Att Lasse Bengtsson slutar på TV4 innebär för det första en katastrof för kanalen.
Det var redan så tunnsått med bra reportrar att man kunde räkna dem på ena handens fingrar.
TV4:s reportrar är bäst när de får hålla sig till sitt standardbatteri av frågor:
Hur reagerar du på det? Hur känns det? Är detta det starkaste du upplevt? Berätta vad som hände? Förstår du att folk blir upprörda?
Man får sällan eller aldrig någon känsla av att ämnen förs framåt.
Lasse Bengtsson var ett undantag. Han kom från Sveriges Radio och Ekot till TV4.
När Lasse Bengtsson ställde frågor uppfattade man det som om han verkligen ville veta något. Det är sällsynt.
Under de större intervjuerna var han förberedd och fick oftast mycket bra kontakt med de han intervjuade. Många valde att bli intervjuade av Lasse Bengtsson.
Varför är de gamla reporterrävarna som Holmström och Bengtsson så populära. Det borde TV4 frågan sig och de borde också ställa sig frågan vad det är som skiljer dessa båda herrar från de unga välskräddade typer som för övrigt varken syns eller sätter avtryck i reportagen. Är det bara det faktum att Holmström, 68 år och Bengtsson 59 år är äldre?
I så fall är det bara att köra på och vänta till vi känner igen de yngre förmågorna tillräckligt mycket för att de ska bli älskade och folkkära.
Bengtsson tröttnade på TV4.Så måste det vara.
Annars skulle han aldrig slutat.
Själv är han artig nog att säga att det nya jobbet som mediasamordnare för Svenska Afghanistankommittén(SAK) var alltför oemotståndligt.
Han ville göra något.
Mer om detta skriver han på Newsmill.
Hur kan en av Sveriges bästa studioreportrar känna sig understimulerad på TV4.
Saknades det resurser? Knappast.
Men strunt i TV4. De har i varje fall tillräckligt med ekonomiska resurser för att reda ut sina egna problem. De får väl se till att Bo Holmström och de övriga få kvarvarande som fortfarande minns vad yrket gick ut på, hålls på gott humör.
Bengtsson skriver på Newsmill att det är farligt att arbeta i Afghanistan. Det har han rätt i. Hans första möte där handlar också inte oväntat om säkerhet.
Han skriver uppskattande om det arbete SAK genomfört i landet under de 28 år de verkat där.
SAK jobbar bl a inom akut och primär hälsovård, rehabilitering och utbildning. Av 110 000 elever är 52 procent flickor.
SAK började som ett motstånd mot den sovjetiska ockupationen.
Sedan följde klanstrider, talibanstyre och nu en amerikanskledd insats vars grundsyfte är att krossa terroristnästen och röka ut al-Qaida.
Under hela den tiden har SAK verkat i landet.
Men SAK:s arbete har inte varit samma under ryssar, talibaner och amerikaner.
Långt därifrån.
Lasse Bengtsson skriver, ” Min egen uppfattning är klar: det kommer inte att vara militären som avgör Afghanistans öde i det långa perspektivet!”.
Det är dock inte hela sanningen. Man kan också vända på steken:
”-Det är inte skolor, hälsovård eller fler kryckor som kommer att avgöra Afghanistans öde i det långa perspektivet.”
Svensk biståndsverksamhet har sitt ursprung i missionärsverksamhet. Med utbildning följde biblar och hälsovård på 60-talet.
Sedan slopade vi biblarna och stödde ett antal nationella befrielseprojekt där merparten av de befriade ländernas nya ledare inte alls visade sig vara några insiktsfulla folkliga ledare som hade folkens bästa för sina ögon.
Jag ska inte trötta er med att räkna upp vilka länder jag talar om.
Jag ska inte heller trötta er med att berätta om otaliga exempel där miljarder gödslats över dödfödda biståndsprojekt eller där till och med lovande och välplanerade biståndsprojekt runnit ut i sanden därför mottagarländerna saknat både vilja och kapacitet att ta över verksamheten.
Jag har själv haft förmånen att studera en rad sådana projekt.
Det talar mycket om WikiLeaks avslöjande och hur USA och andra agerat i Afghanistan. Det begås misstag i alla kriser och krig.
