söndag 21 december 2008

En del bågar kan spännas lite mer!


Fartyg utanför Beirut. Okänt innehåll.

En rättelse först. Jag hade en bild på en nyfödd kalv under rubriken "En helt ny och sugrörsperspektiv" . Carina skickade den och den bar mycket riktigt titeln Asfaltbergen. Men jag trodde att den var från hennes resa bland bananer, papegojfarmen och flyktingläger i Libanon om jag nu fick till det rätt. Men kalven är irakisk och närmare bestämt kurdisk och inget annat. Asfaltbergen ligger mellan Duhok och Erbil i norra Irak. De kallas Asfaltbergen för det rinner asfaltliknande olja från bergen. Alldeles efter bron brukade vi stanna och tanka spolarvatten till bilen. Där fanns gott om vatten. Så kan det gå.

Vi tog en längre promenad i går eftermiddags. Jag och fyrbeningen. Ner mot Slussen och förbi Skeppsbron och Stenbecks Disneygran vidare mot Kungsträdgården och sedan vek vi av mot Sergels Torg.

Där köpte vi varsin kokt med bröd och som efterrätt delade vi på en sockermunk. Spiken gillade både den kokta och munken. Fast allvarligt talat så hade nog de där wurrarna legat en stund i spadet. Kaffet tog jag hand om.

Det är en faslig kommers vi den här tiden. Norska lusekoftor, Stekt Potatis Provencale, kåsor och tovade strutmössor. Norrländsk tvål och gud vet allt. Spiken spanade in en tovig lite dam på fyra ben som han försökte limma på medan jag och den kokta wurren försökte ta oss åt andra hållet.

Till sist tog vi T-benet hem till Zinken och pustade ut i soffan.

Travet gick inte så lysande. Sex rätt. Lindy Later svek lite och Jansson hoppade i samma lopp men va fan så länge Strålfors inte kör torrt så finns det nya bongar att fylla i.

Jag gillar Stenbeck. Han dog ju lite för tidigt men det verkar finnas något slags vidare medvetande som går vidare i familjen. Jan Stenbeck hade värderingar. Inte bara det där med grinapan på styrelsemötet som var allergisk när nån hade hund med sig. Gissa vem som fick flytta på tassarna. Det var inte hunden i varje fall. Men jag tänker på granen. Jag antar att den kommer från Korsnäs fortfarande men det kostar ett antal hundra tusen varje år att snickra ihop den och den är faktisk vacker. Man väntar sig att Piff och Puff ska sticka ut sina retliga skallar när som helst från grenverket.

Skeppsbron 18 är huvudkontoret för koncernen. Där har man gjort istappar av ljusgirlanger från varje fönster och belyst fasaden med blått ljus. NK gör något och det finns andra men varför kan inte fler företag och t ex regeringen bjuda på lite skådespel vid högtider. Nej, då ska julfesterna ställas in för några klåfinger i finansvärlden har satt alla på arslet. Det är ju nu vi behöver lite fyrverkerier.

Som Millennieskiftet. Stenbeck slantar upp hundra miljoner för att folk ska få ett minne för livet. Carina jobbade med det. Mitt bidrag var att jag tipsade om att man kanske skulle bearbeta Europe lite. Men Stenbeck betalade utan att darra. Vad gjorde snåljåparna på Stockholms stad. Femton sketna miljoner lyckades Stockholms Stad skrapa ihop om jag inte minns fel och nu tar det tusen år till.

Piffa till Rosenbad, gör en fantasisk isshow på Strömmen eller dela ett par tusen till alla som bor i stan. Hur fel kan det gå? Inte alls eller hur. Nej, då ska det härjas om ett extra barnbidrag, dras i långbänk och sedan pyser det lite gul rök och så blir det inget till slut. Jag gillar hästsvansen även om jag röstat blankt i trettio år men han verkar inte ha glimten i ögat riktigt. Skicka ut Reinfeldt med en tomtesäck med sprit, starköl och goda skinkmackor till de som vill ha. Göran Hägglund kan köra en med julmust och fruktsoda. Men skinkmackor ska det vara.

Varför ska vi vara så skitnödiga i det här landet?

Det är för lite av en viss typ av dårar i det här landet. Jag minns Abu Bakir i Irak. Han gick alltid och tänkte på pengar. God Afton, Abu Bakir, sa folk. Tretusen dollar, kunde han svara utan att blinka. Eller Haval med Whiskyfabriken som han påstod kunde ställas om till att tillverka öl genom att vrida på en kran. Riktiga skojare och visionärer. Men nu kom jag på att man blir trött på dom också. Alltså när alla är så. Alla ska bygga ett hotell eller har ett 50 miljoner dollars projekt men tyvärr ingen växel till kaffet.

Men ärligt talat. Någonstans mittemellan då. Fast närmare Whiskyfabriken än Försäkringskassan.

Nu ska jag gå ut med Spiken och sedan blir det skurspann och feja, feja. Fyrbeningen är lite som Whiskyfabriken. Optimist i decembermörkret. Vet ni om att världens första datorbugg var en skalbagge? Dessutom blir det ljusare nu!

Inga kommentarer: