Fredrik Malm gissar och svänger

Ex ungue leonem:

Det är något religiöst över folkpartiets Fredrik Malm. Han fnissar och flinar och pratar barnspråk i sin yra över vilken förtappad människa avgående generalkonsul Ingmar Karlsson är.

Jag undrar hur han skulle tagit sig ut under husförhören på 1800-talet eller under den spanska inkvisitionen.

Han tror i sin naivitet att Karlsson ska erkänna att Malm et consortes har rätt och Karlsson fel.

Så blir det inte Ignatius!

Han är också övertygad om sin egen förträfflighet precis som Karlsson. Kaka söker maka.
De har kolliderat tidigare tydligen ifråga om en bokleverans där Malms protegéer glömt fylla i tullhandlingarna för kurdiska Pippi böcker så saker och ting blev hängande i den turkiska tullen.

Nu skriver Karlsson att Malm och Avci missbrukat bistånd så han är sin tur verkligen sur på Malm/Avci.

Malm har säkert rätt i att Karlsson inte riktigt har koll på allt. Vem har det?

Jo, Malm. För i en blogg kallad ”Lite om Karlssons bok” radar Malm upp en massa citat som han inte gillar.

Jag ska inte hålla på att älta det här men Fredrik Malm har stuckit ut hakan så långt att han tyvärr förfrusit den rejält.

Så ifall ni tror att Fredrik Malm kommer att få det Stora Bloggpriset för sitt avslöjande att Karlsson har vävt in några textsidor från en rapport i sin bok så tar ni fel. Att stjäla text från journalister, författare och framför allt utredare och forskare är ju en paradgren i riksdagens talarstol. Men det har inte Fredrik Malm gjort. Han är en fin kille. Däremot har han skrivit motioner om detta tilltag. Eller?

Jag har själv kritiserat Karlsson för att han har flera sidor med källor där man lätt kan få intrycket av att han tagit uppgifter i sin bok från just dessa böcker. Han borde haft flera källor.

Men hur är det då med Fredrik Malms egen faktakoll.

På ett ställe gör Malm sig lustig över en formulering om att araberna ville ge 13 procent till kurderna:

”Angående subventioner till KRG:På s. 164 hävdar IK(Ingmar Karlsson) att araberna i Irak vill ge 13 procent av oljeintäkterna till kurderna. Så är det inte riktigt. De arabiska ledarna vill nog helst inte ge en dinar mer än 0 procent till kurderna. Det var FN som hittade på siffran 13 procent i samband med olja-mot-matprogrammet. Idag gäller 17 procent som grund för utbetalningarna till KRG. I praktiken är det sannolikt lägre än 10 procent eftersom centrala kostnader måste räknas bort först (iraks armé, parlament, en del myndigheter etc.). KRG kan dock göra anspråk på en större andel när nya områden införlivas i KRG och därmed befolkningen ökar relativt sett övriga Irak.

En bra mätare är röstetalen för de kurdiska partierna i nationella val i Irak. De får omkring 20 procent och det borde hyggligt motsvara ungefär hur många kurder det finns i Irak. En del kurder röstar på shiablocket (mest fayli i Bagdad) och en del icke-kurder röstar på kurdlistan (främst assyrier och andra minoriteter i norr)."

Här avslöjar Fredrik om man ska använda hans egen debatteknik, att han inte har minsta lilla aning om vad han talar om. Det var precis just araben Tariq Aziz som skrev under det MOU som Jan Eliasson plitade ihop och som kurderna morrat över sedan dess. Detta ledde till FN resolutionen 986, 1995 där det inte står ett skvatt om 13 procent, kamrat Fredrik.

