Mindre och mera krig

Kolla in idioten! Afrikas framtid!


Det börjar bli riktigt vinter ute. Kallt i varje fall. Dagens fundering gäller orsak och verkan. Har just genomlevet mitt livs första tvättstugekrig. Jesus!


Men jag ska istället fundera lite kring ett annat krig eller rättare sagt två andra krig. Det ena har jag just bevittnar på teve. Budgetdebatten.


Eftersom jag har röstat blankt sedan 70-talet i riksdagsvalet så har jag inte den där;


Alternativ 1: -På dom. Allt är borgarnas fel.


Alternativ2: -På dom. Allt är vänsterns fel .


Det som slår en när man framför allt lyssnar på Östros och Borg är att man gjorde helt rätt när man slutade med politiken någon gång i början av 80-talet.


Såvitt jag minns saken rätt så har det alltid funnit en arbetslöshet på 300 000-700 000 i det här landet oavsett ifall det varit det ena eller andra blocket vid makten.


Sverige är trots alla strukturomvandlingar vi sett de senaste 30 åren ett extremt exportberoende land. Om tidningspapperspriserna sjunker i USA vilket de för närvarande gör så ser vi de i tidningarnas platsannonser vilket i sig minskar efterfrågan också i Sverige.


Om GM, Ford och Chrysler håller på att gå omkull så drabbar det svensk fordonsindustri hårt eftersom två av våra stora biltillverkare ägs av dessa bolag.


Vi skulle kunna diskutera väsentligheter som hur vi i framtiden lättare ska kunna rida ut olika stormar på der ekonomiska området. Men så fungerar inte svensk politik.


Istället står Borg och Östros i riksdagen och kastar ideologiska koblajor i ansiktet på varandra. Det är en smula pinsamt.


Vad vi lärt oss av den nu pågående finanskrisen är att svenska banker först och främst ser om sitt eget hus. Om samhället sedan får betala med kaos i ekonomin som följd skiter bankerna högaktningsfullt i.


Där är det nog som Borg föreslagit enbart girighet och egenintresse.


Så vi får i framtiden räkna med att det internationella finansiella systemet havererar med i bästa fall några års mellanrum.


Mot den bakgrunden spelar det ingen avgörande roll hur god ordning landet Sverige har på sin ekonomi om vi med jämna mellanrum ska behöva tömma de där berömda ladorna för att rädda landet från total anarki förorsakad av ett litet gäng giriga finansoperatörer och bankdirektörer.
Jag tror att vi måste ha olika typer av banker och finansinstitut. En del banker kan syssla med högriskprojekt i Ukraina. Andra får jobba med svenska huslån och återigen andra får arbeta med lån till företag. Olika banker, olika räntor och framför allt olika risker. En sak som förvånat mig de senaste månaderna är varför bankerna inte vill låna till varandra. Det är för att de misstänker och säkert på goda grunder att grannen sitter med en Svarte Petter i leken. Exakt hur Svarte Petter ser ut vet de däremot inte och det gör dem oroliga när de ska låna ut kort till en annan bank, vilket i princip är hela förutsättningen för bankverksamhet. Sedan är den nuvarande krisen också en möjlighet för en del av den så kallade finanssektorn att omstrukturera och ta marknadsandelar från dem som trillat av pinn.


Istället för att debattera framtiden så ägnar sig nu Borg och Östros åt att debattera skitsaker som vem som fyllde på de beramade ladorna, vad 2 kronor i bensinskatt innebär i en framtida regering etc.


Vi måste fundera på att lösa problemen med Sveriges alltför stora exportberoende långsiktigt. Att Sverige är exportberoende är någon vi förmodligen får leva med. Men vårt exportberoende måste diversifieras och dessutom måste vi satsa på att skapa företag som är konjunkturoberoende i större utsträckning än idag.


Dagens sista krig utspelar sig i Afrika. Det är sällan man ser någon kreativitet i afrikanska ekonomier men nu verkar Somalia har hittat ett vinnande koncept – sjöröveri.


Det är inte bara förvånande utan också illavarslande att inte FN och säkerhetsrådet redan kunnat enas om hur de ska hantera de här rövarbanden. Först och främst borde man skicka en flotta till området och skjuta huvudet av varenda pirat som visar sig i området samt ta tillbaka de fartyg som redan tagits över. Om olika lastägare fortsätter att betala lösen för sina fartyg så kommer det här tricket snabbt att sprida sig till andra länder.


Somalia har länge varit en blandning av en hemorrojd och tandvärk för omvärlden och borde snarast sättas under internationellt förmyndarskap eftersom landet uppenbarligen inte verkar klara av de mest elementära umgängesregler på det internationella planet.


Somalias största arbetsgivare är banken Al-Barakaat som står för 40 procent av landets BNP och vars verksamhet är att skicka pengar kors och tvärs i världen. Principen är enkel. No questions asked. Du besöker ett kontor, betalar en summa. Tio minuter senare kan den du skickat pengarna till hämta ut dem någon annan stans i världen. Inga papper, ingen kontroll. Ett bra system om man vill dölja transaktioner över normala banklinjer. Stäng!

Eftersom landet inte har en fungerande regering och tillåter piratverksamhet så borde man omedelbart stoppa all import och export till dess sjöröveriet upphört.

Landets största handelspartner är Yemen, Förenade Arab Emiraten och Oman. Stoppa!

Ska alla fartyg behöva runda Syd Afrika för att vi inte kan skära halsen av en gäng pirater?

När det kvällas...

Börsrally!

Det är precis som om man fått en slägga i huvudet, vaknar upp och det första man tänker på är party.

Vad som inte dyker upp i skallen är tvättstugetiden som är bokad, hämtningen av ungarna på dagis, en rotfyllning och en del annat som är tidskrävande och mindre trevligt.

Börsen hade vid halv tio idag på morgonen gått upp 6,5 procent och har nu ”bara” backat 40, 5 procent sedan årsskiftet.

Men det är inget party. Den här uppgången kan vara borta om två timmar eller två dagar. Det finns enskilda och företag som driver kurser enbart för att göra sig likvida. Pensionsspararna hade varken tid eller råd att göra så här.

En sak kan alla vara säkra på. Att börsen förr eller senare går upp. Förra året gick börsen ner 10 procent från dagens datum till jul. Det blir 50 procent.

Så ifall börsen går upp 55-60 procent nästa år så är aktiespararna på banan igen. Ja inga fantastiska klipp men man håller jämnt skägg med bankräntan.

Jag vet inte vad de här människorna som sagt att börsen är ett bra sätt att spara pengar på finns just nu. Alltså hur deras kalkyl ser ut.

Fondbolagen. De som sitter varenda dag och petar bland aktierna, läser analyser. Hur många av dem flyttade till silver och guld eller rent av cash. Idiotiskt? Absolut inte. Hur försvarar de ett tapp på 55-60 procent. Marknaden. Oron i världen. Saken är den att de borta införa ett avgiftsfritt år liksom bankerna och skämmas skjortan av sig.

Men istället är det troligt att de vill ta igen sina egna förluster och låta dig och mig betala något slags värnskatt som de senare ska betala igen. Har vi hört det förut?

Igår i teve nästan vädjade Fredrik Reinfeldt till oppositionen att de inte skulle kräva för mycket av honom och alliansen eftersom vi befinner oss mitt i krisen.

Den här krisen dök inte upp i förrgår. Den har nu pågått i mer än ett och ett halvt år utan att denna regering har lyckats förstå vad som krävs. Reinfeldt bröstar upp sig och nämner Angela Merkels namn så ofta han hinner. Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner så det vore rent tjänstefel av Reinfeldt att inte tala med Merkel. Jodå, Sverige har viktiga erfarenheter av bankkriser säger statsministern. Sådant som övriga världen kan dra nytta av.

Men den 13 mars i år sa riksbankschefen, Stefan Ingves så här:

"Avsaknaden av ett särskilt avpassat regelverk för avveckling av probleminstitut med förmåga att ta tillvara samhällets intresse av finansiell stabilitet var något som särskilt underströks av Banklagskommittén. Det var den utredning som tillsattes 1995 i spåren efter bankkrisen för att se på behoven av en moderniserad lagstiftning för banker. I sitt slutbetänkande lade kommittén också fram ett förslag till en ny ordning för hantering av banker i kris, kallad offentlig administration. Detta förslag har nu varit under beredning, som det heter, i regeringskansliet sedan år 2000. "

ÅTTA ÅR!

Då har vi haft en Persson och en Reinfeldt. Dessutom jobbade Anders Borg själv som rådgivare åt riksbankens direktion 2001-2002 innan Bo Lundgren fick tag i honom. Båda ville på den tiden liberalisera och urholka reglerna för säkerheter dvs. värdepapperisering, att göra illikvida medel likvida.

Spintabs Göran Zakrisson talade med stolthet om att man gjort Sveriges första värdepapperisering 2001 genom sitt FARM Securitisation Ltd.

Så när Sahlin och Reinfeldt nu flankerade av sina hjälptrupper försöker få det som hänt till en enda stor mystisk internationell farsot som dumpit ner från himmelen så är det inte sant. Det finns orsaker till att det ser ut som der gör.

Det bästa är ju ifall det vore Fannie Mae och Freddie Mac som såg till att det blev problem i världens finanssystem.

På samma sätt kan man säga att det var Nyckelns fel att vi fick en bankkris för snart 20 års sedan i Sverige. Så enkelt var det inte.

Om vi ska kunna bidra så vore det ju trevligt ifall Sverige åtminstone införde vad man oupphörligen talade sig heta för igår på tvenne sidor lokalen i Agenda.

Att höra en liberal borgerlig regering tala om regleringar är ovanligt.

Maud pratade om ökat samarbete, regler och problemet med bonussystem. Det ska finnas bra regleringar, sa Reinfeldt medan Björklund tyckte att vi i Sverige skapat förbättringar i femton år och nämner; riksbankens oberoende, budgetlagen, EU-medlemskap och det nya pensionssystemet. Mona på andra sidan tyckte att nu är vi starka därför vi har samlat ihop oss och Wetterstrand högg Björklund i ankeln om aktiedelen av det nya pensionssystemet.org ut och pratar om ny finanslag om några dagar.

Så här sa Anders Borg till Ekot så sent som den 24 september 2008(Källa: Ekot):

”– Vi kommer aldrig bli slutgiltigt klara, men delar av det här arbetet kommer att drivas vidare i år det är jag övertygad om, säger Anders Borg.
En ny banklag om hur man ska hantera en bankkris är på gång här i Sverige. Saken utreds av finansdepartementet. Vi har kommit ganska långt, säger Anders Borg.
– En nyckelfråga som har varit kontroversiell är huruvida man ska kunna ta över ägandet av banker. Jag anser att det är väldigt centralt att man kan det. Jag tycker att det vi nu sett i USA alldeles tydligt visar att det är en nyckelpunkt och vi ska arbeta fram en lagstiftning med alla de överväganden som krävs som gör att vi har ett bra och säkert system.
– Jag vet att det arbetet har kommit långt på finansmarknadsavdelningen och Mats Odells del av finansdepartementet, så det kommer vi att återkomma med. Det ska vara en solid produkt som kan stå sig under lång tid, säger Anders Borg.”

Kan det måhända var delar av det som Ingves pratade om i mars och som legat på denna regerings bord och den tidigare regeringens bord i åtta år. Nu har de fått eld i baken:

Den nya lagen som kommer om några dagar skall enligt Borg innehålla följande komponenter:

1. Att varje land tar ansvar för att utfärda statliga garantier för bankernas finansiering
2. En statsgaranti för upplåning ska gälla fram till 31 december 2009
3. En tredje åtgärd är att man skapar möjlighet att rekonstruera banker

Borg upprepar att vi inte har några problem i Sverige. Men de första punkterna är enligt Borg ett bra sätt att återskapa förtroendet för bankerna.

