Visar inlägg med etikett ship to gaza. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ship to gaza. Visa alla inlägg

måndag 7 juni 2010

Det bubblar och fräser!



Uppgifter om att såväl Iran som Turkiet är beredda att skicka krigsfartyg som skydd åt förnödenhetsfartyg till Gaza har väl inte direkt minskat spänningarna i området.

Samtidigt harvar Israel vidare i nederlagsträsket.

Israels USA ambassadör Michael Oren , myntade några riktiga pärlor i helgen när han konfronterades med frågan om en internationell utredningen av dödsskjutningarna. Det är bara att spänna fast sig:

-Vi är en demokratisk nation. Vi kommer att undersöka oss själva.

En fråga är ju varför man då överhuvudtaget genomför internationella utredningar där demokratiska stater är inblandade.

Iran har aviserat att man redan nästa vecka kommer att skicka två fartyg med förnödenheter från Röda Halvmånen som är den arabiska motsvarigheten till Röda Korset.

Ett fartyg med medicin och förnödenheter och ett fartyg med hjälparbetare.
Ifall dessa fartyg kommer att vara eskorterade av iranska flottenheter är oklart tills vidare.

Det är min fulla övertygelse att länder som Turkiet och Iran har tillräckligt mycket hybris för att kunna skicka flottenheter som skydd.

Tidigare i veckan kom det också uppgifter om att Iran nu har tillräckligt med bränsle för två atombomber.

Den nuvarande krisen förorsakad av ”Ship To Gaza” och de israeliska haveriet hotar nu snabbt att åstadkomma en internationell kris som i värsta fall kan leda till fullt krig mellan Turkiet, Iran och möjligen Syrien på den ena sidan och Israel på den andra sidan.

Frågan är hur länder som USA, Kina och Ryssland ställer sig inför en sådan möjlig händelseutveckling.

Jag skulle vilja påstå att ifall inget radikalt sker förhandlingsvägen och där har USA och EU speciella ansvar så kan vi stå inför en kris som liknar Kubakrisen 1962.

Med Iran, Turkiet och Syrien på samma sida i en internationell konflikt där USA är full upptagna i Irak och Afghanistan och EU och FN saknar medel att visa tänderna kan det mycket snabbt bli en sommar världen sent kommer att glömma.

Att Israel ville skrinlägga och att ”Ship To Gaza” var ett skäl så gott som något är en sak.

Men det kukiga tonläget från den israeliska försvaret och högern i regeringen kan mycket väl skapa en situation Israel kan få mycket svårt att tråckla sig ur helskinnad.

Iran har all anledning att haka på ”Ship To Gaza” tåget. Ett sänkt iranskt eskortfartyg från den iranska flottan kan vara en handling som Iran ser fram emot.

Problemet med Iran och prästerna är att de gärna offrar några miljoner medborgare som ändå kommer till Paradiset som martyrer.

Turkiet har idag hårt tryck på sig att lösa kurdfrågan permanent med konstitutionella reformer och har samtidigt stärkt sin position i området radikalt efter krisen med USA inför Irakkriget där man vägrade transit av amerikansk trupp.

Israel själva är både ovilliga och oförmögna att lösa den nuvarande krisen.

Som grädde på moset kom fem nya dödsskjutningar i helgen av palestinska dykare som Israel påstår var terrorister.

Den skulle vara intressant att se en större utredning som också innefattar en genomgång av varför ett större antal fartyg som skulle åkt med ”Ship To Gaza” aldrig kom iväg.

På tal om dykare och terrorism.

fredag 4 juni 2010

Rutiga och randiga



Sg-Sgt S. har nu dykt upp på scenen i Jerusalem Post. Tidningen har idag har en längre intervju eller vad man ska kalla det för.

Sg-Sgt S. var med och sköt enligt vad han själv uppger ihjäl sex ”terrorister” på det turkiska fartyget Mavi Marmara. En kollega dödade sedan tre till.

Sg-Sgt S. version är att när de israeliska elitsoldaterna landade så mötte de legosoldater som verkade var antingen exmilitärer eller i varje fall av samma kaliber som de själva.

Dessa skulle ha mord i blicken och uppträdde som om de inte fruktade någonting.

Bland annat använde de israeliska soldaterna så kallade ”stun grenades” ett slags granter som används vid stormningar av t ex lägenheter och hus som ett slags chockgranater som avger en enorm öronbedövande smäll som initialt tar garden av de som befinner sig i byggnaden. Enligt Sg-Sgt S. så blinkade ”terroristerna” inte ens när israelerna öste på med sin chockgranater, vilket skulle indikera att de var vältränade militärer, legosoldater eller förre detta militärer.

Dessa skulle enligt Sg-Sgt S. var flera grupper om tjugo beväpnade på olika sätt. Flera av hans kolleger som landat på däcket före Sg-Sgt S. hade skadats bland annat av slag och även skottskador.

De sex Sg-Sgt S. sköt ihjäl sköts med hans tjänstevapen en Glock pistol.

Det skall också ha återfunnits bland annat magasin på fartyget efter att det slutligen intagits. Magasin som inte tillhörde de israeliska styrkorna.

”Terroristerna” ska också ha varit utrustade med kommunikationsradio av typen Motorola och keramiska skottsäkra västar.

De så kallade ”terroristerna” som alltså dödades av Sg-Sgt S. och hans kollega hade inga ID-handlingar men däremot summor som i ett fall uppgått till 10 000 USD på sig.
Det är helt klart att Israel nu vill ge en rimlig förklaring till varför det dödades ett stort antal av aktivisterna ombord på Mavi Marmara.

Återstår att reda ut. Vilka var de nio döda mera exakt. Var de som Sg-Sgt S. och hans befäl uppger under intervjun ”terrorister”, tuffa kommandokillar som de själva.

Eller fanns det något annat syfte att nio personer misste livet just på detta fartyget.

När vi får reda på bakgrunden och vad som binder de döda samman om något så kommer säkert en del av händelsen att klarna.

Det som slår mig är att både Israel och Turkiet kan ha speciella skäl som lett fram till det inträffade.

Det kan också finnas andra krafter än regeringen i Turkiet respektive Israel som driver sak i frågan.

Det internationella trycket på Israel har varit hårdare de senaste månaderna. Inte minst från USA.

Nu fick Israel ett bra skäl till att skjuta upp förhandlingarna och lösningen av en fråga som de borde tagit tag i för decennier sedan.

Det första som hände var att raketerna började regna igen.

En ny antifada skulle definitivt skjuta upp fredsförhandlingarna. Är det så dåligt för Israels nuvarande högerregeringen med Avidor Lieberman som utrikesminister och Benjamin Netanyahu i spetsen.

Ett dödläge behöver inte var det Israel minst önskar.

Men det förklarar inte tilltaget att borda på internationellt vatten. Där finns helt säkert en bakomliggande strategi som vi inte ens sett en skymt av ännu. Är det rentav en förberedelse för något helt annat. Där Israel behöver upprepa sina argument: Vi har rätt att sätta upp en blockad!

Turkiet har å andra sidan satt sig för att återta de ottomanska drömmarna när Mellanöstern politiska och religiösa centrum var Istanbul/ Konstantinopel med Kalifatet som medelpunkt.

Den turkiske premiärministern Erdogans envetna orientering mot de muslimska länderna där inte ens Iran utgör något hinder har både religiösa och ekonomiska motiv.

Turkiet som ett modernt industriland med en välutbildad arbetskraft och ett fönster till Europa är inget dåligt alternativ som samarbetspartnerför länder som Iran, Syrien och till och med Irak.

Arabländerna har hittills till största delen skickat pengar som tröst för palestinierna eller också har palestinierna fått jobba i oljeshejkernas företag i Dubai, Jordanien eller Saudiarabien.

Men att arabländerna skulle gå i krig för palestiniernas sak är nog uteslutet. Då är det kanske bättre att Turkiet tar täten i den politiska kampen för palestinierna. Det ger också Turkiet goodwill i Europa och kan mycket väl stärka deras aktier inom EU. Samtidigt tonar det ner deras egna minoritetsproblem med 15-20 miljoner kurder.

Som grädde på moset tampas Erdogan med Ergenekon en omfattande skandal med hundratals fängslade toppmilitärer, journalister och politiker i en jättelik komplott med syfte att störta den sittande turkiska regeringen genom en militärkupp.

Men den utrednings- och rättsprocessen som från början gick i svart och vitt har under åren även slagit tillbaka mot Erdogans regering. Allt var inte snövitt där heller och det hela börjar likna en grå massa.

Så vad är bättre än en enande faktor. Ett Falklandsöarna när gruvarbetarna trummar på, en liten hanterbar kris med en allierad(Israel) som kan höja sympatierna hos det egna folket.

Oavsett vilket så vet vi nu att Israel struntar högaktningsfullt i den internationella opinionen.

Folkrättexperten Ove Bring som är knuten till svenska Försvarhögskolan var glasklar i SVT. Detta är inte i överensstämmelse med folkrätten det som Israel gjorde häromdagen.

Israels ambassadör i Stockholm var inte oväntat av motsatt uppfattning.

”Ship to Gaza” har ett problem som de måste lösa snabbt. När nästa skepp kommer så måste man förhålla sig. Fred eller Krig?

Idag har blockaden pågått i tre år trots internationella påtryckningar.

Den kan pågå hur länge som helst om inte världen gör något radikalt.

Låt FN ta över och tvinga Israel att låta varor, mat och mediciner skickas till Gaza.

De nyss beslagtagna skeppen strippades bl a på cement.

Det är dags att lösa frågan nu. Jag kan förstå att Israel inte vill att deras civila ska få raketer i huvudet och det är ingen framkomlig strategi heller.

Men med den nuvarande israeliska hållningen sker enbart en enda sak i de palestinska områdena, en islamistisk radikalisering.

Är det vad Israel strävat efter. En militant tydlig fiende så har man lyckats.

Frågan är vad det ger israelerna förutom raketer till frukostbeaglen.