Aktuella stycken ur FN:s resolution 986:

1.Authorizes States, notwithstanding the provisions of paragraphs 3 (a), 3 (b) and 4 of resolution 661 (1990) and subsequent relevant resolutions, to permit the import of petroleum and petroleum products originating in Iraq, including financial and other essential transactions directly relating thereto, sufficient to produce a sum not exceeding a total of one billion United States dollars every 90 days for the purposes set out in this resolution and subject to the following conditions:

7(b)To complement, in view of the exceptional circumstances prevailing in the three Governorates mentioned below, the distribution by the Government of Iraq of goods imported under this resolution, in order to ensure an equitable distribution of humanitarian relief to all segments of the Iraqi population throughout the country, by providing between 130 million and 150 million United States dollars every 90 days to the United Nations Inter-Agency Humanitarian Programme operating within the sovereign territory of Iraq in the three northern Governorates of Dihouk, Arbil and Suleimaniyeh, except that if less than one billion United States dollars worth of petroleum or petroleum products is sold during any 90 day period, the Secretary-General may provide a proportionately smaller amount for this purpose; "

Detta blev sedan inte 13 procent av någon anledning som jag aldrig förstått. Så hur menar Fredrik. Att Tariq Aziz och Saddam inte ville ge kurderna 13 procent. Jo, säkert hellre än 15 procent. Men de hade inte så mycket val annat än att skriva på avtalet och börja fylla på BNA bankens konton ifall de ville sälja olja. Att de hade en egen vidare affärsidé vi vet idag , inte minst efter förre ordföranden för Federal Reserve Paul Volckers 650 sidiga rapport.

Så vad kurderna fått, skulle ha eller inte fick vet vi inte. Men Fredrik vet.

Sedan försöker sig Fredrik på en omvänd Guillou. Det är bara det att han missar målet med ett par kilometer. För nu har det alldeles virrat till sig i lilla boet och Fredriks fluxkondensator har pajat. Plötsligt har det inte varit någotval och folkomröstning i Irak där man fått en regering för vilken det krävs att kurderna ger sitt stöd för att några beslut ska fattas. Att samma huvudsakligen arabiska regering och konstitution är överens om att kurderna ska ha 17 procent till dess en folkräkning genomförts har Fredrik tydligen inte en aning om för han hävdar att araberna inte vill ge kurderna en dinar mer än 0 procent. Observera att han säger ”vill”. Några källor finns inte ungefär som i Karlssons bok. Sedan har han fått fram miniräknaren och räknar sorgset ut att det blir mindre 10 procent kvar för kurderna när de stackarna betalat avgifter för samfälligheter till Bagdad.

Hur är det i Sverige? Jag minns inte. Får samerna behålla intäkterna från statliga gruvor eller måste dom betala skatt till järnvägen?

Grunden för dessa beräkningar? Återigen tar Fredrik saker och ting rakt ut i luften med en flugsmälla.

Som grädde på moset talar Fredrik om för oss att kurderna är 20 procent av befolkningen. Det vet han för han har räknat dom. Annars verkar kurderna mest tala om 1957 års folkräkning för tillfället. Men ring Talabani eller Barzani och säg att till dom att de kan spara ett par hundra miljoner dollar som en folkräkning tydligen kostar eftersom du redan räknat ut det på din norska räknesticka.

En folkräkning kostar 1,5-4 USD per invånare beroende på land. Sist jag hörde så skulle det kosta 225 miljoner USD i Irak. Men då ska Parson eller om det var Blackwater sköta säkerheten;-=

Åter saknar man källor i Fredriks texter. Men det bekommer inte Fredrik. Han plussar på lite här och där och drar bort lite på ett annat ställe och vips har han klara besked.

Om Anders Borg blir förkyld på vägen till regeringsplanet så kan väl du hoppa in Fredrik.

Nu ska vi se här 13 procent fanns inte. 0 procent fanns inte. 17 procent fanns inte och 20 procent fanns inte.

