Tidig morgon i Paradiset

Plötsligt var hon borta.

Taxin fräste iväg till Arlanda. Ett tunt lager av pudersnö täckte trottoaren. Vi stod kvar tittade efter bakljusen som försvann åt Slussen till. Sedan tog vi en tidig morgonrunda Spiken och jag.

Klockan är en kvart över fyra på morgonen.

Han är alltid deprimerad när någon i hans lilla flock försvinner.

Nu har han dessutom ont i baktassen och tycker extra synd om sig själv.

Så han fick en köttbulle med antibiotika och en med smärtstillande när vi kom hem… och en extra.

Sedan somnade han i soffan ovanpå en träningsjacka som Carina brukar ha.

I eftermiddag landar hon i Erbil. Austrian är lite som Aeroflot förr. När man skulle till Sydamerika fick man först åka till Moskva innan planet satte kurs på Nordirland och vidare ut över Atlanten.

Nu vaknade min kompis till och tidningskillen fick sig en uppsträckning. Den nye postkillen såg också förvånad ut häromdagen:

-Är han så liten?

Spiken fjäskade lite för syns skull och låtsades inte om all stämplad post han slitit ner genom brevinkastet.

Klockan tickar på.

Det är tyst i lägenheten.

Man kanske skulle göra fyrbeningen sällskap och sova ett par timmar?