Ändå finns det större hopp om att USA:s militära misstag i Afghanistan, Irak m fl kan korrigeras än att de strukturella problem kan åtgärdas som följer med dessa länders efterblivenhet vad gäller tillit och förståelse för behovet av stabila strukturer, samhälleliga fundament och strävan mot demokrati.
I Irak står det och väger. Det finns en reell möjlighet att landet utvecklas till något slags hemkokt mellanöstern demokrati. Men det är lika troligt att sekterism, religiösa motsättningar och girighet leder till en ny oligarkisk maktstruktur där ett fåtal ekonomiska, religiösa och politiska grupperingar kommer att kämpa om makten med nya krigshandlingar och förtryck av folken som följd.
När Karzais regering betalar lokala krigsherrar för att hålla vägen fri förutsätts krigsherren hålla sitt avtal. Istället begär krigsherren beskydd ännu en gång för satt konvojerna ska passera i fred.
Detta var ett av de dokument som WikiLeaks avslöjade. Det var militära underrättelser i syfte att komma till rätta med problem som underminerar ett demokratiskt samhälle.
I ett demokratiskt samhälle kan man inte både jobba för regerings polisväsende och sedan ha en egen indrivnings- och tullverksamhet.
Afghanistan är inte ett land utan ett land med hundratals intressesfärer där alla just nu försöker att kapa åt sig en bit av kakan.
Så har det varit innan ryssarna, under och efter både ryssarna, talibanerna och så är det idag.
Här finns det huvudsakliga problemet.
Inte att USA eller för den delen Sverige försöker understödja ett demokratiskt bygge.
Om alla utländska insatser lämnar landet kommer landet då att utvecklas och blomstra eller slungas tillbaka i ett moderniserat machetekrig.
Bengtsson har rätt när han säger att militären inte kommer att avgöra Afghanistans öde. Ekonomin kommer att avgöra Afghanistans öde som de flesta länders öde.
Men för att få en hållbar ekonomi krävs stabila politiska förutsättningar där man förmår stärka demokratin på anarkins bekostnad.
Krigsherrar och giriga småhandlare har inget emot oreda. Tvärtom. Deras vy sträcker sig sällan utanför den egna plånboken. Deras livselixir är i själva verket instabilitet.
Ett ungt utbildat folk som respekterar mänskliga rättigheter och inser att landets framtid måste bygga på fred och ömsesidig respekt för demokratiska värderingar kan skapas enbart genom att någon som är starkare än de enskilda delarna håller samman landet.
Det kan antingen ske genom talibaner som återinför en teokrati, en eller flera starka krigsherrar eller en grupp med stöd utifrån.
Inget av dessa lösningar är optimala på sikt och hotar per definition att störta sig själva i fördärvet.
Enbart utbildning, hälsovård och demokratiska workshops löser inte Afghanistans problem.
Precis som i Irak finns det en gigantisk rekordung befolkning kring 20 års strecket som vill ha jobb och en trygg framtid.
Afghanistan har enorma naturtillgångar samtidigt som deras främsta exportvara idag är knark.
Kontrollen över poppy odlingarna är essentiella. Även om utländska styrkor struntar i al-Qaida i Afghanistan och åker hem så finns den ekonomiska basen kvar för att sprida islamism i olika former över hela världen.
Kontrollen över odlingarna är avgörande för att kunna vända landets ekonomiska utveckling mot ett civilt samhälle.
Allt fler tycker att vi ska lämna Afghanistan militärt. De bör ställa sig frågan vilka som kommer till makten och hur de 54 procent flickor som går i SAK administrerade skolor då kan skaffa sig utbildning.
Om de militära insatserna i Afghanistan består av en nationell enhetlig armé som kan försvara en ”emerging democracy” mot teokratiska talibaner kan utbildning, hälsovård och demokratiska institutioner ersätta utländska insatser av olika slag.
I annat fall kommer alla fromma förhoppningar på skam för decennier framöver.
Samma sak kan sägas om Iraks framtid.
Afghanerna tycker inte om utländsk inblandning precis som sina trosfränder i Irak.
Frågan är om de tycker om sitt land mer än sig själva?
Den frågan får Lasse Bengtsson anledning att reflektera över på sitt nya arbete.