Borg tillägger att de svenska bankerna uppfyller solvenskraven.

Den SOU som Ingves talar om SOU 2000:66 kallas Banklagskommittén slutbetänkande.
Advokatsamfundet var starkt kritiska i sitt remissvar till ovanstående SOU. Man sa att förslaget inte handlade om enskilda bankföretags problem, inte en systemkris och avslog förslaget. Två andra remissinstansers svar var särskilt intressanta. Dels Riksbanken som 2001-01-25 Dnr 00-1256 DIR anförde ett remissvar till Finansdepartementet.

http://www.riksbank.se/upload/4725/banker_kris.pdf

Av dess framgår tydligen de problem som fanns och finns i samband med ingrepp i en bank- och finanskris. Detta har flera regeringar nu alltså haft lång tid på sig, faktiskt sedan förra bankkrisen och nu ska en lag bankas igenom – varför? Jo, för att det blivit en ny kris i det finansiella systemet som våra politiker inte har tagit tag i medan de haft tid på sig.

Det talas om kollektiva åtgärder. Vad sägs om en kollektiv ursäkt från samtliga partier för att man inte gjort vad som skulle gjorts för många år sedan.

Angrepp är också ett försvar

Det är verkligen upp och nervända världen. Måndags och Stockholmsbörsen dyker som en sten. Den kan gå upp och ner för det är inte börsen som är problemet. Det kommer att finnas aktörer som vill tjäna en hacka på att driva kurser och vi kommer för lång tid att se en slagig börs. Problemet är inte att börsen går upp fem procent och ner fyra eller tvärtom. Börsen bygger i bästa fall på kvalificerade gissningar vad ett bolag kan tänkas vara värt om ett tag, något som man bestämmer utifrån P/E tal och andra mer eller mindre vetenskapliga metoder.

Mitt i stor tragik händer det nästan alltid udda saker.

Jag minns när Olof Palme mördades. Jag väcktes halv sju på morgonen av en ilsken telefonsignal. Min kompis och kollega Christer ringde och sa att Palme var skjuten och död.

Jag vaknade snabbt om man säger så. Snubblade ut till dörren och DN:s lördagstidning. Där stod inte ett ord om Palme så jag återvände till telefonen och Christer med tidningen i handen.

Jodå, det var bara att slå på radio och teve så blev saken bekräftad. Någon eller några hade mördat Sveriges statsminister.

Men på hela DN:s första sida stor det om ett bondetåg med traktorer som hade åkt till Stockholm för att protestera mot jordbrukspolitiken.

Det bondetåget var antagligen den mest uppmärksammade och snabbast bortglömda politiska frågan vi haft i svensk politik. Jag träffade för bara några veckor sedan en som åkt upp med traktorn från Nyköping. Det var kallt som fan, mindes han.

För lite drygt en månad sedan dundrade en chefsrekryterare vid namn Bengt Lejsved ut i media och förklarade att vd löner och förmåner ligger på tok för lågt.

Det var den gamla vanliga tiraden. Tysken, britten, italienaren och så svensken. 30 procent av europeiska lönerna till svensken.

Åt andra sidan så tjänade en svensk industriledare runt tio gånger så mycket som en svensk industriarbetare 1980. Idag är den siffran trettio.

Jag vet inte hur chefsrekryterare finansierar sin verksamhet men jag har svårt att tänka mig att de försörjer sig på procent av chefslönerna. Alltså är det företagen som betalar.

I vilket fall så var kanske Bengt Lejsveds inhopp en aning dåligt tajmat.

Vi väntar oss att finansministern ska förklara de djupare strukturella orsakerna och framför allt komma med något slags åtgärdspaket som inte bara handlar om att höja garantibelopp på sparade pengar två gånger på en vecka, mana till lugn och tala om god beredskap. Han låter mer och mer som Per Albin Hansson. Men vi väntar oss inte att finansministern ska ryka på företagsledare och bankdirektörer.

