Från indiska nollor till Bletchley Park

Ada världens första programmerare

Saker och ting går igen och dyker upp där man minst väntar sig. När jag växte upp på 60-talet fanns det ett företag i ett näraliggande litet industriområde med det lite exotiska namnet ”Svenska Jaquardväveriet”. Jag var aldrig inne där men det lät väldigt spännande.

David Lagercrantz har skrivit en bok om geniet, Alan Turing.

David bor tvärs över gården. Vi träffades första gången på Aftonbladet i början av 90-talet. Jag hade lånat Wolfgang Hanssons skrivbord och David satt på Olle Svennings. Var Wolfgang och Olle var kommer jag inte ihåg.

Vad vi inte visste då var att det också arbetat en svensk vid namn George Scheutz på Aftonbladet fast mellan 1842-1871.

Senare upptäckte David och undertecknad att vi var gårdsgrannar. Då och då träffas vi på krogen eller i affären.

Pratar om olika saker. Jag gillar David. Han skrev en uppmärksammad bok om Göran Kropp och senare en om uppfinnaren Håkan Lans.

Vi hade bl a en diskussion om datormusen och vem som uppfann den. Jag kan inte säga att vi var oense.

Vi delar ett intresse för udda personer och uppfinnare eller snarare personer som gjort att världen förändras, rimligen till det bättre.

Nu är ”datorns fader” Alan Turing. Precis som Lans är så var Alan Turing ett geni.
Han är också en av de som bidragit till den moderna datorns skapelse.

Mest känd är Turing för ”Turingtestet”, ”Turingmaskinen” och hur han som logiker och matematiker knäckte tyskarnas Enigma-chiffer under andra världskriget. Han är också känd som homosexuell och för att ha tagit livet av sig med ett äpple rullat i cyanid 1954. Jag är övertygad om att Davids bok är spännade. Han skriver aldrig tråkigt.

Äras de som äras bör.

För många år sedan hade jag en idé om att skriva en bok om internet, datorns och programmeringens pionjärer. Jag började använda internet 1994 och lärde mig att programmera HTML-kod för hand. Blev lite febrig. Av olika skäl började jag samla information om ett tjugotal personer som haft eller har avgörande betydelse för den moderna datorns framväxt.


Som jag ser det så var det en korsbefruktning av filosofi, matematik, mekanik, krig, fantasi och visionärt tänkande.

Lord Byron(1988-1824) är känd för flera saker. Han var född med en missbildad fot men det hindrade inte honom att simma över Bosporen vi ett tillfälle. Hans familj hade en titel och ett gods men inga pengar. Så Byron blev poet och hans mest kända poem är det oavslutade Don Juan(1819-24).

Igår var det ”Solens Mat” på teve. Jag gillar den lätt magade matälskaren Bo Hagström och hans strövtåg i det italienska matlandskapet. Igår var det i Sergio Leones land. Utan Basilikata hade vi kanske missat Clint Eastwoods storhet. Det var här som filmen ”För en Handfull Dollar” spelades in 1964 och vi fick uttrycket ”Spagettivästern”.

Men i programmet intervjuades en gammal farbror som påstod att det fortfarande fanns carbonari i bergen när han växte upp. De var upprorsmän från de fattiga delarna.

Lord Byron stödde carbonari och levde en period i Italien. Förutom hans vackra poesi och stormiga liv så fick han också en dotter, Ada. Tack var hans många och röriga kärleksaffärer så höll inte det äktenskapet med baronessan Anne Millbanke som han gifte sig med 1815.

Ada Lovelace ville möjligen ha ordning och reda i sitt liv för hon blev inte poet som pappa utan matematiker.

I den rollen stötte hon på en annan forskare vid namn Charles Babbage. De delade många intressen. Babbage drevs av ett brinnande intresse för att färdigställa sina två stora livsprojekt. ”The Difference Machine” och den ännu mer komplicerade analysmaskinen. Brittiska staten stöttade med pengar men meningarna var djupt delade ifall projektet skulle kunna genomföras. Men vännen Ada uppmuntrade honom och när pengarna från finansiärerna tröt spelade de periodvis på hästar. Ada var nämligen en fena på spelteori. Jag ska inte gå in på alla detaljer men jag är övertygade om att en beskrivning av datorns fader och bör innehålla en del om Charles Babbage och Ada Lovelace.

Om ni undrar var datorn tog vägen så kommer den här.

Babbage gjorde två versioner av sin ”The Difference Machine”. 1833 hade Babbage förbrukat 17 000 pund utan att visa upp en fungerande maskin. Den senare versionen innehöll åttatusen mekaniska delar. 1833 påbörjade Babbage sitt andra projekt påhejad av Ada. Hon skrev flera program till maskinen kallad ”The Analythical Engine”. De program hon skrev kallas idag för assemblerkod. Ada Lovelace var världens första programmerare. När maskinen skulle presenteras i en vetenskaplig tidskrift uppmanade Babbage Ada att publicera sina program.

Efter mycket tjat från fr a Babbage blev hennes tankar till sist publicerade och kan återfinnas i Taylor’s Scientific Memoirs. Alan Turing hänvisade i sina efterkrigsarbeten om bl a artificiell intelligens till Ada Lovelace arbete vilket han kallade "Lovelace Objection".

Hon sa nämligen så här:

"It is desirable to guard against the possibility of exaggerated ideas that might arise as to the powers of the Analytical Engine. In considering any new subject, there is frequently a tendency, first, to overrate what we find to be already interesting or remarkable; and, secondly, by a sort of natural reaction, to undervalue the true state of the case, when we do discover that our notions have surpassed those that were really tenable.

The Analytical Engine has no pretensions whatever to originate anything. It can do whatever we know how to order it to perform. It can follow analysis; but it has no power of anticipating any analytical relations or truths."

1800-talets logaritmtabeller innehöll vanligtvis en massa fel och Babbage ville skapa en maskin so m automatiskt kunde genomföra exakta och felfria beräkningar med sin första skapelse ”The Difference Machine”

1836 byggde svensken George Scheutz en fungerande version av Babbage maskin. Samme svensk som alltså senare började på Aftonbladet. Babbage uttalade sig uppmuntrande om den svenska maskinen och brittiska staten köpte ett exemplar.

Så var det en svensk som uppfann den första datorn? Mja. Det kan man naturligtvis diskutera.
Babbage tillverkade aldrig sin automatiserade beräkningsmaskin. 1985 påbörjades ett arbete i Storbritannien med att bygga en fullskalig version Babbage’s ”Difference Engine” . 2002 var den färdig. Om den fungerade? Absolut. Kolla gärna på inslagen nedanför.

Ska man var petig så bidrog många till den modena datorns skapelse. Tidiga uppfinnare och teoretiker var före Babbage, William Quoghtred(räknestickan), Wilhelm Schickard(Kugghjulräkaren 1623) Blaise Pascal(Räknemaskinen 1652). En utveckling av denna maskin som kunde addera, subtrahera, multiplicera, dividera och även ta ut kvadratrötter kom med filosofen och matematikern Gottfried Wilhelm Liebniz 1674.

Det nya med Babbage ”The Difference Engine” var att den kunde utföra flera olika programmerade beräkningar av additioner och subtraktioner .

Babbage tänkte sig att maskinerna skulle ha olika delar. Den centrala enheten kallade han för kvarnen(The Mill). Den kan liknas vid dagens processor. Men det finns andra likheter. Maskinen hade en kortläsande indataenhet(operativsystem), en lagringsenhet (RAM-minne/hårddisk) samt en automatisk sättmaskin som kan liknas vid en skrivare.

Hans ”Analythical Machine” kunde minnas upp till 1000 femtiosiffriga tal och använde sig bl a av Jacquards hålkortsystem som var designat för väverier(1805).

Äras en smula före Turing bör också indierna som uppfann nollan samt en rad matematiker bland annat Boole, Hollerith m fl.

När det gäller själva konstruktionen så var Konrad Zuse samtidig med Turing, 1936. Men Zuse använde till skillnad från Turings amerikanska maskin mekaniska omkopplare istället för kugghjul och binära tal istället för decimaler. I England byggdes Colossus av ingenjören Tommy Flowers med input från Allen Coombs, Sid Broadhurst och Bill Chandler. Projektet genomfördes under ledning av Max Newman. I detta projekt medverkade också Alan Turing i allra högsta grad. Han liksom Ada dog alldeles för tidigt. Colossus byggde på elektronrörsteknik och var färdigutvecklad 1943. Den hade en hisnande capacitet på 0,005 MHz och var menar många en av anledningarna till att andra världskriget vanns och resten är historia.

När Turing arbetade i USA på National Physical Laboratory hade han en assistent Mike Woodger som senare skulle spela en avgörande roll i skapandet av ett språk; Ada.

Världens största militärmakts högkvarter Pentagons datorer innehåller den dag som idag är ett språk som tillägnats Ada Lovelace bidrag till datorns historia. Själv tycker jag det är synd att hon och Babbage inte kom längre med sina spelteorier... eller också berättade de inte. Hemska tanke.

Seså, kolla på filmerna från Youtube nedan. Det är skön konst. Spring sedan och handla David Lagercrantz bok, "Syndafall i Winslow" om Alan Turing, en av datorns fäder ! Ifall ni är intresserade av en spännande del av vår historia vill säga. Det ska i varje fall jag göra.

Charles Babbage/Ada Lovelace :
http://www.youtube.com/watch?v=KBuJqUfO4-w
The Difference Machine:
Analythical Machine: http://www.youtube.com/watch?v=GJiyGvoYd5E