Det irakiska valet är över.
Valdeltagandet bland de 19 miljoner röstberättigade var 62 procent. I de norra kurdiska delarna 80 procent. Men den slutliga sammanräkningen tar till slutet av mars.
Det är dock troligt att den sittande alliansen med sittande premiärminister Al-Maliki gör ett bra val framför allt i Bagdad och de södra shiamuslimska delarna av landet. Det är också troligt att man i stort sett kommer att se en röstning som följer etniska och religiösa linjer snarare än politiska partiers olika program.
Möjligen kan Goran listan i norr bland kurderna vara ett undantag. Det verkar också som vissa bedömare tror att kurderna återigen kommer att bli tungan på vågen, d v s de behövs för att skapa olika majoriteter i parlamentet i Bagdad. Det passar dem nog väldigt bra. Då kan de skylla på andra och andra kan skylla på dem och vi får långbänkarnas parlament med kattrakande och underhands dealar för de närmaste fyra åren där Kirkuks ställning, omtvistade områden och oljan kommer att bli stötestenarna ungefär som idag.
38 döda. Men ändå måste man säga att valet gick oväntat lugnt till väga. Kanske ser vi början på en ny tid för det irakiska folket.
En demokrati i vardande(Emerging Democracy).
Om inte en framtida regeringsbildning förmår ge irakierna en framtid värd namnet lever den bräckliga demokratin farligt när USA lämnar landet. Valet var ett styrkeprov för denna unga demokrati och vi har sett många demokratier gå under de senaste hundra åren. Demokrati innebär personligt ansvar på ett helt annat sätt än under en diktator som Saddam eller hans företrädare.
Jag hoppas personligen på att partierna under den kommande perioden kan formulera politiska program där man åtminstone kan skönja ideologiska skillnader. Irak måste få fart på industri och jordbruk så att den väldiga andelen unga kan få utbildning, jobb och framtid. Om man inte lyckas så kommer många att söka sig extrema vägar till våld och religiösa ytterligheter.
Fattiga utan hopp tyr sig till himlen och vapnens trösterika löften. Så har det alltid varit men det behöver inte bli så.
Jag är ingen större optimist men valet kunde gått mycket sämre. Så låt oss hoppas att vi ser början på något nytt som med stor säkerhet kommer att påverka hela mellan österns politiska framtid.
Carina åkte till Amman i natt. Jordan Airlines Irak skyttel är det enda flygbolag som flyger före utsatt till. När alla passagerare är incheckade flyger man. I natt fyrtio minuter före utsatt tid. Planet var iskallt och fyrtiofem huttrande passagerare landade någon timme senare på Queen Alias International Airport i Amman och kunde sedan tina upp tillsammans med de första solstrålarna i taxin in till staden.
Jag måste fråga om vår kompis Natasha från… Georgien fortfarande sköter ruljansen i baren på Century Park Hotel.
Suck!
Igår läste jag ut Clarkes biografi ”Capote”. Utan tvekan en av de bättre biografier jag läst. Kan varmt rekommenderas till den som vill veta hur det gick till under 1900-talet i det amerikanska kulturlivets olika delar. Här saknas inga namn och detaljer.
Truman Capote själv var ett geni men också en liten elak jävel som projicerade sin tragiska uppväxt på de som kom i vägen. Han blev grundligt sviken av sina föräldrar på olika sätt och svek de flesta i sin omgivning genom att avslöja intima företroenden i en del av sina litterära alster. I sitt stora oavslutade verk ”Anwered Prayers” hade han tänkt att blottlägga något som gick utanför allt vad som tidigare publicerats. Mojave" och "Le Cote Basque, 1965" var kapitel i denna bok som aldrig blev färdig men speciellt ”Le Côte Basque” skakade den tidens kändisvärld i sina grundvalar genom att Capote kändisvärldens egen lilla Puck som hade roat dem med sina upptåg i decennier tog bladet från munnen och tecknade hela den amerikanska eliten under lätta slöjor med en skärpa och elakhet som saknade motstycke sedan franska eliten skildrats i Proust´s ”På spaningen efter den tid som flytt” ett 3000 sidigt verk som skildrar ”La belle époque” och inte minst Proust själv.
