Baksi, Baksi

I går kväll när jag slog på teven så hörde jag ett bekant namn genom bruset: “Kurdo Baksi”.

Redan förra året när jag hörde att Baksi skulle skriva en bok om “sin vän” Stieg Larsson så blev jag misstänksam.

Nu är boken ute med buller och bång.

Jag känner Baksi sedan många är. En vän? Ja, på sätt och vis. Vi har delat ett intresse för kurdernas besvärliga förflutna. Jag var en av få svenska journalister som följde kurdfrågan i Turkiet, Irak, Iran och Syrien.

Jag skrev artiklar och gjorde tv och radioinslag om sitationen i de kurdiska delarna under en massa år.

Jag var under en period i början av 90-talet aktiv i Svenska Kommitten för Kurdernas Mänskliga Rättigheter(SKKMR) och satt ett tag I styrelsen för den organisationen.
Jag lärde då känna Kurdo Baksi.

Det finns idag flera Baksier som deltagit i samhällsdebatten med en osedvanligt skarp förmåga att känna av vad som kan bli en debatt.

Jag skulle med detta sagt inte vilja vara utan Kurdo eller hans syster Nalins närvaro i den politiska debatten.

Jag har jobbat en hel del med Kurdo. Kurdo har tydligen i sin nyutkomna bok tagit sig för att recensera Stieg Larssons journalistiska värv.

Man får där klart för sig att Larsson inte var något vidare som journalist. Han arbetade på Tidningarnas Telegrambyrå (TT) i 22 år fram till 1999. Kurdo har däremot aldrig jobbat på TT.

Stieg Larsson dog 2004 i en hjärtinfarkt på Exporedaktionen. Kurdo som drev på 90-talet en liten tidning Svart Vitt som senare slogs ihop med Larssons Expo. Så långt stämmer det.

Det är något som stör mig när folk plötsligt ska recensera sina vänner när dessa har blivit berömda eller dött. I Stiegs fall blev han sällsynt berömd efter sin död för sin Millenium trilogi som bla Baksi profiterat på i flertaliga artiklar och nu alltså även uttnyttjat för att sabla ner Larssons karaktär och samtidigt tjäna en hacka.

Man kan fråga sig varför inte vännen Baksi skrev om Larssons dåliga yrkesheder när denne levde eller när de jobbade ihop.

Vad jag vet så har Baksi själv aldrig haft en anställning på något kvalitetsmedia om han nu haft en anställning överhuvudtaget. När vi jobbade ihop med en litet kurdisk publikation i början av 90-talet var det oavlönat och Baksi var annars mest sysselsatt med att dumpa frilansersättningar. Han kom stolt och berättade vid ett tillfälle att han sålt fem artiklar till Expressen eller om det nu var Aftonbladet för 3000 kronor. Inte styck utan för samtliga. Frilansrekommendationen, alltså det man rekommenderades av förbundet att ta betalt och vi andra kämpade för att få ut för våra artiklar, låg fem gånger högre. Så visst har Baksi gjort insatser för journalistiken. Det är inget snack om det.

På redaktionsmötena dök han vanligtvis upp med raskt ihopvispade artiklar och hade redan bestämt vad nästa nummer skulle innehålla trots att det knappast var hans uppgift. Det var en pina och jag, m fl tröttnade snart på Baksis narcissistiska piruetter och slutade dyka upp.

TT har rätt strikta normer för hur man skriver och hanterar fakta. Åtminstone hade man det när Stieg Larsson arbetade där.

I SVT:s nätupplaga av Kulturnytt där debatten om Kurdos bok om Stieg Larsson refereras säger Baksi att han gärna går igenom TT: arkiv för att bevisa att han har rätt:

“Du kommer med ganska allvarliga anklagelser.

- Nej, jag tycker inte att det är så allvarligt. Jag tycker att det är ganska normalt. Han jobbade ju där (på TT, redaktionens anmärkning) och han blev mordhotad, jobbade den helgen och skrev om det. Det tycker jag var bra gjort.

- Jag tror inte att han är den enda journalist i Sverige som brutit mot alla journalistikens grundkurser, säger Baksi som samtidigt hävdar att han inte försökt att utföra ett karaktärsmord på Stieg Larsson.

