måndag 10 november 2008

Fångvaktaren heter boken

Spiken missade posten!

Rätt åt honom. Jag är sur på honom. Han håller på och boffar åt varenda jävel idag. Minsta lilla steg i trappen så börjar han. När vi var ute så hoppade han hit och dit som någon hemlig agent. Han får sådana ryck ibland.

Carina ringde.

Seminariet hade blivit jättebra. Hon ringde i morse tio minuter innan då var det bara 20 procent av de inbjudna som kommit. Men de kom sedan och det hela var lyckat. Roligt för henne. Hon har också kämpat ordentligt för att få ihop det där.

Det där med IHL är väl sådant som unga i Kurdistan och resten av Irak verkligen borde injicera från tidig ålder. För vad är viktigare än att veta vad man ska och vad man inte ska göra. Att skicka sarin, vx, mjältbrand och allt vad det heter på grannen intill bara för man inte gillar hans musiksmak är ju ingen val man gör på Hornsgatan i varje fall och det har väl med det att göra att vi fick läsa om olika FN-fördrag i skolan.

Jag tänker på Bube Eser. När vårt gamla frilandsgäng satt borta på Gamla Bysis och försökte frälsa världen med våra skriverier så brukade jag kvista över till kurderna som hade högkvarter ovanpå konstnärsbutiken på hörnet åt Hornsgatan till.

Där träffade jag Nedim, Keya, Vildan och alla de andra. Där fanns också Bube. Han var lite speciell och väldigt rolig. Jag visste inte mycket om honom mer än att han var kurd från Turkiet. Många år senare berättade han att han skrivit en bok.

Sedan berättade han lite och det ska jag också göra.

Bube Eser är lika gammal som jag. Född 1955.

Han gick gymnasiet och började sedan studera ekonomi på Ankara Universitetet. När Bube gick sista året blev han arresterad av den turkiska polisen. Det gällde hans engagemang i kurdfrågan. Det var 1980 och Turkiet var mycket instabilt.

Under 72 dagar torterades han och förhördes. Till sist stannade hans hjärta under tortyren. Men för att dölja hans död så beslutade polisen att man skulle kasta ut honom genom ett fönster så de skulle se ut som ett självmord. Sagt och gjort. De hivade ut honom från fjärde våningen på polishuset.

Ja, så gick det till.

Där borde det tagit slut men när Bube slog i så landade han på taket till en parkerad bil och hans hjärta började slå igen. Han fick väl en slags spontan hjärtmassage på köpet.

Han åkte förstås tillbaka till fängelset men de var lite skärrade efter den där återkomsten från de döda.

Det pågår övergrepp varje dag i de flesta länder. Därför är det viktigt att det sitter i ryggraden vad man gör och inte gör.

Nu är det verkligen inte många löv kvar på trädet ner på gården.Spiken ser ut som om han funderar på hur han kunde missa posten

Inga kommentarer: