Börjar känna mig som Roland Jansson i reklamen om män och förkylning. Spiken förstår mig som tur är. Men peppar, peppar, ta i trä jag kanske kan återvända till livet om en eller högst två dagar. Om inte skiten förflyttar sig ner i lungorna. Det är en rest från den glada ungdomen när jag var ung och revolutionär och var med och organiserade en strejk på Boliden Kemi. 192 arbetare är redan dömda för den strejken i arbetsdomstolen så det är färdigt och klart.
Skit samma. Vi fick högre lön och ryggraden rätades ut på flera gamla gubbar vad jag minns. Det är värt en hel del.
Lungorna.
Jo, det var vår när vi höll på med den där konflikten. Råkallt som vanligt i Helsingborg och jag höll på dygnet runt. Vill minnas att vi hade mycket nytta av de så kallade Strasbourg teserna från 1929. Leif-Roland "Släpande Molnet" Jönsson gjorde en avhandling som handlar om strejken som numera finns på nätet. Så om ni vill strejka och lära er hur man genomför en framgångsrik strejk så kolla gärna. Eller också kan ni ringa Vanja Lundby-Wedin. Tänk att en del gamla idéer kan var bättre än nya. Så när strejken var slut åkte jag på en lunginflammation. Kände mig lite dålig och gick till doktorn efter att termometern stannat först på 42 grader.
Nu är det rått ute och jag har dessutom haft flera lunginflammationer efter den första. Känsliga luftrör som det heter på vanlig dösnackssvenska.
Så idag tar jag det lugnt. Började för flera dagar sedan med att snora mig igenom en halv dasspappersrulle men näsan såg lite flådd ut efter den övningen så igår övergick jag till mjuka näsdukar som Jonni vid Tunnelbanan säljer för fem spänn styck. Man känner sig lite som en junkie; Får jag fyra till? Hittills har jag köpt fjorton paket. Antagligen skulle jag kommit undan med hälften av kostnaden om jag handlar på Konsum men eftersom jag bojkottar deras nya kassasystem och är för svag att gå till Vivo eller Pris Extra så gynnar jag Jonni. Där kan jag ta med Spiken in dessutom. Heja Jonni som möjligen kallas Tony. Men det är mest Gabriel som står där och en annan kille som är lite hemlig.
”Söder” får vänta. Tillbaka i soffan med en orkidé vid sidan av som jag haft i femton år. Abdullah gav oss den en gång och den blommar helt fantastiskt. Den har i princip blommat oavbrutet i fyra månader snart och kommer att göra det i minst två månader till eftersom det nu är nya knoppar på gång. Ändå får den inte för mycket vatten och det är nog det som är hemligheten med den blomman.
Soffan kan man ligga i och det brukar jag. Ser inte mycket på teve. Men nu åt jag frukost lite sent så jag hamnade i Malou von Sivers program som jag tror heter ”Efter 10”. Där hade hon bl a bjudit in en av min absoluta favoriter, Anette Kullenberg. Anette har skrivit en biografi om en annan journalistkollega, Marianne Höök. Den boken ska jag köpa.
Det största misstaget folk gör med Anette är att tro att hon är fullständigt galen. Hon är väldigt osvensk eftersom hon säger vad hon tycker oavsett vilka konsekvenser det får. Det vet Anders Gerdin i varje fall.
Efter snacket om Marianne Höök var det en kvinna som jag glömt namnet på som hade vridit av några diskar i ryggraden när hon skulle hämta en vattenflaska på en hylla i en buss. Det hände i Grekland under en solsemester. Hon skickades hit och dit och fick ordentligt med smärtstillande.
Tre år tog det innan hennes mamma hittade en artikel i Hemmets Journal som handlade om en kvinna i Karlstad som opererats i Strängnäs på en privat ryggklinik.
Ni förstår själva. Hon blev bra och har ett bra liv idag. Svensk sjukvård är ibland märklig. Mycket märklig. Det leder mig till en av Ruffa Alvings män, Sverker som var tandläkare. Han arbetade med hypnos av patienter med tandläkareskräck redan i början av 80-talet. Det var väldigt kontroversiellt på den tiden. Enligt Sverker funkade det till och med på telefon. Lite mer öppenhet.