”-Belönar vi vd:ar för att ta stora risker så kommer de också att ta stora risker", sa Borg igår i Agenda.

När det inte för att ta stora risker det betalas bra till direktörerna utan för att de ska göra BRA affärer.

Det är andra eller tredje gången under kort tid som Borg ryker på direktörerna. Han har talat om girighet som om han stod och sålde Proletären utanför systemet. Så Borg är besviken på sina klasskamrater. Ingen tvekan om den saken.

Men är det inte just vad vilken media konsult som helst skulle rått honom och hans allians att göra i ett läge som detta. Två år före ett val och hela det internationella finanssystemet kollapsar. Borg och Sverige har av allt att döma varit duktiga idioter. Betalt av på statsskulden och hållit arbetslösa, sjuka och pensionärer i örat.

Men vilken ekonomisk effekt har det att vi har varit duktiga när man kommer att skriva av, rekonstruera och bygga om hela det finansiella systemet.

Väl rustade, har varit ett nyckelbegrepp i vår nuvarande regerings munväder.

När vi hör på nyheterna så talar man om att Ingves ”pytsar” ut ytterligare 150 miljarder i det finansiella systemet. Sammanlagt är det nu över 300 miljarder som ”pytsats” ut. Om jag har förstått saken rätt så lånar vi ut pengar kortsiktigt till banker och finansiella operatörer så de kan hålla igång sin verksamhet eftersom de är alldeles för misstänksamma mot varandra. Vilka garantier har då Riksbanken och Ingves för att svenska folket får tillbaka sina pengar. Är det inte just säkerheter som är skälet till den misstänksamhet som dykt upp och förgiftat det finansiella systemet.

Eller är det här skället på direktörer bara en mental uppmjukning för andra halvlek när Borg ska skälla på bankdirektörerna igen, nu för att de slarvat bort Riksbankens och svenska folkets tillgångar i dubbel bemärkelse. Det återstår att se.

När fläkten fick besök

Jag sitter på den lokala puben. Ölen rinner friskt i kranarna. Bakom mig står en grupp finanskillar och försöker reda ut vad som händer. De ser påtagligt nervösa ut även om de fortfarande försöker köra lite grötmyndiga skämt om att ”man får väl skära ner på skumpan några veckor”. De är unga grabbarna. De hade väl lagom slutat potträna när det brakade 1987 och under finanskrisen i Sverige i början på 90-talet var det väl mest fingerfärger och flörtkulekycklingar. Under den så kallade IT-bubblan spelade de Starcraft och Doom och tyckte livet blev bara bättre. När de vaknar i morgon så tror de att Hästsvansen och Ingves ska fixa biffen och sedan är det bara att köra på. Men så blir det inte. För den här gången kommer det att gå riktigt åt helvete innan det blir bättre.

Om några månader har hälften av de här pojkarna blivit av med jobbet. Några av dem kommer aldrig att jobba med roliga värdepapper utan får göra något helt annat, köra taxi eller dela ut tidningar.

För den här röran är ingen liten krusning på ytan utan kommer att påverka mitt, ditt och allas liv under åratal framöver.

Jag kan såklart ha fel. På onsdag har EU länderna kommit överens om en krispaket och sedan tar det några månader innan kurserna börjar röra sig i rätt riktning. Jag skulle bli mycket förvånad ifall det blev så. Jag såg Borg på teve ikväll. Han svamlade mer än vanligt och såg inte alls lika stöddig ut som han brukar. Men Alliansen var väl förberedda. Eller hur. För en vecka sedan så stod svensk ekonomi väl rustad. Det här är inget man rustar sig för. Det här handlar om fundamentala fel på de internationella finansmarknaderna. Fel som alla bidragit till och nu har bajskorven nått fläkten.

Jag såg en dokumentär om John Le Carrés författarskap i eftermiddags. Han sa något om att vi hade ett momentum efter järnridåns fall när vi kunde stannat upp och bestämt oss för att göra något helt annat, men så blev det inte. Nu är vi här och det ser inte alls särskilt bra ut.