tisdag 16 november 2010

Ettor och Nollor















Alla vet vad en datorsymbol en vågsymbol och ett rött kryss innebär.


Första gången jag kom i kontakt med den digitala världen var 1974. Jag läste transportekonomi i Göteborg och det ingick ADB(Automatisk Data Behandling) i utbildningen.

Vi fick lära oss att tänka rationellt, cutta loopar som gjorde processen onödigt trög etc.

Sedan skulle det fyra år innan jag hamnade på Boliden Kemi där vi hade en processdator. En liten ful rackare med gröna tecken.

När härden i ugnen blev för varm eller någon temperaturgivare slammade igen så gav den hals. Ibland av ingen anledning alls så många larm hade vi förbikopplat.

Nästa anhalt var en Mac. SE hette modellen och var en lådformad rackare, svartvit grafik men den hade grafik och det hade inte IBM burkarna. 23 000 spänn kostade den och den hade väl lika mycket kapacitet som en normal brödrost idag. Men den fungerade. Under de fem år jag använde den levererade den alltid. Vi kunde koppla ett modem som då hade den fantasiska hanstigheten av 9600 kbits per sekund och via en kapad ingång till TT nyhetsbanken kunde vi ladda ner alla nyhetstelegram som vi ville ha till vår lilla journalistgrupp på gamla Bysis vid Brännkyrkagatan på Söder i Stockholm. Ibland kladdade skrivaren men förvånansvärt lite.

Sedan skulle det bli värre och värre och VÄRRE!

Jag har drabbats av en förkylning som går ner i halsen och lungorna. Jag har lite känsliga luftrör som det heter. Efter ett antal lunginflammationer som en gång började på Boliden Kemi och svavelångorna där bli jag ganska lätt anfrätt fuktiga höstar. Dessutom har jag som sagt mitt polypproblem. Det ska nu opereras efter jul och jag hoppas att det ska bli bra...ja, ja, ni vet killar och sjukdomar.

I vart fall hade jag förmånen att vara hemma idag och lyssna på en konsult som skrivit en bok om våra datorsystem. Den hette nått i stil med “Jävla Skitsystem!”.

Konsulten hade en rad intressanta iakttagelser att förmedla. De gick i stort sett ut på att det finns en rad smarta och bra applikationer och system, t ex på internet men sedan kör vi oftast rakt in i Tröstlösa Träsks datasystem på våra arbetsplatser.

Jag tror att vi alla suttit och ilsket bankat på tangentbordet(varför är det alltid tangentbordet eller musen som får spö?) i hopp om att skärmen ska sluta vara låst eller att något värdelöst meddelande som säger att den förmodligen viktiga men totalt obegripliga XcB1229ddv rutinen inte kan hittas.

Konsultens rekommendation var något förvånande inte i första hand att vi ska ringa honom utan att vi ska prata med varandra på arbetsplatsen och ta upp det hela som ett arbetsmiljöproblem. Stress var väl nyckelordet ifall jag förstod saken rätt.

Att man blir stressad av att datorn inte funderar som den ska är ett understatement.

Eftersom jag själv har en del erfarenhet av datorer och datorsystem, dels som användare men också som utformare och försäljare av system så har jag en del funderingar i ämnet.

Jag har några grundregler.

1. En dator ska vara rimligt snabb i förhållande till de uppgifter den antas kunna klara av. Om datorn står och tuggar i fem till tio minuter för att komma igång med de applikationer man ska använda så är det för lång tid. En till två minuter borde vara normalt. Faktum är att ifall jag ska skriva ett kort meddelande på tio rader så har jag redan gjort det för hand eller med en gammal hederlig skrivmaskin innan de flesta datorer laddat upp alla fina options och jag kan öppna mitt dokument.

2. En dator och de system som är anslutna till det som nätverk, internet m fl ska vara intuitiva, vilket innebär att jag som användare inte ska hamna i en loop där utformaren lämnat mig vind för våg. Det är systemutformare, programmerare och tillverkare som ska underlätta för mig och inte tvärtom. Ett inuitivt system är ett system som är lätt att förstå. Ett exempel är Ipods navgeringsratt och den moderna skärmen där man drar utåt med fingrarna för att förstora och innåt för att förminska etc.

