Listors överskattade betydelse

Snacka om att det finns löjliga tävlingar.

Aftonbladet var väldigt upprörda över att några flottister om det nu var i USA eller Australien som hade nån lista över vilka kvinnliga kolleger de haft sex med. Vi hade en sådan lista i gymnasiet fast den var mer utåtriktad.

Jag ledde stort på poäng efter att ha tagit hem en kvinnlig arbetskamrat från Traveline som var 24 år äldre. Jag kommer inte ihåg exakt hur den där listan såg ut men den var ganska detaljerad och just sådant som åtminstone grabbar i alla tider sysslat med i olika former.

Jag är helt övertygad om att en del tjejer också har listor även om det inte är lika vanligt. Vad är problemet?

Har jag sämre kvinnosyn för jag har sex med en fyrtiotvååring. Just då tänkte jag inte poäng utan var mer brydd för att morsan skulle vakna och granska min övernattning när hon tassade iväg från gillestugan i gryningen. Det kan ha hänt men jag tror det inte. Det är i vilket fall preskriberat.

Ett tag i gymnasiet hade vi ”lessetävlingar” vilket närmast kan liknas vid tävlingar som hot dog-köret i föregående postning om korvstopparen Joey Chestnut. Hur många glas mjölk kunde man dricka på raken på matbespisningen. Tvåsiffrigt i varje fall. Sen spydde Rolle i rabatten utanför.

Hur mycket nittiofem procentig vodka kunde man sätta i sig på skidresan som gick till Zakopane. Hur många starköl kunde man dricka innan färjan gått utanför piren i Helsingborg. Hur många…

Man växer ifrån det. Eller i stort sett alla gör det.

Man upptäcker att det finns viktigare saker i livet är att sitta och plita på listor.

I gymnasiet satt man inte och samlade på bilnummer. Det hade man slutat med då. Allt har nämligen sin tid och idag skulle jag inte…

En gammal kompis som jag inte sett på typ en bit över trettio år ville att jag skulle skicka en bild på mig. En orakad variant med HA-varning. Den syns ovan.

Men det intressanta med den bilden är inte mitt feta nylle utan porträttet på väggen bakom. Det är nämligen Carinas gudmor, Elna Gistedt.

Hon föddes 1895, levde och arbetade en period i Ryssland innan revolutionen och träffade…Rasputin!

Det krävs nog en särskild kolumn för det. Det främsta intrycket av den ryske tsarens mytomspunne rådgivare var om jag minns rätt att han inte luktade så gott och hade stora händer.

Ett fantastiskt människoöde. Under andra världskriget drev hon ett kafé i Warszawa där det till största delen arbetade judar. En stor personalstyrka var det och hon har berättad om den tiden en bok som utgivits i Polen. Men det är en annan historia och betydligt intressantare än hot dog-tävlingar och mjölkdrickarrallyn.