NKOTB

Eftersom det varit en ganska intensiv debatt om kultursidornas betydelse i kvälls- och dagspress den senaste tiden och jag faktiskt köpt Aftonbladet förra lördagen eftersom jag ville läsa vad Ludde skrev och vad Challe Berglund skrev så tar jag mig också för att läsa AB:s kultursida.

Först en stor artikel av Andreas Malm, Heders-Musse själv. Idag är det palestinierna. Jag snubblar över den här Malm lite varstans i debatten. Flera gånger har jag försökt plöja igenom hans artiklar men aldrig lyckats riktigt. Nu bestämmer jag mig för att jag måste.

Efteråt känns det som någon tinat upp en KFML:r politruk från 1974 som kommit bort längst ner i golvfrysen:

-Strejka, det är vad vi vill, strejka, lite mer och lite till…

Finns det sådana människor undrar man. Alltså på allvar? Faktum är att jag blir helt perplex.

När jag läser en kille som Malm undrar jag om hans generation om tjugo års tid får sitta och höra honom berätta hur han hela tiden jobbat inom säkerhetstjänsten, ja fast på andra sidan. Ungefär som min generation fått sitta och lyssna på en del kulturprominenters senkomna bekännelser. Jo, jo jag gick på Försvarets tolkskola och sedan…

Men sen ruskar jag på mig. Så vad är det Malm beskriver eller snarare agiterar kring. För Malm agiterar som den värsta agitpropmaskin.

Malm är djupt sorglig och verkligen ingen hjälp åt palestiniernas sak. Däremot åt andra sidan som kan skrämmas med att vi får ett samhälle där Malmar styr och ställer om vi stödjer palestiniernas sak.

Som exempel tar han Leila Khaled. Artikeln dryper av revolutionsromantik. Hon har i vuxen ålder stått i cockpiten på ett flygplan hon kapat och minsann nekats visum till Storbritannien efter den uppvisningen.

”Så förkroppsligar Leila Khaled sitt folks öde”, skriver Malm strax därefter. Men inte längre som flygplanskapare utan som medlem av PFLP fortsätter han.Var det inte de som kapade flygplan på den tiden? Får de inte tag i några plan längre eller vad har hänt med deras revolutionära insatser? Är det vänster att kapa flygplan? Vad är terrorism? Hur ska befrielsekampen föras? Var jag vet så dödades Khaled kaparpolare över Nordsjön vid kapningsförsöket. Hur då undrar man och var står det i den revoutionära bibeln att man ska kapa plan och döda civila? Sånt ville man läsa om men inget av det kommer bara; "Palestinas hopp - Vänstern!"
Sedan följer en rörig genomgång av något som ska föreställa den palestinska vänstern utan att man får så vidare bra koll på vad den står för.

Till sist en snutt om bojkott av israeliska varor som grädde på det som skulle varit moset.

Till höger på samma sida en recension av Maud Nycander uppmärksammade filmer om den svenska psykvården.

Ovanför en liten bitter artikel av Mikael Nyberg som handlar om att Saddam borde fått sitta kvar och sedan till höger en lite klagolåt om konstnärslönerna.
Behövs de här artiklarna verkligen.

Absolut.

Maud som jag känner ganska väl behöver uppskattning för sitt långa, professionella och uppoffrande arbete med att fotografera och göra filmer om intressanta och ibland udda ämnen som berör oss.

Men jag skulle som redaktör kanske bett Viktoria Jäderling att utveckla artikeln mot bakgrund av Mauds filmer eller gör en större intervju med Nycander och bett Malm skriva en begriplig artikel där han har något annat budskap än heja Palestina på samma sätt som vi har hört den förvirrade delen göra sedan 1948.

Här finns skillnader. Malm rör sig fritt i bloggandets environger. Där är han van att fläska ihop en drapa. För Malm som är en ung kille(han föddes 1977 fem år efter Khaled försökte kapa ett plan men misslyckades och övermannades 1970)borde historien lärt honom något. Att en del av oss som var unga 1970 hejade på en och annan flygplanskapare betyder ju inte att man måste det i varje generation.

Malm är en skrikhals som maler ur sig floskler utan större substans lika oreflekterat som de hade slungats ut för fyrtio år sedan. En sådan kille borde en stor tidnings kulturredaktör kunna ge lite styrsel och stadga och säga att visst vill vi heja på Palestina men har det hänt något nytt förutom att några har varit ute och demonstrerat. Att Hamas tagit över stora delar av den radikala palestinska vänstern efter alla inbördes strider, politiskt tokeri och korruptionsskandaler är väl ingen nyhet.

Jag vet inte hur det står till med den palestinska vänstern idag. Vet den det själva? I varje fall skulle jag hellre läst om den svenska mentalvården sedd utifrån Nycanders filmer och långa och koncentrerade arbete än Malms tragiska agitproprullader.

Om kultursidor ska engagera så måste det som skrivs vara intressant. Tillföra något!

Nyberg vill jag inte ens kommentera. Enligt honom skulle FN påstå att 3 miljoner irakiska barn är föräldralösa. Det var en intressant siffra. Skrivet i ett sammanhang som om detta skulle skett under sanktionerna på 90-talet och senare(att de bara orkar). Nu är ju den svenska mediavänsterns lögner om hur många som dött vederlagda i och med höstens folkräkning men knappast förr.

Men att någon miljon skulle dött under det senaste kriget är rent nys. Det finns inte en siffra som stödjer sådana tal, allra minst från Irak. Men jag antar att källkritiken på kultursidorna är begränsad.

Ett par hundra tusen dog i det senaste kriget enligt kvalificerade bedömningar från olika källor. Resten är den förra regeringens propaganda som rapas av typer som Nyberg, Guillou och andra strandade valar på de döda skeppens ö från 70-talet.

Lika kritiklösa då som nu.

Nu har Lars Gustafsson, Jan Myrdal m fl lagt sig i kulturdebatten på Newsmill, förvånansvärt pigga på internet för sin ålder.

Räddast för internet och nya medier är nog kulturkringlorna själva. Tänk om en massa människor skriver kulturartiklar på nätet där de kan vara precis hur långa som helst. Eller man går ihop några stycken och skriver om en författare från olika utgångspunkter och de som vill får bidra eller också betalas insatserna av besökare och annonser.

Visst det blir inte lika finns och galant som… men det är ju inte så fint och galant längre efter alla besparingar.

Man tar in fullständig ointressanta typer som Andreas Malm, bara han fyller tre fjärdedelar av en helsida. Det har han inga problem med efter att ha jobbat på Arbetaren.

Teddy Bears!