3. Låt ALDRIG tekniker ta kommandot när det gäller användargränssnitt. ALDRIG! Tekniker är som knallar. De vill visa allt de kan och har funderat på och då menar jag ALLT! 80 procent av förrvirringen på användarsidan beror på dåligt utformade användargränssnitt där intellektuellt arbete vid utformandet fått ge vika för teknikernas vanliga lösning ”options”, gärna beskrivna på teknikerrappakalja. Låt er inte snackas ner av tekniker och programmerare. Det går inte, så här jobbar vi inte här etc. Var tydliga när ni sätter ramarna på systemnivå. En normalbegåvad sjätteklassare som aldrig sett applikationen brukar vara en bra utgångspunkt. Idag borde man kanske lägga till en normalbegåvad sjuttioåring med normal syn och de flesta fattningsförmågor intakta.

4. Sammanfattningar av manualer läggs idag i allt större utsträckning ut på nätet istället för att levereras med produkten. De är då oftast översatta till ett femtiotal språk med maskinöversättning. Sedan sammanfattas det hela i en kortversion till slutkunden. Tekniskt språk, maskinöversatt och sedan sammanfattat(maskinellt?) är billigare men skapar skyskrapor av supportbehov ifall ett enda ord är otydligt i den version som kunden får i handen.

5. Ta alltid utformarna ur villfarelsen att använaren är lika intresserade av applikationen, datorna, mobiltelefonen som tillverkaren är. Medan Nokia, Samsung, Ericsson m fl har femhundra personer som sitter och jobbar med någon liten del av en applikation så vill användaren hinna skicka ett email snabbt och utan att behöva ta ställning till en massa frågor och val.

6. IT lösningar ska alltid lösa kommunikationsproblem och göra kommunikationen effektivare och mera smidig för användaren och inte tvärtom.

7. Hastigheten ska alltid vara i centrum. Dagens IT produkter tenderar tyvärr att bli allt långsammare trots att talen på processorer, internminne och grafikkort indikerar motsatsen.

8. En väl använd laptop, telefon m fl håller cirka två år om du har tur. Tala om för kunden att han eller hon måste anta det och göra back up på sitt arbete. Inte att det kan hända utan att det är troligare att IT hårdvaran lägger av än att den inte gör det.

9. “Good Medical Practice” heter det inom medicin. Om man köper en splitterny mobiltelefon med internettjänst så ska man inte behöva öppna telefonen och plocka ut batteriet varje gång internet hänger sig. Till och med på gamla PC finns det en Ctrl Alt Delete funktion. Moderna människor jobbar med moderna marginaler och förväntar sig att tekniska lösningar fungerar på ett modernt sätt.

10. Sätt användaren i centrum. Inte bara när ni gör en Power Point presentation av den planerade produkten utan i Praktiken och undersök sedan hur det fungerar hos användarna även om Janne Josefsson inte knackar på dörren.



I ovanstående handlar det mycket om tillverkar och systemutformare. Men det finns en annan grupp som verkar rätt strandsatt. Speciellt när det gäller stora och dyra systeminköp. Beställarna. Det finns skräckexempel på system som inte fungerat(Tieto Enators PRV lösning på 90-talet) eller dåligt som Volvo Datas skoldatasystem. Båda är svindyra lösningar där både utformare och beställare bommat rejält.

En skolpsykolog i en Stockholmsskola meddelade något uppgivet för mig att han berövats sina journaler under sex(SEX!) månader. Han kom inte in i systemet.

Något system för att ansluta vikarier finns inte heller. Anslutning sker vid längre vikariat via pappersansökan genom kommun och sedan tillbaka till skolan.

En del elever har allvarliga sjukdomar som blödarsjuka m fl. Den informationen passar utmärkt i ett datasystem. Det ska inte uppdagas efter tre dagar när man ska ha friluftsdag i skogen.

-Har du medicinerna med dig?

-Vilka mediciner?

-Du har en blödarsjuk pojke i din klass?

-Har jag?

Det är inte ettorna och nollorna det är fel på utan det sätt på vilket vi använder dem. Dataansvarig på en skola kan inte vara en kille som i stort sett kan Mac datorer när alla andra datorer på skolan är PC. Det måste finnas en support som kan lösa problem snabbt och direkt.