Capote är väldigt underhållande och påminner en om hur människor formas.
För er som inte vill veta så mycket kan jag rekommendera hans främsta roman ”Med Kallt Blod” som är en av 1900-talets främsta romaner inom kriminalgenren. Men den är så mycket mer. Den sätter gränserna mellan fakta och fiktion eller tar upp romanens möjligheter som beskrivare av faktiska händelser draget till sin spets. Romanen bygger på fyra hemska mord där Capote ägnade fem år av sitt liv att pussla ihop en berättelse som ligger otroligt nära verkligheten. Den är exakt och precis in i minsta detalj. Han kallade den icke fiktiv. Det kanske den inte är men mycket mindre än de flesta reportage vi läser som sanningar. Clarkes biografi låg till grund för filmen ”Capote”(2006) som jag tyvärr inte sett eftersom jag höll på att vila upp mig från kurderna när den kom ut.
Men man ska ha några bra filmer kvar när man sitter på hemmet och nickar, eller hur?
Nu ska jag ta en tur men min fyrbente följeslagare innan det blir mörkt.
Huvudpersonerna i Med Kallt Blod älskade att köra på hundar när de var ute på sina kriminella strövtåg i Kansas.
Utan att avslöja för mycket så gör de inte det längre.
Valdeltagandet bland de 19 miljoner röstberättigade var 62 procent. I de norra kurdiska delarna 80 procent. Men den slutliga sammanräkningen tar till slutet av mars.
Det är dock troligt att den sittande alliansen med sittande premiärminister Al-Maliki gör ett bra val framför allt i Bagdad och de södra shiamuslimska delarna av landet. Det är också troligt att man i stort sett kommer att se en röstning som följer etniska och religiösa linjer snarare än politiska partiers olika program.
Möjligen kan Goran listan i norr bland kurderna vara ett undantag. Det verkar också som vissa bedömare tror att kurderna återigen kommer att bli tungan på vågen, d v s de behövs för att skapa olika majoriteter i parlamentet i Bagdad. Det passar dem nog väldigt bra. Då kan de skylla på andra och andra kan skylla på dem och vi får långbänkarnas parlament med kattrakande och underhands dealar för de närmaste fyra åren där Kirkuks ställning, omtvistade områden och oljan kommer att bli stötestenarna ungefär som idag.
38 döda. Men ändå måste man säga att valet gick oväntat lugnt till väga. Kanske ser vi början på en ny tid för det irakiska folket.
En demokrati i vardande(Emerging Democracy).
Om inte en framtida regeringsbildning förmår ge irakierna en framtid värd namnet lever den bräckliga demokratin farligt när USA lämnar landet. Valet var ett styrkeprov för denna unga demokrati och vi har sett många demokratier gå under de senaste hundra åren. Demokrati innebär personligt ansvar på ett helt annat sätt än under en diktator som Saddam eller hans företrädare.
Jag hoppas personligen på att partierna under den kommande perioden kan formulera politiska program där man åtminstone kan skönja ideologiska skillnader. Irak måste få fart på industri och jordbruk så att den väldiga andelen unga kan få utbildning, jobb och framtid. Om man inte lyckas så kommer många att söka sig extrema vägar till våld och religiösa ytterligheter.
Fattiga utan hopp tyr sig till himlen och vapnens trösterika löften. Så har det alltid varit men det behöver inte bli så.
Jag är ingen större optimist men valet kunde gått mycket sämre. Så låt oss hoppas att vi ser början på något nytt som med stor säkerhet kommer att påverka hela mellan österns politiska framtid.
Carina åkte till Amman i natt. Jordan Airlines Irak skyttel är det enda flygbolag som flyger före utsatt till. När alla passagerare är incheckade flyger man. I natt fyrtio minuter före utsatt tid. Planet var iskallt och fyrtiofem huttrande passagerare landade någon timme senare på Queen Alias International Airport i Amman och kunde sedan tina upp tillsammans med de första solstrålarna i taxin in till staden.