Till sist gör sig Fredrik våldsamt lustig över en mening där Karlsson skriver:

”Det ligger alltså i kurdernas intresse att vänta med självständighetsdeklarationen till den avlägsna framtid då Iraks oljereserver är tömda”

Så här kul kan Fredrik Malm vara. Det måste vara urkul på era fester, läs bara vad Fredrik skriver:

”Konsul med läsare skämta aprilo??? Att kurderna skulle vänta ut att oljan tar slut är ju en befängd konspiration. Snarare är det så att KRG just nu gör allt för att hitta ny olja inom sitt eget område, för att på så sätt minska beroendet av arabiska Irak. Ingmar Karlsson tycks inte förstå att kurderna vill använda olja strategiskt för att skaffa sig politiskt inflytande i regionen - inte tömma reservoarerna eller strunta i att borra upp.”

Det verkar som om du slog i huvudet rejält Fredrik när tidsmaskinen störtade. Nu blev det tänkande i flera plan och ja, då hade du redan snutit dig i just de där sidorna i instruktionsboken. Himla tråkigt. Du får verkligen krya på dig!

Under tiden kan jag berätta för dig att det inte alls är så dumt tänkt av Karlsson som verkar kunna fylla i en tulldeklaration i varje fall.

För du tror väl inte att det bara är resten av Irak som ska betala. Eller tror du att Kirkuk oljan kommer att tillfalla Kurdistan och sedan ska de få 20 procent av oljeintäkterna från Basra och övriga arabiska fält.

Tror du Al-Maliki och grabbarna satt och rökte hasch när avtalen skrevs?

Ja, du Fredrik så här blir väl bra. Man kommer framåt och förstår varandra bättre med den här typen av debatteknik.

Som du säkert förstår är ovanstående en stiliserad illustration av din egen debatteknik. Jo, jag läste ditt svar. Svara på frågor är väl inte din favoritgren kan jag tro. Eller hur? Ha nu det bra på jobbet!

Bagdad T/R

Det är svårt att släppa den här debatten kring Ingmar Karlssons bok om Kurdistan.
Svårt därför om man är lite äldre än de som är lite yngre så inser man att det finns en omedelbar och överhängande fara i den utveckling som vi idag ser i irakiska Kurdistan. Det handlar inte om någon liten repa som måste lackas på ”Snaha” i utkanten av Erbil utan om grundläggande och fundamentala problem som snabbt och handfast måste lösas.

Historiskt har nästan alla folk periodvis varit splittrade, krigat och slagits. Ibland mot andra folk och ibland inbördes. Det är bara att gå till Sverige och svenskarna så pyser man inte över av stolthet precis.

Karlssons tes är att kurderna kan glömma ett Storkurdistan, ett Kurdistan där iranska, turkiska, syriska och irakiska kurder lever under en central regering.

Karlsson har varit verksam i Turkiet och han är svensk diplomat.

Man ska komma ihåg att Sveriges relationer med Turkiet och tidigare det ottomanska riket sträcker sig långt tillbaka. Dessutom var Sverige djupt involverade den så kallade Mosulfrågan där Hjalmar Branting, Östen Undén och den svenske diplomaten Einar af Wirséns var nyckelfigurer i den så kallade Mosulrapporten till Nationernas Förbund efter det ottomanska rikets fall. Den rapporten klargjorde att kurderna i Mosulprovinsen inte ville tillhöra Turkiet och inte heller den nya Irak.

Men av ekonomiska skäl, läs ”oljan i Kirkuk” samt det faktum att irakiska Kurdistan är nuvarande Iraks kornbod så körde man över kurderna och införlivade irakiska Kurdistan med det som blev ett brittiskt protektorat fram till självständigheten 1932.

Om man läser mellan raderna så är det vad Karlsson vill understryka. Kurder är splittrade och har svårt att hålla sams och därmed finns ingen grund för ett nationellt enande över gränserna. Ett slags ”Guilt by Association”.

Stämmer det att kurderna är splittrade – av naturen?

I Kaj Falkmans bok Turkiet/Gränsfursten från 1999 skriver Falkman(Som var Generalkonsul 1990-1990 i Istanbul) om kurdernas historiska roll.

