Tro och veta

Vaknar vid sju.

Inte med ett ryck utan lugnt och stilla. Spiken granskar mig kritiskt. Hörru, husse nu är du väl lite väl på hugget. Så gäspar han stort och vänder sig om.

Jag går in och slår på teven.

Det luktar olja i vardagsrummet efter mitt oljemålningsprojekt.

En repris av Vetenskapens värld fångar mitt intresse. Det handlar om cellforskning och gravar.

En britt Sir John Gurdon introducerar oss i cellernas värld.

När hans var ung på 50-talet så var han mäkta imponerade av två andra forskare Biggs och King tror jag att de hette.

Men när han försök så fick han andra resultat.

Envis som han var så jobbade han vidare och hans område var grodor. Idag är Gurdon 77 år och en het nobelpriskandidat för sina banbrytande teorier och försök kring stamcell forskning.

Han klonade en groda redan 1962. En groda som levde i tjugo år och fick 4000 barn.
Dock har han inte glömt sina belackare. Han blev mer eller mindre utslängd från den brittiska akademiska världen och universitetsledningen kallade hans naturvetenskapliga ambitioner för ”löjeväckande”.

Han fick sedan också under många år utstå skepsis och kritik för att hans experiment var så svåra för andra att upprepa.

Det berodde inte på att de var felaktigt utförda utan på att andra inte var lika duktiga som Gurdon.

Förr trodde man att celler utvecklades till olika saker, händer, hjärta, hjärna o s v och på vägen tappade cellerna sina övriga egenskaper.

Gurdon visade att celler kan återvända till ett embryoniskt stadium.

Nyligen har amerikanska forskare med hjälp av stamceller odlat fram en fungerande mushjärta.

Den här typen av stamcellforskning öppnar dörren till en värld där blinda kan se och lama kan gå.

Idag vet man tack vare Gurdon att celler har alla egenskaper intakta och att de kan aktiveras. Så när Gurdon klonade en groda med lite hudavskrap från en groda så var det lite för mycket för det vetenskapliga världen. Det var först när Ian Wilmut, Keith Campell lyckades klona fåret Dolly 1996 som man började förstå den fulla vidden av Gurdons storhet.

Idag har Gurdon många efterföljare, unga innovativa forskare som Shinya Yakanama som upptäckte att det går att omvandla ”vuxna” celler till stamceller med hjälp av endast fyra faktorer.

Tänk nu om Gurdon lyssnat på sina överordnade som tyckte att hans idéer i slutet av 50-talet var ”löjeväckande”.

Vilket leder till nästa ämne, kreativitet.

I helgen hade NYT som numera är mitt husorgan en intressant artikel om kreativitet.

The Mind Research Project Network forskar runt var kreativitet om hur den fungerar.

Genom att använda sig av M.R.I. teknik och studera vad och var saker och ting händer i hjärnan när man sysslar med kreativa saker som att måla en tavla eller fundera ut ett upplägg för en bok, designa en ny bilmodell etc. så hoppas forskarna komma lite längre i förståelsen för vad som sker i huvudet när vi använder vår kreativitet.

Det verkar rent allmänt som forskarvärlden delvis är i färd med att ompröva själva grunden för kreativitet.

Tidigare har man betraktat kreativitet som ett begrepp inom ramen för förmåga till nytänkande till gagn för nytta i ett socialt sammanhang. Någon slags intelligensbaserad produktutveckling.

En forskare som vill vidga begreppet kreativitet är Dr John Kounios, psykolog och forskare vid Drexel Universitet i USA. Han menar att forskarna måste bryta ner begreppet i sina beståndsdelar ifall de ska förstå processen.

En sak man upptäckt som kan sägas vara lite förvånande är att kreativitet tar en mycket långsammare och mer snirklig väg i hjärnan jämfört med t ex intelligensen.

Vissa forskare tror att kreativiteten sker i vissa delar av hjärnan men det menar Dr Kounios är ett gammalmodigt sett att betrakta kreativitet.

Förra året publicerades en vetenskaplig artikel som kastade nytt ljus över processen.
Genom att låta försökspersoner läsa tre ord te x : järn, midsommar och lakrits och sedan be dem komma på ett ord som kunde användas tillsammans med alla tre orden så mätte man hur försökspersonerna löste uppgiften.

Ungefär hälften gick metodiskt till väga medan andra halvan fick en så kallad ”Aha” upplevelse medan de letade fram ordet: stång(I verkligheten gällde det; crab, pine och sauce och ordet var apple, cabapple,pineapple och applesauce.

Man kunde till och med förutsäga vilka som skulle använda sig av den metodiska, logiska metoden och vilka som använde sig av sitt undermedvetna.