Vi är nog ovanligt många som önskar honom lycka i arbetet och hoppas att utvecklingen går åt rätt håll för det afghanska folket.
Till sist: Julian Assanges stolta uttalande om att han och WikiLeaks gillar att "nita skitstövlar" har fått helt nya proportioner sedan det står klart att bland de 75 000 dokumenten finns mångder med namn på afghaniska byar och uppgiftslämnare i dessa byar. En finfin "shoppinglist" som talibanerna får antas jubla över. Det är därför svensk media borde vara lite mindre till sig i trasorna över självutnämna avslöjare som agerar politisk drängtjänst åt terrorister och deras allierade.
Inlägg
7 kommentarer:
Hej Stefan,
Kul att du bloggar även i semestertider. Såg att du kom iväg till skåne åtminstone.
Läste i den bloggen att du tycker det vore fint om vi kunde bygga bra grejor igen. Kände mig lite gammal när jag såg denna önskan. Som gammal mekaniker känns det tråkigt att tillverka bra grejor blev sönderskattat för massor av år sen. Nu har vi ju knappast ens råd att tillverka dåliga grejor.
Den politiskt korrekta antikrigsrörelsen kommer alltid att motsätta sig konflikter oavsett vem som kan hjälpas. Se bara på konflikten i forna Jugoslavien.
Tyvärr anser man sig i sin självgodhet ha rätt att utföra i stort sett vad som helst, inkluderat att ljuga eller läcka hemliga dokument som kan få människor på rätt sida om problemet dödade. Inget av detta är speciellt förvånande, och Wikileaks och New York Times är bara två små bitar i detta moderna spel som använder sig av just dessa metoder. Men det finns tyvärr många fler. Både av bitar och metoder.
Men dina skriverier om vad som får ett land att utvecklas från korruption och fattigdom till ett fungerande samhälle är det som mest fångade mitt intresse. Eftersom jag levt och drivit företag i Mexiko har jag en del erfarenhet av korruption. Och jag kan inte alls hålla med dom som säger att korruptionen är något som de styrande använder sig av för att utnyttja det "snövita" folket.
I Mexiko är korruptionen ett sätt att tänka och en del av samhället på alla nivåer.
Mexikos öde motsäger också ett av dina antaganden att utvecklingen går som ekonomin går. Sedan man hittade olja har man tjänat mer pengar än något bistånd någonsin kan ge. Och man står fortfarande och stampar där man började.
Till och med sämre eftersom man låtit drogmaffian ta över i stor utsträckning.
Det förvånar mig att se att du gör samma misstag som antikrigsvänstern. Använder ordet demokrati som de religösa använder Gud. Det är smart politiskt men ger en skev bild av problemen.
Man tror att bara det finns demokrati så blir allt bra.
Men med genomhederliga människor skulle även en diktatur fungera. Och att många demokratier tex Mexiko inte alls fungerar är ett faktum.
Om alla skulle fokusera på värderingar i stället för demokrati skulle vi ha större möjligheter att hitta lösningar.
Hoppas du får lite ledigt också.
Vänliga hälsningar
Jonathan
Till Jonathan: Hej! Jag tycker det låter som en sund grund filosofi åtminstone till dess vi löst energifrågan.
Det ju rent av löjligt att köpa energilampor med tanke på hur ofta bilar skrotas och hur många mobil telefoner,strykjärn,dammsugare,Ipodar,torktumlare och inredningsdetaljer en normal svensk tvingas byta ut under ett liv.
Om det är en skattefråga vet jag inte.
NYT publicerade inga namn,gjorde en självständig värdering av materialet och utelämnade namn och känsliga partier.
WikiLeaks därmot har åstadkommit skada och möjligen förlust av liv, i första hand för de de säger sig värna om d v s afghanerna.
Där finns en skillnad som jag ser det.
Intressant med dina erfrenheter från Mexiko.
Jag tror inte heller på att folket är snövitt. Däremot är jag av uppfattningen att det är de politiska ledarna som anger tonen i ett land.
Om de sedan är i händerna på eller del av ekonomiskt korrupta intressen och inte ser någon av ledningen att bekämpa korruption så skickas fel signaler nedåt.
Att folket själva uppfunnit korruption och att ledarna är maktlösa tror jag inte på.
Mina erfarenheter är främst från Mellanöstern där korruption är en nationalsport.