Men Larssons chef på TT under många år, Kenneth Ahlborn, säger ju att det du hävdar inte är sant.

- Han är mycket välkommen att tillsammans med mig gå igenom TT:s arkiv. Stiegs gamla TT-chef uttrycker sig väldigt emotionellt och jag tror att han kommer att ångra sig inom kort.

- Både jag och gamle TT-chefen älskade Stieg Larsson. Jag förstår att han försvarar honom. Det gör jag gärna också, men man måste också kunna säga att en vän ibland begår ett misstag. Så mycket råd har jag med min vänskap.

Vem är det som ljuger då? Är det du eller Kenneth Ahlborn?

- Ja alltså, jag ljuger absolut inte, eftersom de här texterna finns.

Du nämner tre artiklar. Larsson jobbade i många, många år på TT. Ska de representera hans journalistiska arbetsmetod?

- Jag tycker inte att de här artiklarna ska representera Stieg Larsson. Absolut inte. Jag tyckte att det var en rolig grej och skrev om det i min bok.”


Det som syns ovan är reguljär Baksi-Abra-Kadabra. ”En rolig grej”! Sen vet Baksi att det inte är en jävel som har tid att gå igenom TT:s arkiv med Baksi. Så det kan han lugnt erbjuda.

Nej, nu vill vi istället se vad Baksi grundar sitt karaktärsmord på, det som han kallar en “Kul grej”.

Jag har periodvis genom åren i likhet med många andra varit innerligt trött på Baksi och hans sätt att dra i olika ämnen. De flesta människor vill framstå som lika bra som de är och en del lite bättre än de är. Det är mänskligt. Men Kurdo har alltid drivit den saken lite längre. Jag känner inte Kurdo Baksi som en person som håller hårt på sanningen. Han har ofta ställt till det för sig själv och andra på grund av denna vilja att vinkla upp saker.

Det är mer än en ordförande i Kurdiska Riksförbundet som slagit upp en kvällstidning med hjärtat i halsgropen när Kurdo har uttalat sig om den ena eller den andra frågan genom åren. Det gick en gång så långt att Kurdos pappa konsulterades vid och ombads att ta ett allvarligt samtal med sonen om dennes vidlyftighet.

Vi umgås inte Baksi och jag men vi är för närvarande inte ovänner. Däremot var det här en typiskt Baksi.

Som sagt man kan dö när som helst och då kan man bli avrättad av typer som Baksi som dyker upp som vänner. Därför tänkte jag att det är bättre att förekomma än förekommas.

Jag tror att många både svenskar och kurder har haft sällsynt stor fördragsamhet med Baksi. Man har tyckt synd om Baksi för han var en lite hopplös typ. Inte så att han är dum i huvudet för det är han inte. Han skriver rappt, men flyhänt och har en del roliga krönikor i sitt lager och det är alltid lika skojigt att höra på hans rövarhistorier. På svenska kallas hans metod att ha ett kamratligt förhållande till sanningen.

Jag kan inte påminna mig en enda skarp artikel som Kurdo skrivit under det snart 20 år som jag känt honom. Han är en opinionsmaskin, en krönikör, en randare som gillar att synas och framför allt se sitt eget namn mer än något annat.

Jag har inte läst hans bok men känner jag Kurdo rätt så har han recenserat Stieg Larsson i sin bok för Baksi kan tjäna pengar och få uppmärksamhet snarare än att Stieg Larsson behöver tas i upptuktelse för sin yrkesetik. Larsson är som bekant död och har ju lite svårt att bemöta vännen Kurdo Baksis hyllning.

När Eva Gabrielsson som var Larsson mångåriga sambo, säger att hon tror att Kurdo “hittat på” och att Kurdo inte kände Larsson så bra. Jag tror henne. Inte för jag känner henne men jag känner Kurdo.

Men nu vill vi se Baksis så kallade bevis! De tre artiklar som enligt Kurdo som bevisar att Larsson var en medioker journalist vill vi se först av allt. Sen kan vi titta i TT-arkivet och sen ska vi för ordningens skull granska Kurdos eget arkiv också. I det senare kan man säkert göra ett och annat fynd som rör journalistisk etik och hantverksskicklighet.

Kurdo säger i intervjun att man måste kunna kritisera sina vänner. Det uttalandet kan han få anledning att äta upp under den närmaste tiden.