procent till 3,78.
Så vad vi ser är en minskad totalförsäljning av musik och den totala försäljningen av CD och digital försäljning är sammantaget mindre än året före.
Nu över till sina vetenskapliga artiklar.
Jag trodde att du var akademikern av oss båda.
Det du hänvisar till är för det första samtliga inga vetenskapliga undersökningar utan artiklar om vetenskapliga undersökningar.
P2P programmet Napster skapades 1999.
De huvudsakliga data som Harvard/University of California tog fram 2002 och som beskrivs i den artikel du hänvisar till beskriver för det första mycket dåligt hur undersökningen kommit fram till sina slutsatser.
Genom att jämföra 1,7millioner nedladdningar med aktuell skivförsäljning påstår man att för varje 150 illegala nedladdningar så ökar skivförsäljningen med en skiva. Exakt hur detta samband skulle se ut finns inte redovisat i artikeln.
Artikeln är från 2004 och huvudförfattaren Felix Oberholzer-Gee har inte följt upp eller i varje fall publicerat någon forskning sedan dess. Så här talar vi om data som är ur fildelarhistoria att betrakta som Jura-tiden.
Pirate Bay startade tex 2002.
Itunes 2001 men var då enbart för Mac-användare.
Den andra artiklen handlar om KTH-undersökningar. En forskare Lars-Erik Eriksson eller vad han hette brer ut sig i Aftonbladet i svepande ordalag. Någon forskningsuppsats data redovisas inte.
Men jag ska vara hygglig:
”En rad djupanalyser med tusentals svenska deltagare visar i stället att en stor majoritet av fildelarna får ett ökat intresse för musik - men att de hittar andra vägar att köpa.
- Man köper på annat håll, till exempel utomlands via nätet, inte i Sverige. Dessutom går man mer på konserter och köper musik som inte är tillgänglig i skivaffärer, säger Eriksson.”(AB)
Återigen talar vi om en attityd undersökning snarare än en undersökning bland fildelare. De köper på annat håll.
Av artikeln får man inte ens reda på ifall de köper samma musik som de laddar ner omfattningen etc. Den här är riktigt dålig. Dessutom är data säkert minst fem eller sex år gamla eftersom artikeln publicerades för fyra år sedan.
Den tredje och sista hänvisningen är också den en artikel från Holland. I artiklen som är på engelska finns visserligen en hänsvisning till den vetenskapliga undersökningen som är på holländska.
Artikeln om undersökningen är i vanlig ordning mindre exakt, redovisar inga metoder etc.
Gratulerar Anna till din holländska som jag antar att du kan. Du kanske skulle föra upp den på din CV.
Men i artiklen säger man följande:
”35 procent av den nederländska befolkningen laddar enligt rapporten ner musik illegalt.
Dessa köper dock precis lika mycket skivor och filmer som andra, och köper dessutom i genomsnitt fler spel än dem som inte fildelar.
Den största ekonomiska fördelen för samhället är, enligt rapporten, att konsumenter sparar betydligt mer pengar på att kunna få sin ”kulturdos” gratis än vad mediabolagen faktiskt förlorar (eftersom så mycket mer media konsumeras med fildelning än vad som skulle konsumeras utan). Dessa pengar används sedan för att köpa produkter och annat och stimulerar på så sätt ekonomin.”
Här vore det ju intressant att veta t ex vilka skivor som laddas ner, ifall de är samma eller andra än de man köper. Man köper Prince för han är en just lirare men snor Springsteen som är girig.
Men det vet vi inte för det får vi inte veta om vi inte lär oss holländska.
Slutsatsen om den ekonomiska fördelen kan också bara skrivas i ett land där Tommy skulle stortrivts.
Om man sparar pengar kan man köpa annat och det är bra för ekonomin. Absolut.
Om man slangar bensin från grannens bil, snattar fläskfilé på Konsum, skiter i parkeringsböter, tvättar med grannens tvättmedel, hämtar en ny Merca på Philipssons efter stängning så sparar manen massa pengar. Men vad är det som säger att man inte åker till Nepal och röker upp dom besparingarna. Det skulle Tommy gjort.
Skicka den där holländaren till Anders Borg. Han behöver lite fräscha idéer efter att girighetsdebatten har falnat ihop. Eller Wanja. Hon behöver alla idéer säger hon.
Av nedanstående kan man dra slutsatsen att ryktet om bokens död är en smula överdrivet:
”År 2006 gavs det ut 4248 boktitlar i Sverige - minst. Sedan slutet av 1980-talet har antalet utgivna titlar legat kring drygt 3000 per år, men de ökade i början av 2000-talet till drygt 4000 per år. Snittförsäljningen per titel var 2006 så hög som 5300, en ökning från 5000 året innan. Allt enligt Förläggareföreningens statistik.
Den svenska bokbranschen har alltså haft flera rekordår - både räknat i pengar och i antal sålda böcker. Bokförsäljningen har ökat stadigt de senaste decennierna, och de senaste årens tillväxt är unik för bokbranschens historia.
Ökningen beror till stora delar på att vi läser fler och fler svenska romaner. För tjugo år sedan sålde en svensk roman i genomsnitt drygt 4 000 exemplar. Nu säljer den över 9 000 exemplar.”(Forskning & Framsteg 4/08
Du frågar om vad som är ”större skala”. Jo, Unni kan ringa sina kompisar eller vem hon nu har ringt och be dom ställa upp och hjälpa henne med att läsa in en bok. Den ekonomiska modellen bygger på att antingen ska jag själv slanta upp och då ska jag dessutom ha skrivit en bok. Eller också ska jag ha kompisar med studio som ställer upp.
”Större skala” är inte nödvändigtvis ett stort förlag. Det kan vara du och dina äggkartonger men vad händer när ”dina författare” låter som en skadeskjuten kråka vid rösttest och du måste anlita någon som kan läsa och den inte vill göra det gratis eller du har ställt upp gratis i tre år själv och börjar tröttna på att folk vegeterar på din hjälpsamhet.
Det måste finnas en affärsmässig grund som fungerar för all professionell verksamhet. Det borde du känna till.
Ljudboken är på frammarsch så då kan väl du och Unni starta ett förlag som läser in böcker gratis.
Ni kunde ju dela på pengarna ”som bara rullar in”, med författarna.
Se där fick du en lysande gratis idé till.
”Gud” blev du lite orolig över såg jag. Som förläggare vid Bazar kunde du väl tillämpa dina teorier och se till att alla små okända författare fick chansen. Bryta det förhatliga mönstret.
Nu ska jag ut och dricka öl med min hund och min kompis Amir. Men ifall du hittar några mer handfasta siffror som stödjer dina teorier så är du välkommen tillbaka.
Skicka en kommentar