Saker och ting kommer ibland från olika ställen. Inte alltid där man väntar sig. Bang eller Barbro Alving som var en legend redan under sin livstid hade jag förmånen att träffa privat ett antal gånger, bl a ute på hennes torp i Roslagen. Hon var en mycket intressant människa. Jag hade väldigt stor respekt för henne inte minst därför hennes böcker lästes av mina farföräldrar när jag växte upp hos dem. Hur som helst så kom vi in på litteratur och vad som sprider litteratur. Vi pratade om Strindberg Folkets i Bilds bokklubb och en del författare.
Plötsligt sa Bang;
– Den författare som jag tror har betytt mest för läsandet i Sverige är Sigge Stark.
Jag har fortfarande inte läst en enda bok av Sigge Stark men jag vet mycket väl vem hon var och det skulle inte alls förvåna mig och Bang hade rätt.
Bang och Marianne Höök var samtida. Anette Kullenberg yngre. Tre starka kvinnor men diametralt olika. Vad vill jag säga?
Att upplysning, intresse och vetande ibland tar sig olika former och uttryck och att man måste vara uppmärksam. Som det här med bögpingvinerna.
Naturhistoriska Museet har en utställning om sexuella beteenden hos djur. Där finns bilder på två böggiraffer. Böglobbyn är överlycklig. Slår vad om att det skalliga mumintrollet snart kommer och berättar för Malou om att han har skaffat två bög Lhasa Apso och startat en website för gayhundar så att de kan skaffa surrogatmammor också. Frågan är vem som ska göra filmen ”Mitt liv som Gayhund”.
Att den här utställningen kommer från Norge ska inte tolkas som om jag misstror norrmän i allmänhet. Men det får en att tänka på den gamle Tabu besökaren Björn Rosengren. Varför är folk elaka och säger att han var där med Göran Persson. Tillbaka till utställningen som dryftades i ”Efter 10”. Den är så jävla politiskt korrekt att man spyr. Det enda roliga var när Dominica Peczynski gjorde ett inlägg om att apor har sex med sina barn. Då flagnade projektet lite. Om ni frågar mig så är det lite mer komplicerat än så. Dessutom är det knappast någon nyhet.
Kullenberg försökte göra ett inpass om att det kommer så mycket forskningsrapporter. Men det är som med Mumintrollet och Jonas m fl. Det är först om tjugo år vi vet om det är så bra att växa upp med två snoppar.
Skillnaden är att den tanken kan vi tänka men bögpingvinerna lurar en pingvinmamma att de ska älska henne hela livet och sedan drar de listigt iväg med den lilla pingu. Sånt har hänt. Hur många försmådda pingvinmammor har inte dragit en sista kallsup och sedan försvunnit i det iskalla vattnen kring polerna. Där finns det ordentliga mörkertal.
Det är de här vidare tankarna som pingviner saknar. Helheten. Därför har jag bifogat en upplysningsfilm från Arctic Science Center Laboratories. Kanske borde de ha den med på utställningen.
http://www.youtube.com/watch?v=LVvGFPtXZj4
Annars var väl det stora avslöjandet att Dominica Peczynski stulit 13000 som någon stackare tappat på ett bussäte. Frågan som Malou ställde var vad man gjorde om man hittade 500 spänn utanför en livsmedelsaffär. Kullenberg som antagligen är det sista hoppet sa att hon skulle gå in och lämna pengarna till kassörskan medan Dominica Peczynski skulle stoppa dem på sig direkt. När Kullenberg undrade så berättade Dominica Peczynski stolt att annars kunde expediten stoppa på sig pengarna, ”Bättre jag än hon, sa Dominica och avslutade sin lilla moralfilosofiska hörna med att stolt berätta om när hon hittade 13000 på ett bussäte och stoppade på sig dom pengarna också. Då såg man att Kullenberg började får andningsproblem och väste någon ohörbart om ”Mitt och ditt”.
Jag kan trösta Kullenberg med att jag var i Swinoujscie 1971 och lurade en annan kriminell polack där på motsvarande två polska månadslöner i en mörk port. Jag stressade honom och sa att jag tyckte att polisen kom så han kom helt av sig och glömde att köra den vanliga turistrutinen med rullade sedlar.
Så det står 1-1 i matchen Polen – Sverige.
fredag 7 november 2008
Man är inte bög för man suger av en kompis!
Etiketter:
avgrundsvänstern,
Boldien,
bögpingviner,
förkylning,
Malou
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar