En dramatisk hundpromenad, flashback och

Så var det dags igen.

Gick en längre promenad med Herr S. Han har varit lite seg av sin infektion i tassen, antibiotika m m men nu var han på hugget igen.

Gick nere vid Hornstulls strand alldeles innan Långholmen. En grusstig alldeles intill vattnet.

Det kommer en hund emot oss. Först tror jag att den är lös eftersom den går sex eller sju meter framför en ung tjej som jag uppfattar som ägaren. Men sedan ser jag att hon har ett fluglinekoppel. Samtidigt ser jag att hon också har en Pitbull i andra änden. En tik men en Pitbull och jag hatar den typen av hundar. Min egen Parson Jack Russsel är alldeles fullt tillräckligt.

Min grundsyn när det gäller, Pitbull, Amstaff m fl är att vid något tillfälle så har alla idioter samlats i ett gathörn och bestämt att dom ska köpa hundar som liknar dom själva. Så måste det ha gått till.

Så jag stannar så att fluglineägaren ska hinna veva in sin hund. Jo, jag glömde att unga fröken slug höll på att knappa in ett mess samtidigt till någon kompis. Perfekt läge för multitasking!

– Det är ingen fara, säger hon segt, fortfarande med mobilen i hand och börjar lite håglöst veva in fluglinan medan jag väntar.

Men det var det.

Plötsligt far det nämligen en Pitbull genom luften vildsint morrande med sikte på Herr S som inte är sen att visa staketet.

Messbruden har nu vevat sig fram så hon är tre meter ifrån sin hund.

Tiken far i en båge genom luften och jag sliter Herr S en meter upp i luften snett till höger där han stannar hängandes arg som ett bi. Just när tiken precis ska klippa honom på sin färd genom luften suger jag tag i Pitbullens halsband. Det var ungefär två centimeter mellan deras käftar och fluglineägaren har nu faktiskt ökat takten en smula.

– Oj, hon brukar inte… ursäkta… säger hon och bestämmer sig äntligen för att stoppa ner mobilen.

– Åo1+eg i9598t588848twq&

Man har inte en Pitbull i en fluglina. Man har den i kort koppel och intill sig när man passerar en annan hund som man inte känner och man bör ha grundläggande kännedom och trigonometri innan man pissar sin hund på en två meter bred stig.

Jag tänkte slänga hunden i sjön men sedan ångrade jag mig och gav tillbaka den till en lätt skakande frk mess.

Händelsen förde mig tillbaka till förra veckans knarkdebatter i SVT och TV4 där flumhögen Christian Gergils i den senare kanalen tyckte att istället för polis och batonger kunde man krama knarkare.

Hans sköna hundblandning består av Rotweiler, Amstaff och Christian Gergils. Han har tre sådana blandrashundar alltså om det var någon som missförstod föregående mening.

En skön kille Farmen-Christian. F d polare med millesbombaren, kräft- och parkeringsbotkungen Hinze. Sin sambo ansåg i varje fall rätten inte att han kramat tillräckligt mycket 2005. Sedan stämde han Expressen och fallet är överklagat till HD. Ekdals börjar bättre än någonsin 2009.

Fackföreningsmannen Björn Söderbergs mördare Hampus Hellekant ska visst bli läkare igen. I Uppsala denna gång. Kom igen Ekdal. Ge grabben en chans!

Nu ska jag gå ut i verkstan och tillverka ett ordentligt självförsvar. Det ser ut att bli ett stökigt år.

En planka, två järnspikar(koppar går lika bra), en 220 volt sladd av valfri längd, kontakt till vägguttaget. Spika i spikarna i plankan, koppla sladden till eluttaget i väggen, Mycket bättre effekt än t ex maze för att inte tala om pepparspray. Placeras lämpligen i hallen i händelse av inbrott eller obehagligt besök från tvättstugemaffian. Något för AB att testa kanske. Kan färdigställas i mobil version med bilbatteri(på ryggen). Fritt efter en idé från Rolig Teknik 1987.

Lycka till!

Hundpartiet

Spiken & hans bästa kompis Folke

Det är höst och amerikanska inköpsindex ser inte så roligt ut igår. Peter Malmqvist är dystrare än vanligt i soffteven. Bredvid sitter en överklasspojke från en kapitalförvaltare och säger att det är jättedåligt men tillägger på slutet att han är optimist. Som om han till sist kom på vad han arbetar med.

Läste en intressant artikel i New York Times i natt. Den handlade om 30 talet i USA. Allt hände inte på en gång.

Senaten röstade igenom Paketet i natt. Paketet var först på 10 sidor och sedan blev det 110 och nu är det 451. Jag började läsa den senaste versionen i natt. Jesus!

Finansministern Hank Paulson kommer att få en enorm makt. Med förflutet på Goldman Sachs är det säkert många gamla vänner som kommer och knackar på dörren. Med fyra månader kvar i regeringen kan det vara frestande att göra en och annan affär som är bra för den egna fortsatta karriären men mindre bra för det amerikanska folket. Såg förresten att Michael Milken lever och frodas. Jag trodde han dog i cancer på kåken. Samma med Nick Leeson. Han fick också cancer. Verkar vara mycket radon i kåkarna.

Nej, nu skiter jag i Paketet Paketet och alla skurkar. Nu ska jag tala om väsentligheter. Om moral och rättvisa.

Om två år är det val i Sverige.

Jag har haft allvarliga planer på att starta ett parti.

Jag var visserligen medlem i ett litet maoistisk parti som hette SKP och som höll på att splittras redan när jag gick med i det. På den vägen är det. Men jag tillhör Scherman falangen nuförtiden. Jag är gärna rik och berömd med har inte övergett mina ideal. How sweet that would be. Som när Stenbeckdirektörerna räddar en ur räkdisken i Fiskaffären i Gamla Stan. Den gången måste Janne trott på socialismen. Nä, Janne är en bra grabb. Han står i varje fall för något. Värre med Aschberg vars släktingar åtminstone tjänat en hacka på Lenin.

Jag har hört att Robert sitter och grinar på fester över svikna ideal men utåt burrar han minsann upp sig som en riktig hanne och mullrar om gamla pojkstreck. Sorgligt!

Själv tycker jag att den tiden var lärorik. Man fick lära sig att vara lite skeptisk. Marx lärde ut att kapitalismen hamnar i cykliska kriser. Han sa vidare att det fanns ekonomer som menade att vissa folk levde av att enbart röva från varandra. Där gick Marx in och förklarade att man måste tillverka för att det ska finnas något att röva. Karl Marx var en kul typ.

Men, nej inget mer kommunistisk parti för mig. Jag delar min falukorv med hunden och när det är goda tider även gåslever och champagne.

Inget populistiskt parti heller. Jag hade lite tankar på det för några år sedan. ”Fria rakhyvlar och tamponger, gratis godis, chips och en Harry Boy till alla” Jag vet inte. Det högg inte riktigt. Jag testade den ändå på flera.

Jag har haft en del projekt genom åren. Ett tag i mitten på 90-talet så hade jag en lysande idé. Vi var några som drev ett IT-företag. Vi hade upptäckt Internet och dess möjligheter. Handla på nätet. Framtid.

Vi skulle samla alla livsmedelsbutiker i Stockholm, Sverige… priserna skulle jämföras och man skulle få upp den billigaste matkassen i närheten av där man bodde direkt från databasen. Vi jobbade rätt hårt med den där grejen. Antagligen borde vi ringt Kajsa och Ernst men vi kämpade på och alla vi pratade med sa jättebra. Det funkade ändå till vi kom ut till Årsta och ett möte med Tio-gruppen som är var en grupp ICA-handlare, ett slags maffia med de största ICA-butikerna. Vi fick en halvtimme. Kort kanske men killen med räkosten före oss fick bara tio minuter. När vi kört vår presentation blev det helt tyst och alla tittade på Don Corleone som stod och tuggade på en tandpetare. Till sist vaknade han till liv.

-Det var det mest korkade jag hört i hela mitt liv, väste han sedan. Då skulle vi ju hamna sist.

Ja, så kan det gå. Så vi åkte hem med svansen mellan benen och hittade på ett biljettförsäljningssystem som gjorde slut på de sista platserna för SJ.

Nu tio år senare han de tuggat sig igenom den idén fast mycket sämre och genomfört den själva utan vår hjälp. Men nu har vi alla hittat nya saker att slösa bort vår energi på.

Så tillbaka till partiet.

"Hundpartiet" ska det heta.

Jag har nämligen noterat att det blivit sämre för hundarna och därmed för hundägarna och mänskligheten i stort.