Ekonomin styr ett lands utveckling. Inte i första hand politisk vilja. Fördelningen av de ekonomiska resurserna är en annan sak.
Precis som du säger finns det gott om exempel på länder där man har stora rikedomar i form av olja etc men där fattigdomen i vissa fall är större för de breda folklagren nu än innan olja hittades.
När jag hävdar att ekonomin styr menar jag inte att ekonomin leder till demokrati, eller att en demokratisk konstitution är demokrati i sig.
Irak har en demokratisk konstitution som jag ser det. Man har hållit flera demokratiska val.
Men det innebär inte att landet är en demokrati. Snarare en så kallad Emergin Democracy, en demokrati i vardande vilket också i sig kan betyda en demokrati i avveckling.
Varför har Bagdadborna enligt en undersökning presenterad idag i NYT endast elektricitet fem timmar per dag under juli månad 2010.
Det finns ingen brist på pengar, lånemöjligheter et c.
Så varför sakffar inte denna regering elektricitet ett problem som alltid funnits i landet.
Det finns vatten, gas och olja som enkelt kunnat ge landet en acceptable energiförsörjning.
Enligt biträdande energiministern i Irak är det amerikanernas fel att det är skit med elektriciteten. De införde 100 procent demokrati enligt honom. Enligt samma snille ska demokrati införas långsamt.
Demokrati betyder ingenting så länge den inte praktiseras.
Så där har du rätt. I min värld är en demokratisk konstitution en grund för utveckling inte målet.
Demokrati är inget absolut begrepp, ingen exakt vetenskap utan ett verktyg som man måste slipa och underhålla för det ska fylla sin funktion.
Du har också helt rätt när du säger att vi ska prata värderingar snarare än abstrakta begrepp.
Girighet är som jag ser det den förhärskande värderingen i dagens värld. Det handlar om att sno åt sig så mycket som möjligt på andra bekostnaad snarare än att försöka skapa ett samhälle där folk trivs och respekterar varandra.
Så så länge vi tror att den som har flest prylar när den dör vinner är vi illa ute och vi är illa ute.
Hoppas att allt är bra.
Hälsningar
Stefan
Hej Stefan,
Vet inte riktigt hur du fick ihop det med mitt inlägg om bra grejor och energi. Men visst är de sammankopplade. Sambandet med skatterna och bra grejor är bara matematik. Högbeskattar man arbetstid och transport är det bara stora och extremt rationaliserade företag som kan tillverka och transportera prylar. Och när momsen är pålagd lämnar man ingen annan möjlighet för den stackars inkomstbeskattade konsumenten än att köpa billigt (=dåligt bruksvärde).
Ur energisynpunkt sparar man vid tillverkningen, men livslängden blir ju mindre så...men facket är nöjda, och kineserna likaså...
Heder till NYT för att stryka vissa delar av dokumenten. Bra också att de inte verkar som om de var inblandade i e-mailskandalen i förra veckan där journalister från bland andra Time, politico och Huffington post konspirerade om hur man skulle få Obama att framstå i bättre dager under presidentkampanjen. Helt otroligt hur journalister låtit sig bli politiska drängar.
Men det är heller ingen tillfällighet att det var just NYT som fick dokumenten. De har också lutat mer och mer vänster de sista femton åren och deras skamfulla lögner om McCain under kampanjen var droppen för många läsare. Från att ha varit DEN tidning där man fick sina nyheter, har man sänkt sig själva in i en trovärdighets- och ekonomisk kris. Så allvarlig att man faktiskt tvingades ta in mexikos rikaste man, Carlos Slim som delägare och långivare. Återstår att se vad det kommer att innebära för förändringar. Men han är en ganska tillbakadragen person så det kanske inte blir alltför drastiskt.
Men kulturdelen fungerar fortfarande utmärkt och man var till och med i Havana för ett par veckor sen när en bekant till mig, Jorge Cacheiro satte upp en mindre pjäs. Bra av dem och kul för honom.
Detta är ju ditt område och knappast nyheter för dig. Men det måste väl vara kul även för dig när Obama fiser, och man vet vem som kommer att skriva att det luktar gott.
