Det hände något i Georgien

Jag kan fortfarande minnas hur vi satt framför transistorradion.

Det var i oktober 1962 och vi kallade det för Kubakrisen. Den gången var det kallt krig och såg ut att bli ett nytt världskrig. Ett atomkrig. Men missilerna på Cuba åkte ner och några i liknande i Turkiet försvann. Men det var obehagligt och mina farföräldrar var allvarliga. De var födda 1901 och 1902 så det hade redan varit med om två världskrig. Jag var sju och förstod att det var allvar.

Igår sänder Ryssland iväg en del av sin Östersjöflotta mot Venezuela. Den ska bland annat delta i en stor övning. Ombord på fartygen finns det gott om kärnvapen. Det finns ingen som antar något annat än att det handlar om en kraftig markering från rysk sida. Kall fred. För någonting hände verkligen därnere i Georgien. Någonting under ytan mellan de båda stormakterna USA och Ryssland. Det var som om något kallt dragit genom rummet. Att Nicaragua redan erkänt Syd-Ossetien och Abchazien . Helt nyligen ville Venezuela sälja sina F-16 till Iran. Ryssland ska bygga ett raffinaderi som gör Venezuela oberoende av USA.

Ryssland, Bolivia, Nicaragua, Venezuela, Brasilien, Cuba, Syrien, Iran.

Igår sa Bush att han står på Georgiens sida. Hur då?

För i tiden fanns det intressesfärer. Ryssland hade en och USA en. Det började på Jalta. Man delade helt enkelt upp länder mellan sig. Du tar det och jag tar det och där är det fifty-fifty.
Sen löstes Sovjetunionen upp. Oro i Georgien. Uppror i Syd Ossetien och Abchazien.

Slagskeppet Peter den Store eller Peter Velikiy är på väg till Venezuela. Det är världens största krigsfartyg om man undantar hangarfartyg. 26 000 ton. Med följer ett antal andra mindre fartyg. Men det är inte några gamla rostiga ryska skorvar som läcker olja. Peter Velikiy byggdes färdig 1998 och är ett av världens modenaste fartyg.

Officiellt ska det ordnas en militärövning i närheten av Venezuela. I veckan var två stora bombplan på besök och Chavez har köpt på sig stora mängder ryska vapen. Rice flinar. Men faktum är att världen håller på att formera sig efter Sovjetunionens fall och det verkar inte som om Ryssland har tänkt kasta in handduken. Det hände nämligen något där nere i Georgien som inte ens Carl Bildt riktigt har förstått.

Det som oroar är att i slutet av varje presidentperiod brukar amerikanska presidenter göra konstiga saker. Som när Bill Clinton på sin sista ämbetsdag dag gav amnesti åt en man vid namn Marc Rich.