Valfläsk modell 2009!

1989 hade några företagsamma invandrarkillar ett korvstånd på Jazz & Bluesfestivalen i Stockholm där de sålde Maradonas Hemlighet. En rätt vars huvudingrediens var en rätt saftig och ordentlgit grundkryddad Choritzo.

Där levererades ett budskap klart och enkelt.

Jag tänkte skriva om något roligt och då dyker självfallet Pretto-Britta upp. Maria Wetterstrand, denna lilla duktiga flicka från Eskilstuna.

Högst motvilligt berättade hon för oss om hur hon träffade sin man Ville för en vecka sedan. Ja, hon träffade inte honom för en vecka sedan. Alltså det lät som om det var motvilligt. Sånt blir bra i media. Human Touch!

Maria behöver lite sånt nu sju, åtta månader innan valet. Uppiggande medicin alltså.

Nu är hon ute på Politikerpuben(Hu!) och sladdrar om någon militant aktion mot oljebolaget Shell som skulle genomförts i slutet av 80-talet. De skulle ta ner en Shellflagga och sätta upp en annan. Det låter ju käckt.

Man undrar vad det stod på den? ”Shell Go To Hell”, kanske. Men så mycket fick man inte veta.

Däremot att de inte fick ner flaggan. Så de sprejade en dödskalle på flaggan och torskade. Polisen tog aktivisterna.

Det låter ju häftigt. Tagen av polisen! Wow! Coolt!

Men sedan blev det nog lite för häftigt för Marias poplinrock. Jo, polisen tog in dem för att ställa lite frågor och ringde pappa Wetterstrand och sedan säger hon något förvånande; ”Pappa skällde ut polisen efter noter”.

Men vänta nu lite. Lilla Maria 16 år ger sig ut och ska genomföra en lllegal aktion mot en multinationell oljejätte i…Eskilstuna och när de inte får ner flaggan som fastnat så…ja vad hände då? Det blir helt suddigt men sedan finns den där med påsprejad dödskalle.

Det här skickar störtsköna signaler från Pretto-Britta: Jag är ingen torris. Jag har varit på barrikaderna. Vi är coola barrikadister i hela familjen.

Jag, Stefan Hagberg är verkligen inte emot illegalitet om den för utvecklingen framåt.

Jag tog bilder på en industri som jag arbetade på i fyra år. Boliden Kemi hette den och vi tillverkade svavelsyra bland annat. Sedan skrev jag en artikel och bilderna som visade hur vi klafsade runt i vitrosa arsenikslam till vaderna. Artikel och bilder publicerades i Helsingborgs Dagblad. Dock hade företaget en tigerskylt och därför var min fotografering illegal. Det åkte jag aldrig dit på eftersom det finns något som kallas källskydd som man HD kunde hävda.

Ja, ja det har varit en hel del illegalt, illegala strejker, undergrävande av den allmänna ordningen med demonstrationer med synskadade utanför arbetsmarknadsdepartementet, smuggling av kurdiska författares manus till Turkiet, illegalt, illegalt.

Smugglat sprit genom tullen har jag också gjort och hasch men det senare hände då var jag fjorton och hade en period.

Vad är det för fel på Marias illegalitet?

Det var inte att hon förstörde en flagga som tillhörde ett privat företag, även om tilltaget har en hög töntfaktor i min värld. Inte heller berättelsen om sprayflaskan inte riktigt passar in. Om de skulle byta flaggan, vad skulle de då med en sprayflaska till…

Nej och jag struntar blankt i den miljöpåverkan sprayflaskan kan tänkas ha haft om det var en allmän politisk uppmaning till massorna: Sprayen Sie Bitte!

Alltså det politiskt korrekta hade ju varit miljövänlig fingerfärg eller nått växtextrakt som man knådat ihop hemma i villakällaren.

Inte heller att man åkte fast vilket är rätt klent för ett enkelt flaggbyte.
Nej, det sorgliga är att hon nu trettiosex år gammal avslöjar sin omogna inställning till saken.

Vad då?

”Pappa skällde ut polisen efter noter”

Så lilla Maria och hennes ljushuvuden till miljöaktivister begår ett antal brott och tjugo år senare vill den presumtiva ministern i en regering som kan tänkas ta makten om sju månader stolt berätta att pappsen sedan minsann skällde ut polisen efter noter.

Sånt säger man bara om man tycker illa om hundar och har poplinrock. Watch Out!
Jag gillar inte Mumintrollet, Ekorren, Magistern och Fräcke Fredrik så mycket heller, men Ohly, Måna och Wetterstrand i en och samma båt bli tre pretton för mycket. Man får i varje fall hoppas att hon inte blir justitieminister. För då lär det bli kladdigt på våra parkbänkar och husväggar.

Nu över till en något roligare historia.

På hundrundan passerar jag allt som oftast Tantolunden som är ett gammalt ströv- och koloniområde på Söder. Appropå illegalitet så bildades just det här koloniområdet en gång i tiden av människor som inte hade mark att odla på. Så de började bara odla helt enkelt och på den vägen är det.

När man passerar hundgården med de galna bolshoierna Illich och Stalin som Spiken rev av halva pälsen på en gång i tiden när han ruttnade på dom, så ser man julgranen.

Den högsta punkten i Tantolunden är ett berg inuti vilket det finns gigantiska mängder sand.

Den sanden körs dit under sensommar och höst av armador med lastbilar. Sedan tappas den vid foten av berget när det årliga snökaoset dyker upp. Allt det kaos som blir för att årets Billiga Bosses Entreprenad fått ta hand om snöröjningen eftersom idioterna i kommunen verkligen tror på att Bosse ska röja om det blir snö när Bosses anbud bygger på att det bara snöar några flingor ett par dagar i februari.

Hur som helst. Granen!

Varje år kommer det upp en gran. En stor jävla gran, säkert tio meter hög som man monterar på plattan högst uppe på berget. Den lyser sedan över nejden och hela Liljeholmen kan se granen ifall de har lust.

Det är inget märkvärdigt med granen. Den har långa slingor med lampor som vilken annan normal gran som helst. På bergets topp kan man också se det LSD och Grateful Dead inspirerade ljusspelet som kyrkan ordnat i Högalidskyrkans klocktorn varje år.

För ett par år sedan gjordes en märklig upptäckt.

Några dagar efter att granen tänts som vanligt så hade en av lamporna bytt färg. Plötsligt var en lampa röd och inte vit. Man ersatte då den röda med en vit och vips vart en annan lampa röd.

Så har det sedan varit varje år.

Exakt vad eller vem som byter lampan vet ingen. Men den sitter tre fyra meter upp så det är säkert någon som varit där och bytt den ungefär som de eldar upp julbocken varje år i Gävle.

MEN I ÅR…

PLÖTSLIGT går ryktet. Lampan!!

Nu sitter den röda lampan nästan allra högst uppe i den tio eller femton meter höga granen.

Hur kom den dit?

Det är sådant vi bryr våra hjärnor med på Söder i Stockholm när vi inte undrar vad som hände i flaggstången i Eskilstuna 1989 och vad som ska hända när Wetterstrands son ska ut och spraya om sisådär elva år. Kommer hon att skälla ut polisen då också?

-Jag är minister. Ge, fan i min son. Han är bara ute och grönsprayar!"

Så om vi pratar coolfaktor så var Marias ungdomsbus och vuxeninsikt 2009 en svag tvåa på en tiogradig skala men den röda lampan 2009 en stark nia på samma skala.

Intill det brittiska parlamentet finns en vanlig trevlig lite sliten pub. Där ringer det en klocka när det är dags att rösta.

Ring klocka ring!