Oskar Swartz är en kille som ägnar en stor del av sin vardag att tala om för alla som vill höra och några till att musik är något som han kallar för exemplarförsäljning och att den är död.
Jag har varit inne på den saken tidigare.
Då jag kallade Oskar och hans tutlurar(Engström, Karlung m fl) för stöldideologer och dessutom att de var gråhårsmän. Men då blev Oskar plötsligt väldig petig. Han var minsann inte alls gråhårig och sedan hade jag stavat hans namn fel.
Det hade jag absolut och det fortsätter jag med; Oskar heter inte Oskar utan Oscar. Igår fick han heta Scwartz.
Det är precis min point.
I veckan hade TV en utfrågning ordnad av fp tror jag det var i andra kammarsalen. Då var hela fildelarmaffian samlad. Den nya proppen om den så kallades IPRED-lagen hade kommit.
För en gångs skull såg fildelarhallickarna lite stirriga ut.
För till skillnad från när de sitter bakom sina små laptoppar och tutar om demokrati, musikindustrin och att det finns olika krav som måste tillgodoses så var det här plötsligt en riktigt Eva Dahlgren och en riktigt Alexander Bard rakt framför dem. Tjuvarna mötte offren. Bard är glasklar i den här frågan och det var Eva Dahlgren också. Dom ville inte bli bestulna på sina verk av Gratis-Lisa på Aftonbladet som tycker det är sååååååååååååå "ovärt".
För att hjärnförlamningen skulle släppa på fildelarna som i panelen anfördes av en Eric från v(inte teveserien) och en Juhanna samt Carlung så försökte Eva Dahlgren med lite förståndsmassage:
– Man plockar blåbär i skogen. Då är de gratis. På Konsum kostar de pengar.
Oskar var kanske där men jag såg honom inte. Egentligen heter han Oscar Swartz. Oskar blir som sagt petig när det gäller hans namn och hans hårfärg. Det var då jag kom på att jag i fortsättningen skulle stava hans namn som jag ville. Vaddå ”hans namn”. Jag gör väl med hans namn vad jag vill. Varför ska jag respektera hur han stavar sitt namn. Oskar om någon borde förstå att namninnehaven inte heller har något värde nu när exemplarförsäljningen förklarats död. Ditt namn! Pah!
Det enda andra kammarens debattörer var överens om var att det finns en upphovsrätt. Det var ju bra så.
Ändå försökte Carlung pipa om att han inte ville att Bard skulle bli polis och jaga hans barn.
Det förstår jag. Carlung är i filhallickbranchen och tjänar grova pengar på att Bahnhofs servrar är fyllda med tjuvgods.
Jag skrev tidigare att fildelning på det sätt som Pirate Bay och andra byter musik i stor skala är organiserad stöld. Då var det någon som tjafsade om att det inte var det.
Nu är vi där igen. Mina barn och andras ungar.
I Irak gick hela landet på en Office-licens när jag bodde där. Vi sålde datorer, datortillbehör och bredband. Jag antar att Bahnhof betalar sina licenser nuförtiden.
Bara på gatan där butiken låg fanns tre butiker som sålde piratkopierade program och musik CD. Det är möjligt att det fanns någon CD som inte var piratkopierade.
Vi sålde piratkopierade program. Det förväntades komma med datorn och några avtal fanns inte. Skulle vi väntat med att sälja datorer så skulle datorn ännu inte kommit till Irak.
Betyder det att Irak ska fortsätta på den vägen som en nybliven demokrati.
När jag såg nyligen att den kurdiska regionala regeringens IT representanter var i Dubai och försökte vigga pengar av Bill Gates fond skrev jag ett brev till dem.
You really got a nerve…
Nu tror förstås ni att de kroknade. Absolut inte . De skrev tillbaka att kurder är fina människor som aldrig gör några fel och följer lagar och regler och betalar massor av miljoner dollar till Microsoft.
Men på hemsidan på Kurdistan Net som mig veterligen ägs av regeringen eller närstående regeringen kunde man samtidigt ladda ner både det ena och det andra. MEN man måste vara kund hos Kurdistan Net, alltså betala för att få ta del av tjuvgodset.
Affärerna på Sultan Mosaffarya Street i Erbil fortsätter att sälja piratkopior av musik och dataprogram. Det gjorde dom igår i varje fall.
Nu vill jag inte höra någon kurd randa in och tjafsa om att araberna eller iranierna säljer lika mycket stöldgods.
Vad är skillnaden med Sverige?
Jo, att Irak fick en konstitution för tre år sedan och vi har haft upphovsrätten reglerad i lag sedan 1960.
Men om fildelarbranchen får som de vill så kan Carlung kanske erbjuda fria filmer och musik öppet som en gratistjänst om man betalar till Bahnhof. Precis som föregångslandet Irak.
Victor Hugo då. Ja, han är en berömd franska författare som anses vara den moderna upphovsrättens fader. Han slogs för det som senare blev Bernkonventionen och bla gav ett upphovsrättligt skydd i femtion år för böcker.
Om honom och andra som kämpade för upphovrätten skriver Piratpartiets Rick Falkvinge en ledande ideolog i samma anda som Oskar:
"Men ursprunget för dem allihop — utom den nordiska som bara ger erkännande — är en fruktansvärd repressiv censurmekanism format kring ett monopol med hårda straff och bokbränning riktad mot politiska dissidenter."
Ja, vad ska man säga. Man blir helt matt!
2 kommentarer:
Problemet är att det ändå går att ladda ner utan att man kan spåra den som laddar ner. Enligt folk jag jobbar med som "kan" sånt här med nedladdning kan man köpa någon typ av tjänst billigt som ger samma IP-nummer till massvis med personer så att det omöjligt går att spåra vilken som laddat ner. Dom (mina jobbarkompisar) menar med någon sorts bakvänd logik att exempelvis pedofiler och såna kan nyttja den här tjänsten om det blir en lag mot nedladdningar och på så sätt försvinner chansen att spåra dessa.
Är det så enkelt att komma förbi en sådan här lag så är den ju lika verkningslös som cykelhjälmtvång...
Björne: De flesta människor i Sverige som använder internet får ett tillfälligt IP nummer. Under en dag kan många använda samma nummer. Sedan finns det säkert snabbfingrade datanördar som kan hackar ihop saker och ting som fungerar för att dölja IP nummer. Men så länge det krävs ett IP nummmer så måste man använda ett för att gasa runt på nätet. Operatörerna, eller en del av demer högljudda liberalerna vill ha låga hanteringskostnader proceis som alla andra kapitalister. Karlung och grabbarna tycker det är bra som det är. Fildelare kör på allt vad de kan och Bahnhof skyfflar ut nummer. Men det går alldeles utmärkt att ta reda på när en fil gåt från punkt A till B. Vad som är problemet är att ta reda på vem som sitter bakom datorn. Om det är finnige Fredrik som är inbo hos familjen Bra. Då får kanske familjen Bra betala om saker och ting upprepas i all oändlighet.
Men vad sägs om ett tumavtryck för att få loss sitt eget ägandes IP nummer. Jodå, några brottslingar kommer säkert att skära av folk tummarna och ladda ner filer med hjälp av dessa. Men tummarna som de skurit av håller ju inte i all oändlighet.
Teknisk problem kan alltid lösas. Fildelning är i först ahand en moralfråga och inte en frihetsfråga som jag ser det.
Skicka en kommentar