Jag tror inte på något av våra stora partier. Inte ett smack. De är kamerala typer som lika gärna kunde jobbat på bank. Det handlar inte om höger eller vänster.

Det började med att jag besökte en vän som jobbar med att renovera gamla Musikhögskolan ungefär vid Stadion i Stockholm. Jag tänkte ta en promenad med "Spiken" som är vår Parson Jack Russel tillbaka in mot stan. Men jag tog tunnelbanan dit. När jag var på väg tillbaka skulle jag gå igenom Fältöversten. Plötsligt ser jag en överkorsad hund. Jag tappade hakan.

Jag har gått igenom det där köpcentret många gånger med min hund.

Nu tänkte jag hastigt att det var den turkiske knarklangaren Özgur som jag känner, som flyttat in på Karlavägen 62 med sina Pitbullterrier och sedan hade de bråkat med fru Silfverstolpes mops Charlie som oväntat dött. Nu hade Özgur ingen aning om att Silfverstolpe ägde Fältöversten osv.

Nej, det här var något annat. Säkert hade en Pitbull varit inblandad men så enkelt var det inte.

Det har hänt en del på senare år. Vår hund Spiken växte upp på krogarna i vårt kvarter. Han dök upp på Zinkens Krog innanför min jacka och låg och sov i pälsmössan till att börja med. Det var 2000 och sedan fanns han där till vi åkte utomlands 2004.

I Frankrike skulle ingen komma på idén att be någon ta ut sin hund från kvarterskrogen. Där går de fritt och stör ingen. Tvärtom. Men här har något slag allergimaffia slagit klorna i etablissemanget. Jag skiter i allergikerna. De sprider ändå ingen glädje i samhället. Rödögda snoriga typer, oftast gnälliga och humorbefriade satar som…

Spiken däremot har värmt både en och flera själar med sin nos.

Så hundar ska få gå på krogen. Snacka inte om att de är smutsiga. Folk tvättar sina hundar och en del av gubbarna nere på Korso på Hornsgatan är inte så sterila heller så det stör. Nej, som min farmor sa. Lite grus rensar magen. Eller ta alla småbarnsmorsor som byter blöjor, visar upp barnbajs för varandra och sedan slänger fram sina läckande pattar på krogen. Jag har inget emot pattar men det är en rättvisefråga.

Hundar ska få gå i gallerior och affärsinnehavare som vägrar att tillåta hundar ska man inte handla hos. Eventuellt högre moms.

Sen har vi det här med transporter. Tunnelbanetågen i Stockholm har speciella vagnar för hundar. Inge hundägare vet var de finns på tåget. Jag skiter i var jag går på. Om det var första, tredje och sista vagnen visste jag och då kunde de rödögda snuvpellarna sitta i de andra vagnarna och leta efter damm.

Men det som riktig fick mig på tårna var när jag var på Fru Perssons bolag. Nu är det plötsligt förbjudet att ha hund på systemet på Hornstull från 29/9 2008. Har Özgur eller Radek varit där också?

Jag vill att Hundpartiet ska gå på två ben. Dels ska alla Pitbullhundar och liknande bort från gatorna. Ett slags etnisk rensning. Kom inte dragande med att det är den som håller i kopplet. I Pitbullfallet är det ofta den som inte hållet i kopplet. Varför möter man annars en knarkare med en lös Pitbull fem på morgonen på Ringvägen. Jag var tvungen att visa kniven för att han skulle fatta poängen med koppel. Då har det gått långt.

Nej, bort med de där. Avliva! Jag är osäker om man skulle uppdra åt polisen att skjuta ägarna i knäet också. Det borde hålla dem inomhus så Fru Silfverstolpe kan gå ut med Charlie II.

Hundpartiet, lägg det på minnet! 728 972 hundar kan inte ha fel! Ja, jag vet att vissa har fler än en hund. Men alla har inte två hundar så vi är säkert större än alla partier utom moderaterna och sossarna.

I riksdagen driver vi bara hundfrågor. Vi sitter inte i någon regering. Vi avstår från Hundministerposten. Det blir i stället civilrättsligt bindande avtal med regeringspartiet i början av varje mandatperiod och hundar ska tillåtas i riksdagen till att börja med.

Jag filar för närvarande på ett lite mer detaljerat partiprogram. En sak kan jag i varje fall försäkra. Det blir ingen teknisk valallians med SB. Bite You Åkesson!