
Om man följer Travronden så hände inget igår utom att en en Jägersrokusk fick böter och blev avstängd.
Att Åke Svanstedt vann fyra raka och Björn Goop tog dubbeln inom V65 på Axelvalla var inget att skriva om för Nicke Lill Troll & Co.
Däremot en superintressant artikel 21:17 om startlistan i fredagens Meadowlandslopp.
Det är inte så att vad som händer i omvärlden är ointressant men "first thing first".
Bestraffningar på Jägers och startlistor på Meadowlands. Det kallar jag kreativ nyhetsvärdering. Man skulle kunna tro att webbredkatör Källberg hade något emot Svanstedt och Goop. Så illa kan det väl inte vara?
Har man som jag varit intresserad av nytänkande och innovationer av olika slag under större delen av livet så är inte motståndet stort mot förändring ifall förändringen leder till något… bättre.
När man inte tror det längre på grund av att själva presentationen av förändringen är så lam och belamrad med reservationer, så ska man inte köpa snacket. Det tycker inte jag i varje fall. Folk pratar mer och mer skit. Det har blivit en helt ny yrkeskategori eller rättare sagt en hel flod av skitsnackaryrken som ska sälja in olika koncept och begrepp.
Verksamheter sägs vara kundorienterade. Det brukar betyda att man får betala extra för allt man rör vid. Eller ett holistiskt perspektiv. Då är det så luddigt att man inte begriper vad de egentligen sysslar med. Vi känsla. Innebär att personalen tycker att chefens rationaliseringar alternativt ökade arbetsuppgifter för samma lön inte svider för mycket. Genderperspektiv. Att man inser att kvinnor kan vara lika bra rövslickare som män.
Eller ta Fair Trade – Rättvisemärkta varor.
- Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor
- Barnarbete och diskriminering motverkas
- Demokratin och organisationsrätten främjas
- Lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt
- Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas
I ovanstående saknas totalt mätbara parametrar eller definitioner på hur sådana ska uppfyllas.
Enda funktionen är att man skapar ett slags viljeyttring som är till intet förpliktigande. Fair Trade har blivit ett marknadsföringsbegrepp, en positiv förstärkning men ingen utom möjligen de bleksiktiga veganerna som brukar krossa rutor i protest mot WTF vet vad det innebär för de enskilda produkterna.
Mycket snart kommer någon att föreslå märkning som innebär att man har en etniskt neutral produktion som innebär att det finns minst fem olika etniska grupper som deltagit i produktionen av varan så ingen behöver känna sig diskriminerad.
Så som någon slags motvikt till genmanipulerade grödor, strålade livsmedel, tretusen olika tillsatser så ska vi nu också ta ställning till en uppsjö av märkningar som vi bara helt vagt i bakhuvudet tror är bra och köper ända till Jan Josefsson eller Sverker håller upp dem i rutan och säger att det är skit innan locket smäller igen. Dessutom ska Sverker sluta så då får vi hålla till godo men Janne.
Är det dåligt att folk får ökade demokratiska rättigheter i fattiga länder?
Nej, det är bra men en grön etikett behöver inte betyda något mer än färgen på etiketten. Vem kontrollerar att det som står på märkningen stämmer?
Men som sagt allt nytt har två sidor. Sedan några år tillbaka säljs olika fabrikat av så kallade läsplattor, alltså olika skärmar som man kan läsa böcker på.
Diskussionen om pappersböcker kontra digitala plattor pågår och det senaste inslaget gäller det faktum att folk som sitter på tunnelbanan och läser en bok gör reklam både för bokens förlag och författaren själv.
Med en läsplatta ser ingen vad man läser. Det kan vara bra för vissa bokläsare. Enligt SVT:s litteraturrecensent Yukiko Duke stjäl folk böcker av tre skäl. De vill väldigt gärna ha en bok men den är utgången. Boken är värdefull. Boken har ett innehåll man inte vill skylta med.
Med läsplattan försvinner en del stölder av erotisk litteratur får man förmoda.
Men jag skulle föreslå en kompromiss. Läser man en bok man tycker är bra så kan ju läsplattan ha en skärm på baksidan som projicerar bokens namn och titel precis som en vanlig bok. Den aktiverar läsaren själv och då vet den som sitter på sätet mittemot att åtminstone den läsaren tycker boken är bra.