Men det var ju demokriatin och korruptionen som var mest intressant. Om folket eller de styrande blev korrupta först kanske inte spelar så stor roll. Men faktum är att mexiko väljer sina politiker i vetskap om att de är korrupta. Det är inte ens en stor fråga inför valen. En governörskandidat blev skjuten till döds av maffian, och en annan fängslad för samröre med dem just före valen i juli. Inte ens det fick så många att höja på ögonbrynen. Så har folket valt de ledare de vill ha, eller har ledarna lurat folket?
Och nu när man äntligen har en president som försöker knäcka drogkartellerna, är det många som tycker att priset är för högt. Och att det vore bättre att låta dem hållas.
Mexiko är onekligen ett land där mycket är upp och ner. Och där finns
mycket finns att lära om länders utveckling, eller brist därav.
Personligen tror jag att Mexiko är det land i världen som har utnyttjat sin potential sämst av alla. De har ju inte bara olja. Turism, jordbruk, alla som skickar hem pengar från USA och utländska investeringar är alla saker som de flesta länder bara kan drömma om. Och sen är droghandeln uppskattningsvis 10% av BNP.
Om det vore fotboll har man alla spelare från
Real Madrid i sitt lag, men lyckas inte vinna division tre i Albanien.
Men du kanske har sett något värre. Skulle vara kul att veta.
En intressant sak är att jag inte upplevt mexarna som giriga. Snarare tvärt om, de är i mycket nöjda med lite. Detta gäller förstås inte alla dem som tar en stor del av kakan olagligt.
Jag tror att du överdriver problemet med girigheten. Den är en kraft som kan vändas till något positivt.
Det vore kul att höra din syn på politiseringen av journalistiken. Här tycker jag att vi har ett av de absolut största nutidsproblemen. Eller ska vi bara acceptera att all information är vinklad? Hur korrupt är media i Irak? Läser folk utländska tidningar?
Det är bara att titta på kommentarerna i newsmill för att se att vanligt folk lärt sig att etikettera och marginalisera precis som i tidningarna, må de heta NYT expressen eller aftonbladet. Och den senaste etiketten i sverige är anti-demokratisk. Att lägga till samlingen av rasist, kvinnohatare, våldsdyrkare och allt vad det var som Gudrun så finurligt använde sig av häromveckan.
Eller är det bara jag som känner kväljningar efter 15 minuter på newsmill?
Skeppet har knappt styrfart och läcker.Vi ä illa ute. Kan vi inte bättre än det babblet efter alla utbildningstimmar?
Vänliga hälsningar
Jonathan
Hej Stefan,
Det drog iväg lite. Glömde att jag egentligen skulle säga att det är mycket intressant att din iaktagelse om att ingen känner sig skyldig att ge tillbaka en tjänst, är precis samma iaktagelse jag gjorde i Mexiko. Tog mig flera år att acceptera detta och komma in i spelet.
Värderingarna är intressanta. Vi får se vart det bär.
Vänliga hälsningar
Jonathan
Till Jonathan: Hej! Intressanta tankar. Kanske drog iväg en smula om det där med energi.
Jag menar bara att kvalité borde spara energi och därmed resurser.
En kvalitetsprodukt är kanske dyrare ur energisynpunkt att tillverka än en liknande billigare.
Men ifall en kvalitetsprodukt håller ttio eller tjugo år medan du får tillverka tio dåliga produkter för att upprätthålla funktionen med mångdubbelt större energiinnehåll, så måste vinsten vara kvalitetsprodukten även om den är dyrare i inköp och initialt drar mer energi.
Jag hade en dator mellan 1985-1991, en Mac SE. Den funkar f ö fortfarande.
De senaste fem åren har jag haft tre laptop datorer och den senaste håller just på att packa ihop.
Det där med skatten är en komplicerad värld.
I Irak finns det i stort sett ingen skatt, moms et c och i varje fall inget system för att upprätthålla beskattning.
Där används i stort sett oljeintäkter direkt för att finansiera offentlig verksamhet.
Så när kurderna bråkar med Bagdad, vilket de i stort sett alltid gör får offentliganställda vänta med sina löner, låna av bättre lottade släktingar eller svälta.
I Sverige har vi å andra sidan en uppsjö av avgifter, skatter, direkta och indirekta.
Problemet i Sverige är att systemen är så sofistikerade och komplicerade att de ibland tenderar att vara direkt kontraproduktiva.
