Förhinder!

Solig måndag!

Dramatisk helg. Tonåringarna skulle se Bounce och sova över.

Spiken och jag städade som jävlar i flera dagar och fyllde kylen så de inte skulle svälta ihjäl under de cirka tolv timmar som besöket skulle vara.

Sedan åkte vi till landet.

Klockan fyra ringde femtonåringen.

-Vi kan inte komma in.

Efter några frågor av rutinkaraktär kunde jag konstatera att de hämtat nyckeln jag lämnat hos Johnny och klarar av att forcera två portar med den. Men dörren till lägenheten fick de inte upp. Jag funderade. Länge. Nej, det fanns inga genvägar. Till vänster skulle nyckeln vridas. Nej, det gick inte, svarade de bestämt.

Hade låset pajat under de två timmar jag varit borta.

Det fanns inget att göra. Antingen får man upp dörren eller inte.

Så det blev till att packa ner utrustningen på Hålet, käka och åka till Globen för Bounce avskedsföreställning.

RINGGGGGG!

-Biljetterna var till fredagens föreställning.

Detta var på lördagen.

Nu, gäller det att hålla masken.

Biljetterna beställdes i september 2009.

OK, gå på bio och sedan skickas taxi till Medis för vidarebefordan till Kungsberga City.

Halv tolv såg jag taxin komma rullande mellan asparna.

Nästa dag räfsade jag löv och fick frisk luft. Svärmor kånkade med 35 skottkärror till tippen. Bra gjort av en 83 taggare. Sedan tog vi ett glas vin och funderade över livet.

Ungarna var på väg till Globen och Bounce igen, denna gång med in med svågern som turnéledare. Det var en extraföreställning på söndagen. En sån tur.

Idag återvände jag och Spiken till civilisationen efter en trevlig helg på landet.

Det var med viss bävan jag stack nyckeln i låset och vred om.

Gissa fem gånger!