Var började man?

Utredningen Framtidens Travsport från 2006 pekar på en rad fundamentala problem.

Ett och kanske det allvarligaste är att staten inte gjort klart för sig själv vilken roll travsporten ska ha i den svenska ekonomin.

”Staten har lagt för stor vikt vid sin andel av intäkter från spelet och för liten vikt vid förutsättningarna för travsportens utveckling i stort och dess betydelse för samhällsekonomin i övrigt.”(sid 54)

Den nuvarande trenden där travsporten har minskat med 10 procent under 2000-talet och fortsätter att minska kommer att leda till färre hästägare, minskad publik, färre banor, allt färre och större tränare samt i förlängningen en ökad internationalisering av tävlandet som koncentreras till länder där villkoren är bättre.

De grundläggande problemen är följande och tas upp i utredningen:

Spelet på trav ökar fortfarande men, men minskar sedan millennieskiftet i en accelererande takt i förhållande till utvecklingen av konsumtionen i samhället.

Under perioden 1995-2005 har spelomsättningen ökat med 25 procent. Under perioden 2000-2005 har däremot spelomsättningen däremot ökat med 5,6 procent.

De totala omkostnaderna för att administrera och marknadsföra spelet har under samma period ökat med 59 procent. Under perioden 2000-2005 har kostnaderna stigit med 9 procent. Mellan 1995 till 2005 ökade ATG:s omkostnader från 551 miljoner till 1039 miljoner.

De samlade medlen till sporten från ATG har mellan 1995-2005 stigit med 19 procent. Under perioden 2000-2005 har ökningen varit endast ungefär två procent.

Medlen till de aktiva har under perioden 1995-2005 ökat med 26 procent men minskat med knappt tre procent under perioden 2000-2005.

De samlade omkostnaderna för sport och spel uppgick år 2005 till knappt 1400 miljoner medan de samlade medlen för aktiva samma år var 735 miljoner.

Det mångåriga eftersatta underhållet av anläggningar uppskattas till betydligt högre än 200 miljoner kronor.

Utredningen konstaterade att sport och spel är ömsesidigt beroende av varandra men också att travsporten i ökad grad kommit att organiseras på ett sätt som separerat sport och spel snarare än tvärtom.

Man konstaterar också att travsporten har för många organisationer som sinsemellan är dåligt organiserade vilket innebär ett sort antal ”förhandlingsarenor” där ”transaktionskostnaderna” blir mycket höga jämfört med normalt företagande.

De ekonomiska resurserna skapas genom spel som drivs av ATG på affärsmässiga grunder, men under statligt inverkan och i en miljö med otillbörlig konkurrens.

Sporten, som tilldelas resurser i huvudsak från spelet, är organiserade som sällskap och ett stort antal andra organisationer för genomförande av tävlingar, främjande av sporten och tillvaratagande av specifika intressen inom sporten, saknar i denna organisationsform förutsättningar för att drivas effektivt.

Travsporten har låg grad av ”transparens” på grund av att mål inte fastställs, prioriteringar inte görs och styrsystem saknas. Detta leder till obalans mellan spel och sport och mål och medel.

Försök at regionalisera verksamheten i början av 2000-talet har i huvudsak misslyckats.

Travsporten har tre olika organisatoriska nivåer, den centrala, den regionala och den lokala. Det skapar flera olika förhandlingsarenor som leder till höga transaktionskostnader för att fatta beslut och som även motverkar att effektiva beslut för systemet som helhet kan fattas.

Utredningen föreslår:

Offensiva satsningar som leder till ökade intäkter och ett ökat intresse för travsport i samhället och

Ökad samordning, samverkan och prioritering som leder till ökad effektivitet, kostnadsbesparingar och högre kvalitet

Så vad har då hänt?

Det säger sig själv att offensiva satsningar för att komma till rätta med problem som beskrivs ovan inte kan ske utan att man tar en ordentlig diskussion med staten om travsportens roll och ställer upp målsättningar för att komma till rätta med de problem som utredningen pekar på.
Istället verkar det som om STC och ATG gått bakvägen genom att svetta ut några banor och skrämma sällskapen att vidta åtgärder innan nästa yxa hamnar i deras nacke.

Utredningen påstår inte att allt beror på dåliga lokaler och knarriga styrelser ute på banorna. Den pekar tydligt på brister genom hela organisationen och grundfundamenten för travsporten. Så var finns statens och STC:s eget förändringsarbete? Ovanstående utredning kom i november 2006.

I slutet av 2008 kom det nya förslaget om tävlingsdagar och vinter- respektive året runt banor.

Det är nu 2009.