”Kurderna har alltid varit i kläm mellan sina mäktiga grannar perser, araber, turkar. Dessa har utnyttjat kurderna som sköldar gentemot varandras erövraranspråk. Kurdiska stammar har gett sitt stöd åt än den ena makten, än den andra, i ständig strävan att balansera sin önskan om maximal självständighet med krav och förmåner som formellt erkännande av andra auktoritet kunde ge.”

Falkman citerar också på ett annat ställe kurdernas egen nationalskald Ahmed-I Khani(1651-1707) som på 1600-talet skrev nationaleposet Mem u-Zin:

mål för ödets pilar
De är nycklar till gränserna
varje stam ett mäktigt bålverk
När Osmanska havet och Tajikis hav
flödar över och upprörs
dränks kurderna i blod
åtskiljande haven som en landtunga

För oss som har följt kurdfrågan under lång tid i mitt eget fall i snart trettio år så vet vi allt detta om att kurdernas läge gjort att de ständigt hamnat i kläm i olika konflikter. Men som många påpekat. Kurderna har också själva valt sida ibland. De är inte bara offer som de gärna framställer sig som.

Jag håller inte med Ingmar Karlsson om att kurdernas rätt till en egen nation på något sätt skulle vara förbrukad historiskt och jag tror inte att det är något som genetiskt som skiljer kurder från andra folks möjligheter på det området. Tvärtom visar Kosovo och Georgien att gränser i och mellan länder inte är för alltid givna.

Att kurderna har varit och är beroende av Turkiet, Iran, Syrien och Irak är självklart. De kommer dessutom att vara det för all framtid. Det är i varje fall väldigt svårt att tänka sig ett Storkurdistan utan relationer med dessa stater. Det vore som svensk idrott utan Finnkampen.

Kurdernas ställning i irakiska Kurdistan inom ramen för Irak är på papperet stark i den nyligen folkomröstade och av det irakiska folket godkända konstitutionen.

Men kurdernas ställning i Irak har en politisk grund snarare än en militär. Om de två stora kurdiska partierna plötsligt splittras eller misslyckas kapitalt i ett nytt val så kan allt förändras.

Masoud Barzani som är president i irakiska Kurdistan är idag orolig för relationerna med centralregeringen i Bagdad. Jag berörde detta en smula i min förra blogg.

De problem som kurderna står inför i relationerna med Bagdad är som jag ser det flera:

-Det handlar om oljekoncessioner både i Bagdad och Erbil

-Det handlar om Kirkuk och ett antal andra gränsdragningar mellan irakiska Kurdistan och resten av Irak

-Det handlar om sättet på vilket det politiska styret utvecklas i Bagdad

-Det handlar om hur det politiska styret utvecklas i Erbil i irakiska Kurdistan

-Det handlar om relationerna med grannländerna

-Det handlar om USA:s och dess koalitionspartners framtida roll i Irak

-Det handlar om uppfyllande av ingångna avtal

De problem som den kurdiska regeringen i irakiska Kurdistan står inför och som är avgörande för dess politiska trovärdighet inför kommande val är:

-Avsaknad av en trovärdig ekonomisk långsiktig strategi för regionen. De åtta punkter som redovisas på KRG:s hemsida väcker som bäst munterhet: 8. Utveckla turism, d v s två ord kan ju knappast kallas för en strategi. Inte ens för en ”kurdvän”.

-Frånvaro av ”showcase” och goda exempel.

-Trovärdighetsproblem när det gäller gjorda utfästelser, investeringar, projekt som havererat

-Pålitlig leverans av basfunktioner, elektricitet, vatten, renhållning, vägar, bensin, gas m m

-Oförmåga att integrera KDP och PUK m fl i en gemensam regering att få ”alliansen” att fungera

-Stora problem med att få administrationen att utvecklas, skapa en rationell och transparent funktionalitet och interaktivitet bland ministerierna.

-Stora brister i planering, budgetering och slutligen redovisning och ansvar för olika åtgärder

-Klar och tydlig åtskillnad av vad som är Centralregeringens tillgångar och budgetmedel, KRG:s budget, regionens tillgångar och vad som är partiernas tillgångar, samt olika ministrars och andra politiskt valdas privata tillgångar och engagemang. Det senare i och utanför Kurdistan.

-En folkräkning så att man vet vem som är vem.

-Etablering av plan för att säkerställa grundfunktioner för samhällsplanering. Ett fungerande landregister & fastighetsregister som talar om vem som äger vad ifråga om mark och byggnader.

-Etablering av en fungerande statistikinhämtning och lagring för samhällsplanering, jordbruk, utbildning, hälsovård, skolor m m samt regelbunden redovisning av nyckeldata, arbetslöshet, jordbruksproduktion, import, export, bostadsbyggande för att ta några exempel

- Ett fungerande bankväsende med en reglerad kreditgivning

-Ett genomarbetat och fungerande enhetligt upphandlingsförfarande för att öka effektiviteten

-En tydlig lagstiftning mot korruption inom stat och kommun med tydliga och kännbara påföljder

-Etablering av en offentlighetsprincip där varje medborgare enkelt ska kunna följa olika debatter, underlag och beslut i kommuner och på det regionala planet.

-Etablering av ett Riksarkiv som lagrar sådant som är viktigt för den kurdiska historien. Här kan man också göra alla, debatter, politiska och andra beslut tillgängliga direkt eller via internet.

-Översyn av system & principer för tilldelning av olika förmåner, pensioner mm samt konkreta förslag och beslut om finansiering av verksamheter t.ex. idrott & ungdomsverksamhet.

-Total översyn av utbildningssystemet

-Inrättande av en fungerande Journalist & Media utbildning samt en oberoende granskningsnämnd. Fungerande praktisk lagstiftning som rör yttrandefrihet och pressfriheten. Ta fasta på konstitutionen.

- Ett genomarbetat gender perspektiv som inte diskriminerar kvinnor

- Översyn av polis- åklagar och domstolsväsende.

-Etablering av ett fungerande överklaganssystem inom domstolar och offentlig förvaltning.

-Översyn av civil lagstiftning inom bl a avtalsrätt, tvistmål med flera områden som har direkt bäring på viljan för investeringar i området.

-Inrättande av en utbildningskanal typ Utbildningsradion samt ett vuxenutbildningssystem

-Offentliga viljeyttringar från ledande politiker rörande mutor och gynnande av närstående med utländska förlagor

Att påbörja en verklig förändring i ovanstående riktning och se till att detta genomförs kommer att vara KDP och PUK:s möjlighet att inte marginaliseras i nästa val.

Men om bilden av Kurdistan Regional Government(KRG) som styr irakiska Kurdistan förändras i Irak och omvärlden och det görs troligt att denna regering består av ett antal korrumperade klanledare som gör allt för att lägga under sig och sina släktingar så mycket ekonomiska tillgångar som möjligt under sitt mandat så kommer omvärldens och folkets dom att bli hård.

-Jaha, så var det ännu ett gäng i raden som man sett passera.

Det är på så sätt Karlssons argument om att kurdledarna skulle var korrumperade och att själva det demokratiska bygget skulle ha hamnat i stå eller rent av kommit av sig helt, spelar en understödjande roll för tesen att kurderna aldrig kommer att lyckas.

Karlsson ställer sig vidare delvis på dessa grunder frågan ifall dessa gerillaledare(Barzani & Talabani) är mäktiga en uppgift som statsmän.

Det är självfallet en historiskt olöst fråga även om Dilsa Demirbag-Sten påstår att det faktum att Jelal Talabani är president i Irak och Yitzhak Mordechai varit försvarsminister i Israel är ett bevis på motsatsen. Utan övriga jämförelser så är Robert Mugabe fortfarande vid makten.

Vad Karlsson menar tror jag åtminstone är ifall är ifall kurdledarna i irakiska Kurdistan kan föra irakiska Kurdistan framåt på en demokratisk väg och i förlängningen axla en större mantel som samlare av det kurdiska folket som helhet.

