söndag 17 april 2011

Färgstark vårkänning!


Spiken är inne i en gräsätarperiod. I natt skulle han ut vid tio över ett och kolla lite på sina grässtrån.
Det har inte blivit så mycket skrivit på bloggen i år. Det är väl som med allt annat. Det går i perioder. Ibland har man något att säga och ibland inte.
Igår var det en massa fina hästar ute och sprang på Åby.
Olympiatravet.
Med tanke på temat var det inte särskilt internationellt. Jo, jovisst tyskägde Brioni vann. Grattis!
Stallets(Lövgren) anrda häst(Strong Boy D.E.) hade antingen fått stallorder att tokköra(Björn Goop) mot favoriten Torvald Palema eller också lossnade alla skruvar samtidigt i skallen på Björn Goop.
Utan Björn Goops vansinneskörning i början av loppet hade kanske Leksakshuset som äger Strong Boy D.E.  fått fina slantar.
Sedan gick det några lopp och vi kan kalla det en tillfällighet men jag tror att Svanstedt tyckte det kändes rätt fint att mala ner Björn Goop och Baht Launcher i sista avdelningen. Smällfint och det hjälpe inte att pappa Olle försökte skynda till undsättning.
Vi hade fyra rätt och det var åtminstone två fler än experten M Spikflink på Aftonbladet.
Jag ska inte säga vilka hästar vi inte hade men Putte Topline fanns inte med på massvis med hästar innan vi spikade Conrads Linsan.
Alla noterade väl speltorsken som hörde av sig efter loppet och ville avskaffa Open Stretch. Det var inte vi. Jag lovar!
Som sagt Brioni var bra.
CC var mindre bra.
Marshland var bra.
Träffade en gammal kompis på väg till pendeltåget i veckan. Han skriver böcker. En gång seglade vi från Bergshamra till Sandhamn på fem och en halv timme med Circe. På Kanholmsfjärden hade vi dragit några bira och lirade Marvin Gaye för fulla muggar medan vi länsade undan. Vill minnas att vinden vred sig till vår fördel hela tiden. Så kan det vara när det är som bäst på sjön. Å andra sidan minns jag när vi hade en massa bira i en nätkasse släpande på kylning efter båten. Någon blev glad.
Det ser ut att bli varmt idag. Carina ska ta våren första löprunda och jag flankerar med illustrativa beskrivningar av hälsenor som rullar upp sig i knävecken.
På tal om illustrationer.
Läste Oisin Cantwells underbara beskrivning av Sven-Erik Alhem:
”-När förre överåklagaren Sven-Erik Alhem, numera handelsresande i färgstarka åsikter….”
Underbart, helt enkelt och påminner mig osökt om PB en annan segelpolare. PB var en sällsynt lat journalist. Det sista jag hörde var att han utvecklat något slags koncept där han utnyttjade unga journalister som i stort sett fick betala för att skriva i hans bleka kundtidningar. Som ett slags utbildning. Ni förstår själva.
Ett tag i tiden satt vi på en frilansgrupp och smidde planer. Det vill säga vi andra smidde och PB försökte få det hela att rulla så friktionsfritt som möjligt. Medan vi andra räknade övertidstimmar på A-turen efter Palme mordet behövde vi köpa kaffe. På vägen ut passerade jag PB:s skrivbord:
”-Jo, skulle du kunna skriva ihop en liten text. Ta gärna med några färgstarka pratminus från vd och skicka den helst på diskett”.
Jag tvärstannade.
Luren åkte på.
-Vem var det där, undrade jag i ett försåt.
-Äh det var(större IT-företag) vd:s sekreterare, mumlade PB och flinade.
Minns inte om rubriken var ”Datatidningen granskar nya LAN-lösningen!”. ”Färgstarka pratminus”!
Mer datorer.
Jag undervisar en del. Eleverna har en datasal som man måste boka. Jag kan inte logga in i systemet. Det funkar inte. I veckan lyckades jag hitta YZ som är ansvarig för det här med datorer. YZ visste inte heller visade det sig. Men istället för att säga det så gled han iväg utan att säga något. Stark karaktär!
En av mina elever kan inte stava men hon kan berätta verkligt rafflande historier.  Varje år har skolan en uppsatstävling. Några kommer att bli förvånade när den här flickans bidrag hamnar på bordet. Jag hoppas bara inte historien är sann.
Nu väntar storstädning. Det är samma sak varje år. Den starka vårsolen är skoningslös.
Läste för en tid sedan om Steinbeck. John Steinbeck. Han publicerade en bok med titeln ”Travels with Charley” 1962.
I korta drag var bakgrunden att han ville tillbaka till sina rötter. Så han lät meddela att han skulle åka runt i USA i en husbil som han låtit bygga. Resan skulle ske tillsammans med hans franska pudel Charley. Nåväl resan startade 1960 och två år senare kom boken ut som mycket riktigt blev en best seller.
För någon tid sedan skulle en journalist göra om resan och gjorde upp en tidslinje som hjälp. Resan som har karaktären av ett resereportage visade sig innehålla en del brister. Åtminstone faktamässigt. Händelser som Steinbeck väver in i sina berättelser hände i själva verket senare i verkligheten, personer han träffade var inte där utan någon annanstans o s v. Så reportern blev mer och mer intresserad och plötsligt handlade artikeln om fejkandet. Det visar sig att John Steinbeck inte alls reste runt så mycket utan mest bodde på flotta hotell och dessutom hade sällskap av sin hustru som officiellt bekräftat myten genom att säga att hon absolut propsade på att John skulle ta med pudeln som sällskap på sin  långa ensamma resa genom USA.
Måtte Steinbeck och Charley flina i sin himmel.

4 kommentarer:

Björne sa...

Roligt att du är tillbaka. har saknat dina bloggar :)

Sprack på alla tre spikarna (Torvald, Danskan och Baht Launcher) men hade resten. Putte med på två hästar!

Rätt ute men i slutänden ändå helt fel...

Hade

willywonka55 sa...

På tal om en annan handelsresande i färgstarka åsikter. Kolla in www.nationell.nu och Jörgen Kromann allt större skicklighet i att citera Hitler. Hans debatter med gamla moderater som nu är öppna nazister, de som förordar "Germans Demokrati", de som hävdar att demokrati är judokrati är intressanta. Men som sagt Stalin och Lenin är nu ersatta med Hitler och beundran för denna stora germanska demokrat är med stor ansträngning tillbakahållen. Deras åsikter om vem som får rösta i denna germanska demokrati är också intressanta, men alla icke-kriminella arier som gör samhällstjänst och framför allt SOM INTE RÖSTAR FEL verkar ha rätt att rösta. Tänk att man kan kan hamna så fel pga sexuella frustrationer. Jag har för övrigt lite mer PB sladder men det kan vi ta en annan gång.
Svempan

Stefan Hagberg sa...

Till Björne: Hej! Kul att höra ifrån dig. Hade själv!

Stefan Hagberg sa...

Till willywonka55: Man blir mest beklämd. Vi hade väl inte koll på allt eller hur det stod till i de kinesiska byarna men det ledde väl inte oss till slutsatsen att demokrati i sig är ett hopplöst projekt sett över typ: ett par tusen år. Mao var väl lite mer optimistisk där typ tvåhundra om jag minns rätt.

Det är bara att släppa de där typerna. De har sina liv och sina skäl och bagage och vi är inte längre på samma sida. Så pass är i varje fall helt säkert.

Gärna en PB. Har inte sett honom på rätt många år. Ha det gott!