IT och dess applikationer och lösningar kan vara ett kraftfullt hjälpmedel för att utveckla företag, industri, förvaltning och utbildning. Men då måste vi anpassa systemen så att de fungerar effektivt. Annars blir de bromsklotsar, ökar stressen och rationaliseringar kan t o m slå om i sin motsats när förre ska sköta mer med ett system som inte fungerar optimalt.

Här handlar det om att skapa en dynamisk växelverkan mellan beställare, leverantör och användare under hela processen. Men en genomtänkt och intelligent kravsättning och kontraktuella hörn för leverantören är en förutsättning. Leverantören måste antas leverera en fungerande produkt och den produktens funtionalitet måste garanteras i kontrakt. Allt för många stora IT uppdrag verkar vara dåligt genomtänkta och snarare ett utvecklingsprojekt än en tydlig och noga kravsatt beställning från en medveten och kunnig kund som noga funderat på vad som behövs och hur användarna ska dra maximal nytta av en given investering.

Till sist.

Det är fortfrande ett rött kryss på min skärm. ”For assistance. Please contact the...” Det är många som ringer just nu…du behåller din plats i kön…du har just nu plats nummer...skrap...tjugoåtta...

Under tiden flyttar jag till den del av lägenheten där den fast kabeln finns. Se! Trots att jag bara har upp till 25 Mbits anslutning så har jag 100 Mbits lina. Är inte livet fantastiskt. Om det vore sant. För kabeln måste bytas ut var tredje månad eftersom plastpiggen går av. En innovation att tänka på!

Upp till anslutning vore det bättre att skriva.

Nej, nu ska jag kila iväg och köpa en yogakanna i plast som man sköljer näsan med. Fast strunta i Himalayasaltet. Havssalt går lika bra eller vanligt salt.

Det finns några med smärre defekter sa killen på Yoga centrum. 129 för dom och 159 för första sorteringen. Jag tror att jag tar förstasorteringen. Annars får man väl kontakt med internet via andrasorteringens näskanna. Som en knorr på dagen så att säga.

Spiken snarkar i soffan. Han kanske också behöver lite näskanna eller också sympar han bara med husse.

Det är bäst att jag inte frågar.

3 kommentarer:

Jonas Blind Höna sa...

http://javlaskitsystem.se

Steve sa...

hej Stefan.
Med tanke på titeln på denna blogg, "ettor o nollor" så anknyter jag lite till din förra blogg som delvis handlade om Monas avgång. Det blir inte svårt för S att hitta en etta nu när alla nollor avgått!
Skämt åsido, finns en intressant faktor att diskutera när man man tittar på raset hos sossarna.
Alla företag som går bra har ofta väldigt bra ledare! Det finns förstås några undantag från denna regel också, MEN:
Ett bra företag blir aldrig bra långsiktigt om inte rätt ledning styr företaget.
Om vi då vänder frågan till att direkt handla om Sossarna så ser vi följande scenario:
När tillträdde Palme? 1968?
Det är alltså 48 år sedan!! 48 år sedan som sossarna fick den ledare de faktiskt ville ha! Att Palme skulle efterträda Erlander visste alla om i väldigt god tid.
Men sedan då?
Ja sedan hände det som hände. Palme blev mördad. Ny ledare för S blev vice mannen, Ingvar Karlsson. Är det någon som tror att han var utvald? Och sen då? Hur många gånger sa inte Göran Persson nej till att bli partiledare? Blir man en bra ledare då? Sen, efter GP var ju faktiskt efterträdaren utsedd! Men hon kunde inte heller ta över av förklarliga själ. Anna Lind blev mördad hon också! Då fick man MONA! Vad var hon? Femte-sjätte alternativet. Och nu avgår hon innan en ny kandidat har hunnit växa in som det naturliga valet.
Och sen undrar folk varför partiet kraschar ihop.....
Inte en utvald, ja möjligtvis Göran då, ledare sen 1968!
Klart inte det kan få partiet att växa eller hålla sig kvar på sin tidigare nivå.
Mycket att tänka på för sossarna nu.

Steve sa...

42 år ska de va. ettor o nollor igen!