Det är en helt annan sak än att vara president i Irak.

I min nästa blogg ska jag försöka beskriva en del av vad jag uppfattat som allmängiltigt under min tid i irakiska Kurdistan.

http://intressant.se/intressant

bloggar.se,
bloggosfären,
svenska bloggportaler

Vem är han?

För mycket länge sedan 1964 skrev jag min första artikel. Jag tror att jag var nio år när jag fann en bok hemma. Författaren hette Georg Borgström och var redan ett känt namn. Jag skickade in det skrivna till en ungdomstidning som hade det korta men käcka namnet "Hej". Den utgavs av Aller förlaget och där var min farfar faktor sedan 1938. Varje fredag kom det därför en rulle inlindad i brunt omslagspapper. Det var Allers Familjejournal, Hänt i Veckan, Femina, Daffy och ibland några andra publikationer. Så hade inte "Hej" funnits i min närhet och hade inte boken funnits i min närhet så hade kanske min inriktning blivit helt annorlunda. Konstigt nog minns jag inte vad boken hette men det bör ha varit "Mat för miljarder" eller "Gränser för vår tillvaro". Hur som helst blev jag gripen och upprörd och satte mig att skriva. Det var nog det som saken handlade om.

Läste bara för några minuter sedan att Borgström växte upp i ett prästhem. I min uppväxt fanns också delvis en positiv religiositet. Det handlade om empati och rättvisa för de som inte har det så gott ställt i livet.

Jag tror att det är avgörande ifall man har empati och bryr sig om hur det går för resten av mänskligheten. Att verkligen bry sig om sin samtid.

Det här ledde antagligen mig en gång till Sandöskolan och den politiska vänstern i mitten av 70-talet. Därifrån över fyra års skiftarbete som tillverkare av svavelsyra på Boliden Kemi hade jag slutligen med arsenikeksem i knävecken hostat färdig och satte mig på tåget till Östtyskland för vidare transport till Tjeckoslovakien, Ungern, Jugoslavien och till sist Grekland innan tåget vände tillbaka till Sverige

1982 landade jag så i Stockholm.

Sedan blev det reportageresor i Nicaragua, Costa Rica, Panama, USA, Sovjetunionen, Polen, Turkiet, Syrien, Irak för att ta några länder. Jag jobbade sedan under många år som frilans och anställd på olika tidningar, teve och radio. Men att efter två år ha arbetat med att utveckla researchstöd och introducera, PC och Internet på Sveriges Radio 1994-96 så fick jag nog. Sveriges Radio var trevligt men ingen kreativ miljö för mig.

Så jag startade jag ett företag inom internetbranschen i stället. Dels ville jag inte blanda journalistik med min nya inriktning som gällde konsultverksamhet, internet och webblösningar.

Men nu känns det kul igen. Delvis beroende på en annan sejour. Denna gång som affärsman i Irak mellan 2003-2006. Hemkommen med livet i behåll och en miljon erfarenheter rikare hade jag en del romanidéer som låg och flöt runt i skallen.

Sedan dess har jag skrivit några böcker. Så man kan säga att skrivlusten är det inget fel på. Att sedan få ut dem är en annan femma. Men jag är ganska optimistisk när det gäller den saken.

Jag har nog för det mesta varit i opposition. Velat förbättra, utveckla, morrat åt bakåtsträvare. Så jag tänkte börja blogga och dela med mig av mina tankar och funderingar. Så ifall ni tillhör den hariga sorten ska ni inte läsa de här sidorna i fortsättningen för det kommer att blåsa en hel del.

Avgörande för att jag tog det här steget var dock min gamla käpphäst, kurderna. Jag har de senaste veckorna med intresse följt debatten om Ingmar Karlssons senaste bok "Kurdistan - landet som icke är". Så jag köpte den och läste den och nu vill jag ta den boken som en startpunkt för min bloggsida.