Att flyga och fara

Carina ringde. Det var kallt, regnade och några få plusgrader i Amman. Det har varit körigt för henne de senaste veckorna. Personalproblem. Nu ska hon vidare till Jerusalem och en del möten och konferenser. Det tar bara någon timme med bil från Amman i Jordanien till Jerusalem. Mest tid lägger man vid gränsen mellan Jordanien och Israel. Men man kan bli Very Important Person för hundra dollar och slippa en del besvär.

Hon skulle ringa när hon kom fram till hotellet i Jerusalem.

Jag kollar Jerusalem Post för att se om det är något på gång. Det är det. Hillary Rodham C. är i stan idag och då lär det vara fullt pådrag överallt. Hon har tydligen uttalat sig för en tvåstatslösning, vilket knappast förvånat någon. Jag är fortsatt skeptisk till att någon permanent lösning i Palestina-Israel konflikten kommer att uppnås under överskådlig framtid. Men jag är beredd att bli överraskad.

En av mina bästa kompisars pappa dog igår i Sarajevo. Han blev 81. Under hans liv var det krig i tio år. En åttondel av hans liv var det krig. Först andra världskriget och sedan på 90-talet. Min kompis reste i morse.

Jag tog några på Hålet igår för pappan. Jag vet inte vad hans pappa hette och jag träffade tyvärr inte honom. Det var nära en gång när jag var i Sarajevo. Vi skulle köpa vatten och öl till Irak och vi var på deras stora bryggeri och en mindre vattenfabrik på landet.

Det är vackert i Sarajevo. Min kompis föräldrar bodde mitt inne i stan precis vid den gatan där folk blev skjutna av krypskyttar hela tiden under kriget. Vi var där 2003 i december. Jag minns att vi köpte en massa skinka med oss tillbaka till Irak. Vi fick tipset att sno in skinkan i staniol för att den inte skulle synas på flygplatsröntgen. Jag vet inte om det var folien eller de slappa typerna som skötte apparaten som gjorde att vi fick med oss ett par präktiga julskinkor till Irak.

Sedan glömde vi en del annat i en hotellkyl i Sarajevo men skinkan var det viktigaste.

Det finns en massa oblyga duvor på ett torg där i Gamla Stan.

Då, 2003 hade inte mycket kommit igång efter kriget. En massa halvfärdiga projekt som kört slut på pengar, hög arbetslöshet, avslagen stämning. Påminner om hur det är idag i Irak sex år senare.

Väldigt mycket faktiskt.