De som ”tänkte” sig fram till svaret var mycket mer visuellt uppmärksamma innan ordet dök upp medan den andra delen snarare stängde ner den visuella delen av uppmärksamheten, ungefär som när man blundar för att koncentrera sig på en uppgift.

Detta kan ju också betyda att kreativitet delvis kan var sin egen motsats. Att kreativa idéer kan dyka upp när man är avslappnad, typ Newton, eller varför inte när vi drömmer.

Apropå kreativitet så är det väl knappast någon som missat att New York börsen dök 1000 punkter i förra veckan. Fritt fall som det heter på börstekniska.

Efter tjugo minuter återhämtade sig börsen igen och nu har man påbörjat utredningar runt vad som egentligen hände. Ifall New York börsen faller 1000 punkter på några minuter påverkar det världsekonomin. Så pass mycket var alla överens om.

Men vad var det som hände? Ingen vet men NYT har några infallsvinklar som kan var intressanta att fundera på.

Som alla vet använder sig idag allt fler börsanalytiker och fr a börsmäklare av mycket avancerade och kraftfulla analysinstrument för att dammsuga upp information som sedan ligger till grund för beslut.

Jag skrev för något år sedan om ”Constant Hawk” som USA:s militära styrkor använde i Irak för att lokalisera vägbomber. Programmet var från början ett aktieanalysprogram som hade som uppgift att samla in gigantiska mängder data kring kursrörelser och sedan notera onormala förändringar. Man kunde sedan också gå baklänges och analysera själva händelseförloppet.

I Irak skickade man upp droner och mindre flygplan, som flög runt längsmed vägar och samlade in stora mängder data längsmed de aktuella vägsträckningarna som sedan behandlades inte som siffror men väl som bilder. Istället för att noter avvikelser i sifferstaplar så noterade programmet avvikande beteende som man sedan kunde spåra.

En man som befann sig vid vägkanten, kom över en åker et c men som inte brukade göra det på det stället etc.

NYT vet inte heller vad som hände men håller det för troligt att det varit ett eller flera av de nya programvarorna för blixtsnabb handel som varit inblandad.

Vad som skulle kunna ha hänt är att viss information skapat en automatisk säljspiral och när analysprogrammen sedan nått en nivå där alla tillgänglig information pekar på att värderingen är för låg började samma program att köpa tillbaka värdepapper igen.

Det har också spekulerats i att den utlösande faktorn skulle varit en enskild mäklare som skrivit miljarder säljordern istället för miljoner.

NYT kräver nu att det skapas nya regler. I Sverige har vi Finansinspektionen och i USA heter motsvarande ” Securities and Exchange Commission” eller S.E.C.

Det häpnadsväckande är att finansmarknaden saknar uppförandekoder, policy och regler för hur man ska hantera en dip som den vi såg i förra veckan.

Det gör finansmarknaderna sårbara. Dels kan olika skrupelfria aktörer spekulera i situationer där marknaden egentligen skulle behöva vett och sans.

Det händer från och till att enskilda företag kan rasa till synes helt utan förklaring. Förra året föll Dendreon ett bioteknikföretag i USA med 69 procent på en minut och tio sekunder. Nästa dag var i stort sett hela tappet återställt.

Fortfarande idag är det hela ett mysterium.

I torsdags var det jätteföretaget Procter & Gamle som dök. Ibland kan en sådan situation uppstå på en tekniskt avancerad marknad när det från och till uppstår en situation där det inte finns några köpare. Låt säga att programmet som hjälper en börsmäklare att fatta beslut registrerar att P&G som normalt har 10 000 köpare plötsligt ligger på noll under en kvart. Under den tiden har programmets programmerare gett programmet order om att sälja på bred front utan övrig information. Kursraset blir självuppfyllande, inte beroende på att företaget gick dåligt eller hade lämnat någon negativ information utan beroende på att programmet som mäklarna använder skickat säljsignal på grund av att det plötsligt upptäcker en anomali i köp och säljstrukturen som gäller företaget.

Ett förslag som framkastats är att varje säljare ska bifoga ett minimipris under vilket aktien inte får säljas.

Ett annat problem med de tekniska programmen som används är att det inte finns några godkännanderegler. Medan bilar ska besiktigas för att framföras säkert på våra vägar kan dataprogram som betyder jobb och välstånd för miljarder snickras ihop i en källare och sedan ligga till grund för ekonomiska beslut på 1000 miljarder. Det är i princip bara att rita ihop ett program och sälja det. Dessutom är många av användarna helt okända och därmed oregistrerade.

Så dagens bibelord är att tro på din övertygelse om du inte finner något argument i vad andra säger är rätt. Världen är full av fegisar som inte vill söka nya vägar.

Kreativ är nödvändigtvis inte den som rör sig hastigt på arbetet. Teknik gör vad vi säger till den att göra och ibland blir vi överraskade av resultatet.