tisdag 16 mars 2010

En sällsynt bra dag!



Solen skiner en hel del nuförtiden men det är fortfarande tjugo-trettio centimeter snö i Skinnarviksparken, hårt packad och motvillig.

Den sista takskottarna röjde ett tak vid Brännis när Spiken och jag var ute i förmiddags. Mötte Mäklaren. Han såg ovanligt borstad ut och skulle till banken och fixa en överlåtelse.

Lyssnat på lite gamla godingar under eftermiddagens skrivmödor. Mike Bloomfield, Al Kooper och Steve Stills, Electric Flag, Boz Scaggs, Savoy Brown, Grand Funk Railroad, Cactus, Faces… bara en ren nostalgitripp.

Kom på att skriva roman är lite som omvänd journalistik. Som journalist samlar min in fakta ut en verklig miljö och sätter ihop dem, i bästa fall till något begripligt. I en roman skriver man en berättelse oftast helt eller delvis tagen ur luften och sätter ut olika markörer i berättelsen för att öka trovärdigheten och drivet i historien.

I det arbetet måste jag säga att internet är ett gudabenådat verktyg.

Jag vet var Bob Dylan kommer ifrån, var Highway 61 går, var flygplatsen i Duluth ligger, hur den ser ut, vilket väg, 193, 53 jag ska ta upp mot nordväst för att komma ungefär dit jag vill. Jag vet att jag befinner mig i det så kallade rostbältet, jag vet hur det drabbat folk, hur man försöker ta sig ur det. Jag vet var indianreservaten ligger, vilka floder som korsar 53:n och sedan hur det ser ut i den gamla gruvorten Virginia. Jag vet vilka sjukdomar som drabbat befolkningen här uppe. Jag vet hur vädret och klimatet är, vad man kör i för bilar, hur ett sheriffkontor set ut, vilka tjänstevapen man har och att det lokala ölet heter Summit samt vas de lokal motellkedjorna heter, hu rrummen ser ut och tusen andra saker. Eller att Frycklund(Härnosands Trä AB) i Härnösand sålt trävaror redan på 70-talet. Thank You My DIGITAL FRIEND!

5 kommentarer:

ulf sa...

En liten vink Stefan. Den digitala världen kan inte ersätta den verkliga, två månader däröver skulle nog göra romanen till en kioskvältare. Du hinner lagom hem till Elitloppet. Kompletterar nostalgi spisandet med Traffic, Bad Company Ten Years After och Steve Miller Band. Lycka till.

Stefan Hagberg sa...

Till Ulf: Hej! Det där är komplicerat. Det är förvånansvärt många bra böcker som kommit till genom bra research tillsammans med talang för att skriva.

Men jag skulle aldrig kunnat beskriv den sura lukten av Ayran i rännstenen en tidig morgon eller lukten av 200 lite människoblod i rännstenen framför polisakademin ifall jag inte varit där.

Men den kunskapen gör att jag bättre(förhoppningsvis) kan beskriva miljöer där jag inte varit. Jag vet vad jag ska leta efter. Men det är ett grannlaga jobb. I en beskrivning av Bob Dylans uppväxt så beskrivs den som tvådelad. I början bodde de i Duluth och flyttade sedan nordväst upp till Hibbing, en mindre ort.

Hibbing har idag 17000 invånare.

Min fiktiva ort ligger ännu en bit upp mot den kanadensiska gränsen och bör då vara några tusen invånare i snarare än 30 000.

Om jag jag behöver en skum typ från Hibbing så ska jag inte göra honom till en person som kommer från Hawaii eftersom det bra finns en enda person i Hibbing i verkligehten som kommer från Hibbing. Sånt ha jag nytta av att veta liksom att kylan från sjöarna gör att detsommartid ofta är kyligt och dimmigt i Duluth.

Men lukter och den riktiga närvaron hittar man inte på nätet.

Alla de där grupperna du nämner är bekanta. Jag har faktiskt sett både Ten Years After(1970) på Falconer Centret i Köpenhamn och Steve Miller Band på Hard Rock Café på 80-talet.

När det gäller Traffic så var det bra men om du vill ha lite revival i nostalgihörnan så kan jag varmt rekommendera en spelning från Madison Square Garden från 2008 med Stevie Winwood och Eric Clapton. De ska också komma till Malmö i sägs det...Speciellt Double Trouble är den bästa version jag hört av den låten och jag har ändå lyssnat på några. Blind Faith hette gruppen på 60-talet. NU ska jag jobba vidare med mina befolkningstal och indianstammar i Minnesota... Vi hörs!

Anonym sa...

Torbjörn Säfve, träffade jag förra året, han hade aldrig varit ut på internet, det måste ses som väldigt udda att göra så mycket research som han gör utan hjälp av nätet. Han berättade en historia från 80 talet om sin bror som flyttade till Minnesota för han blev trött på att skatteredovisningen tog mer tid än bilarna han reparerade i Märsta. Väl i Minnesota gick han in på skattemyndigheten och frågade om villkoren för en bilmek, "kom igen om fyra år så ska vi berätta, nu ska du se till att verkstan börjar fungera" sa man. Allt enligt Säfve. Det finns över 4000 vargar i Minnesota, vad säger Svenska jägarförbundet om det?

ulf sa...

Det var ulf som skrev ovan

Stefan Hagberg sa...

Till Ulf: HA! Den var bra. Jag minns hans bok om Rebellerna. Kan läsas med fördel av alla som undrar hur det är i en riktig sekt.

Här en hästrelaterad bild från Minnesota. Den finns en med två sådana lass som det på bilden och sex hästar, visserligen lite kraftigare men de fick jobba för havren!

http://www.d.umn.edu/cla/faculty/troufs/Buffalo/images/pf069335.jpg