Jag måste fråga om vår kompis Natasha från… Georgien fortfarande sköter ruljansen i baren på Century Park Hotel.
Suck!
Igår läste jag ut Clarkes biografi ”Capote”. Utan tvekan en av de bättre biografier jag läst. Kan varmt rekommenderas till den som vill veta hur det gick till under 1900-talet i det amerikanska kulturlivets olika delar. Här saknas inga namn och detaljer.
Truman Capote själv var ett geni men också en liten elak jävel som projicerade sin tragiska uppväxt på de som kom i vägen. Han blev grundligt sviken av sina föräldrar på olika sätt och svek de flesta i sin omgivning genom att avslöja intima företroenden i en del av sina litterära alster. I sitt stora oavslutade verk ”Anwered Prayers” hade han tänkt att blottlägga något som gick utanför allt vad som tidigare publicerats. Mojave" och "Le Cote Basque, 1965" var kapitel i denna bok som aldrig blev färdig men speciellt ”Le Côte Basque” skakade den tidens kändisvärld i sina grundvalar genom att Capote kändisvärldens egen lilla Puck som hade roat dem med sina upptåg i decennier tog bladet från munnen och tecknade hela den amerikanska eliten under lätta slöjor med en skärpa och elakhet som saknade motstycke sedan franska eliten skildrats i Proust´s ”På spaningen efter den tid som flytt” ett 3000 sidigt verk som skildrar ”La belle époque” och inte minst Proust själv.
Capote är väldigt underhållande och påminner en om hur människor formas.
För er som inte vill veta så mycket kan jag rekommendera hans främsta roman ”Med Kallt Blod” som är en av 1900-talets främsta romaner inom kriminalgenren. Men den är så mycket mer. Den sätter gränserna mellan fakta och fiktion eller tar upp romanens möjligheter som beskrivare av faktiska händelser draget till sin spets. Romanen bygger på fyra hemska mord där Capote ägnade fem år av sitt liv att pussla ihop en berättelse som ligger otroligt nära verkligheten. Den är exakt och precis in i minsta detalj. Han kallade den icke fiktiv. Det kanske den inte är men mycket mindre än de flesta reportage vi läser som sanningar. Clarkes biografi låg till grund för filmen ”Capote”(2006) som jag tyvärr inte sett eftersom jag höll på att vila upp mig från kurderna när den kom ut.
Men man ska ha några bra filmer kvar när man sitter på hemmet och nickar, eller hur?
Nu ska jag ta en tur men min fyrbente följeslagare innan det blir mörkt.
Huvudpersonerna i Med Kallt Blod älskade att köra på hundar när de var ute på sina kriminella strövtåg i Kansas.
Utan att avslöja för mycket så gör de inte det längre.
Inlägg
2 kommentarer:
Hej och ja, Natasha sköter ruljansen lika säker och cool som vanligt! Jepp, Maliki behåller huvudtråden som det ser ut just nu, kuderna får än en gång vågmästar roll och ärligt talat ej säker på hur de kommer att ta den rollen ,konstanta bråkmakare, taktiekr som tänker på allas böästa eller deras eget bästa...tyvärr lutar det åt det senare då de personer som röstats att åka til Bagdad knappast tillhör de bäst lämpade vad gäller såvål erfarenhetm utbildning som diplomatiska begåvningar....med några få undantag...men, jag hoppas att jag har fel..Ljum kväll i Amman, torsdag Libanon...ett annat land som städnigt slitist och slits sönder av lika många interna som framförallt externa konflikter...En pärla vi medelhavet...precis som Iraq...en pärla mitt i mellanöstern, där mellan floderna. P.s internet anslutningen äntligen bättre på hotellet men då funkar inte telefonen....Tja, gissar att man inte kan få allt....eller....vem vet, kanske man kan det...trots allt! Lizzard
Till Lizzie L: Hej! tryggt att veta att Natasha finns kvar. Det är det enda stabila i hela mellanöstern.
Nej, vi får se hur det blir med valet. Är poolen igång;-)
Kanske Natasha vet något om den georgiska "fabriken";-)
Libanon är hur kul som helst.
Skicka en kommentar