fredag 18 december 2009

Fenom och älgaspel



Städprojektet gick nästan för bra. Tro nu inte att jag bara städar när Carina är på väg.

Tro inte det alltså.

Spiken stöttade genom att suga tag i dammsugarmunstycket som vanligt. Thank You For Your Persistent Support Old Sport!

Hittade en gammal bekant hos färghandlaren. Fenom!

Som jag minns det rengöringsmedlet så fanns det i gula och blå, vaxade pappburkar. Looooonnnngg time ago. Plötsligt stod den där och lyste klart rakt framför ögonen på mig. Fenom är nämligen en del av min barndom. I villan skurades det saker och ting med Fenom.

Ungefär som Spiken hjälpte jag till med olika bestyr på den tiden vilket bör ha varit runt 1960. Det fanns en riktig tvättbräda av ruggad zink och träram i den där källaren och en stålbalja där min farbrors bilmekarkläder tvättades. Jag minns en skinnjacka som fått olja på sig. Den åkte i stålkaret och dränktes i något som kallades Varnolen. Det stank ordentligt men jag vill minnas att den blev ren.

Där nere skrynklade jag tidningar medan min farmor spolade vatten i det stora vedeldade bykkaret. Sedan tände vi eld på veden under karet och ett par timmar senare kunde man slänga i lakanen när vattnen kokat upp. Därefter rörde vi med gemensamma krafter, där mina var de mindre med en stor träspatel i grytan till tvätten kokat färdigt och var ren.

På träbänken bakom ståldunken med Varnolen stod en gul och blå vaxad burk med Fenom.

Färghandlaren komplimerade produkten. Det kan ha varit för han är i min ålder. Då har man lojaliteter som inte alltid svarar mot vetenskap och beprövad erfarenhet.

Men i det här fallet var det ingen tvekan. Fenom fungerar fortfarande.

Självklart var planet från Erbil försenat så Carinas bagage stannade under mellanlandningen i Wien och ska visst dyka upp framåt eftermiddagen till dörren ifall inte snökaoset i Stockholm sätter ytterligare käppar i hjulet.

Då kommer Spikens nya julklappskorg i form av en gigantisk fleecefilt modell mjuk. Den kommer han att gilla och ingen mus under den som den han hade Irak som numera har förvandlats till en slinktrasa och ligger i hans sovplats i skinnsoffan. En irakisk fleecefilt är så nära en hund kan komma en Hästens.

Själv dök Carina upp ungefär samtidigt som den sista skurtrasan hängdes upp i badrummet och locket på Fenomburken som numera heter ”Perfect” tryckts på. Den är nuförtiden gjort av plast och rätt beige och är inte på något sätt lika imponerande som den gamla klart lysande gula pappburken med blå text.

Spiken hade redan analyserat läget och stod och hoppade vid ytterdörren. Han vet alltid när matte är på gång.

Som tur var han hon med sig ett tygdjur som han knep redan vid taxin och skuttade upp för trapporna med.

Matte får aldrig pussar av Spiken direkt när hon varit borta i flera månader. Han är glad men pussarna får vänta en timme eller två. Som ett slags bestraffning. Jaha, och var har du varit?

Med sig hade Carina ett änglaspel där änglarna bestod av älgar. I morse snurrade det utan ljus. Antagligen ett termodynamiskt fenomen men det får vi aldrig veta.

Inga kommentarer: