Undulaten Nisse!

Tre glada nyheter från den irakiska filialen.

Carina fick med sig en livvakt hem härom kvällen. Exakt vad som hände vet man inte men utredning pågår. Det hela började på The Edge ett ökänt ställe i San Arbillos undre värld.

Kristet men inte speciellt gudfruktigt område.

Bagdad har vidare kommit överens med Kurdistans regionala regering att de ska få exportera olja. Norska DNO som borrat och funnit olja och dessutom byggt upp en stor anläggning i irakiska Kurdistan får nu tillsammans mer flera andra bolag börja sälja olja på export. 60 000 fat per dag till att börja med från 1 juli.

Till sist sägs det att en ny politisk gruppering i irakiska Kurdistan ska ställa upp i de kommande valen. Listan uppges vara en blandning av ledande politiker från PUK och KDP, som varit i opposition i sina partier under ett antal år.

”List for Change” ska innehålla 100 valbara kandidater och ska ledas av en trojka bestående av Nawshirwan Mustafa, f d partiordförande för PUK, Jawhar Namiq, KDP och före detta talmani parlamentet samt en kvinna Kwestan Muhammad, PUK tillika gruppordförande i parlamentet.

Ett kriterium för att vara kandidat ska vara att man är modig och inte korrumperad. Det verkar vara en bra början.

Nu säger mina källor att det här troligen inte stämmer men om det gjorde det skulle det vara hälsosamt för den så kallade demokratin i vardande.

Nu över till något helt annat.

I går morse stötte jag på en Annie tror jag att hon heter, en söderbo som har en hund som jag själv. En rysk cirkushund som hon befriat eller som rymt. Jag minns inte. Den är några år yngre än Spigge Luring och de är bra kompisar. Nu hade Figge som hunden heter snaggat sig och såg väldig stilig ut.

Så när vi står där vid rödljusen vid Ringvägen och Hornsgatan klockan nio på söndag morgonen så kommer Kontors Zorro glidande från SöS hållet.

Kontors Zorro var väl ungefär en och nittiotre lång, smal som en räka med ordentliga glasögon, en Zorrohatt, lång svart hemgjord Zorromantel och Zorrobrallor. Om man tog bort Zorrogrejerna så var mannen som jag uppskattar det i fyrtioårsåldern, en tvättäkta reskontraspecialist.

Nu undrar man vad Zorro gjorde ute i hela dräkten en söndagsmorgon klockan nio. Kom han direkt? Svårt att säga men varför hade han inte slängkappan i en påse tillsammans med mössan. Och var fanns värjan? Många oklara detaljer. Vi stirrade efter Kontors Zorro som elegant förde fingrarna till hattbrättet när en grupp ungdomar vrålade uppskattande efter honom från Konsumhållet. Vi kollade bakåt om Tornado också var i faggorna. Men där borta såg vi bara några glada fotbollspelare som skulle in på Zinkens Idrottsplats.

Annie berättade om den gången det prasslat i buskarna i Skinnarviksparken och en man i röd grodmansdräkt och grodfötter dykt fram ur buskaget en kväll i skymningen.

Sen kom vi in på Nisse. Nisse var en undulat som gillade panflöjtisten Zamfir och alltid dansade, hoppade, sjöng med och kompade när det fanns en zamfirplatta i högtalarna.

Nisse var en riktig skojare. När Annie syrra kom från Finland som hon brukade vankades det allt som oftast whisky och Lappinkulta. Nisse var med och for på bordet. Oftast blev han lite dragen redan vid sjutiden och då blev han väldigt pussig och kärvänlig. Fast en gång var han helt försvunnen. Ändå till de upptäckte att han satt på golvet och hickade.

Nisse var en jävel i olja och han och Annies förra hund som jag har glömt namnet på var bästisar.

Nisse brukade surfa på hundens rygg och de hittade på säckvis med bus. En gång dog Nisse.

Eller rättare sagt Annie trodde att Nisse brutit nacken i en skåpslucka för Nisse bara låg på diskbänken och rörde inte en fena. Men han blinkade lite så hon la in honom i hans bo men han bara såg för eländig ut.

Efter tre dagar utan att han verkade ta sig drog hon på Zamfir och slog näven i diskbänken.

-Så här kan vi inte ha det längre Nisse, ropade hon på sin bestämdaste finlandssvenska mot buren.

Och se precis som om någon hade vridit upp Nisse så for han upp på pinnen så fort Zamfir började elda på med sin panflöjt och sedan blev Nisse tretton år gammal.

Jag tror att det spelades Zamfir på hans begravning.

Annies hund vägrade gå ut i köket flera år efter Nisse gått bort. Av respekt för Nisse. Dom där två var verkligen så bra kompisar en undulat och en hund kan vara.

Att Zamfir sålt 200 miljoner skivor. Man undrar hur många undulater som…