Ett exempel som jag tidigare dragit är det som framkom i våras i Uppdrag Granskning där Vattenfall driver upp energipriserna i kraft av kartell/oligopol så att te x nybyggda moderna pappersbruk tvingas slå igen med enorma kapitalförluster som följd förutom det faktum att folk fått sparken(Härnösand).
forts.........Varje system eller brist på system har en tendens att utvecklas mot sin egen undergång för att sedan ersättas av något annat.
Missade Huffington grejen helt.
Journalister står inte över någon annan del av samhället. Det har alltid funnits journalister som trumpetat budskap.
Idag handalr media mer än någonsin om att förpacka, profilera och driva frågor. Därmed är risken att den granskande uppgiften blir åsidosatt.
NYT står inte över detta men jag tycker att det är en väsensskillnad(vilket kan förändras) mellan NYT, Washington Post, BBC och några till och det vi erbjuds till vardags i Sverige.
Jag tror att en sund hållning till media är att vara käll kritisk till allt man läser. Det borde vara ett eget ämne i skolan.
Dina exempel rörande folekt och makten i Mexiko är intressanta.
Varför väljer man politiker som man vet är korrupta.
Jag vet inte hur det mexikanska politiska systemet fungerar.
I de flesta länder där korruptionen är utbredd är folk välmedvetna om att affärsmän och politiker stoppar i fickan.
Det är som att hamna vid en vägkrog mellan Ödemåla och Ingenting.
Du vet att ifall du vill ha mat så får du betala svinpriser och har du tur kan du få i dig sörjan utan att avlida.
Det är ett faktum att många länder inte bara Mexiko, Irak och Afghanistan har svårt att utnyttja sina förutsättningar pga det ekonomiska och politiska systemet.
Man kan säga samma sak om Kongo, Nigeria och tjugotalet andra länder i Afrika och på andra kontinenter.
Det som saknas är inte kunskapen utan insikten om att det krävs långsiktigt och ofta trist arbete för att skapa hållbara system i en ekonomi.
Du nämnde Slim. Han gick ihop med fransmännen 1990 och bjöd på Mexikanska Telia. Budet var inte ens det högsta. Så där lades en ribba för ett imperium.
Du nämnde tidigare något av det självförakt som är utbrett bland mexikaner.Slim har kanske mindre av det eftersom hans familj(maroniter) kommer från Libanon där man alltid är störst bäst och vackrast;-)
Så Slim ärkanske inte en typisk mexikan och det nu finns sådana.
Jan Stenbeck var ingen typisk svensk affärsman.Han var uppfostrad i en amerikansk anda när han började bygga sitt imperium här.
Visserligen började han med lite gammal svensk adel och skog i botten men hans koncept byggde på ett annorlunda tänkande.
Jo, jag har en massa exempel på hårresande inställningar och affärer som jag dock nog får återkomma till.
Newsmill är jag dock rätt positiv till. Ävenom det valsar runt ett gäng rpoffstyckare där så är gruppen och bredden oändligt mycket större än då svensk debatt fördes på Dagens Nyheters Debattsida. Dels var det ett debattfrälse som regerade och det varhart när omöjligt fören vanlig människa med åsikt att kunna bemöta alla tokerier i den inavlade debatten.
Idag har vi med ny teknik och internet en helt annan demokratisk möjlighet. Sen skrivs det en massa tokerier och PK sörja där. Men man kan ju skriva själv och det är skillnaden.
Till sist. Det här med att betala tillbaka tjänster eller att överhuvudtaget visa uppskattning känner jag väl igen från ME.
Att inte förhandla sina fördelar i varje deal betrakts som ett svaghetstecken. Att bygga affärsmässiga och långsiktiga relationer på ömsesidigt förtroende byggande har en svag ställning i ME.
I Irak består folks heder av att kuta runt på halva landets begravningar och köpa lite frid i de giriga sinnena krin Aid al-Fitr då man förväntas slänga åt de anställda och fattiga lite köttbitar.
Kan jag göra en snabb afför idag och lura skjortan avmin granne så gör jag hellre det än att bygga upp en långsiktig relation som är lönsam också om tio år.
Om det är det du menar så känner jag väl igen det;-)
Skicka en kommentar