
Varför tål jag inte att se ens en bild av Maud Olofsson?
Jag vet inte. Är det att hon är en tuff drivande kvinna i politiken där män annars tar för sig av kakorna? Faktum är att jag är väldigt nöjd med kvinnor som tar för sig och uppträder i sin yrkesroll som om de aldrig upptäckt att de har bröst och inte är utrustade med snopp.
Jag är sedan 20 år tillsammans med en sådan kvinna och jag samtliga kvinnor jag varit tillsammans med en längre period har varit självständiga och starka individer.
Så det är något som inte har med könet att göra.
Så fort hon öppnar munnen så kommer det någon patentlösning som man bara känner är rent struntprat. Det skulle kunna kommit från vem som helst. Kvinna eller man men det kommer allt som oftast från just Olofsson.
Sedan har hon en liten specialité. När hon får en obekväm fråga lägger hon gärna på lite dialektbräk och sedan kommer det något som antingen stöpts i ett långvarigt svängande och ljugande sedan tidigt barndom eller nötts in i ryggraden av Paul Ronge typer:
”Men det är ju så här…”
Jag tror det är en naturbegåvning fulländad av usla förebilder under uppväxten.
Något fel måste det vara. Antingen på henne eller mig.
Jag utesluter ingenting. Kan hon vara lik en mattant som tvingade mig att äta leverragu 1963.
Enkla svar på svåra frågor.
Det finns olika kvinnor,människor.
Helen Thomas är 89 år. Nestorn bland Vita Husets ackrediterade korrespondenter. Nu har hon fått kicken av en räddhågsen arbetsgivare.
Född i Detroit 1920 med kristet libanesiskt påbrå.
Kan det vara så att hon blivit gammal och lät tungan slinta. 10 presidenter har hon avverkat denna journalistikens grand old lady. Hoppas någon tar sig för att göra ett par sista ordentliga intervjuer för hon lär väl inte leva tjugo år till.
Det är charmen och samtidigt förbannelsen med att bli äldre. Jag kan känna fläktar av detta redan.
Man har sett både det ena och det andra. Har hört politiska dragningar i femtielva nyanser av brunt.
Hon är inte ung längre och man ska strängt taget inte arbeta när man är 89 år gammal. Hennes frågor blev också mer ock mer minimalistiska.
Som när Obama höll sin första presskonferens. Först frågan gick till Helen och Obama som jag antar sett Helen Thomas under hela sitt liv i detta pressrum, uttryckte närmast blygt att han var hedrad। Men denna charmoffensiv hade knappast den effekt han hoppats på.
-Mr President. Do you know of any country in the Middle East that has nuclear weapons?
Det går inte att formulera klarare. Det är som ett lackmus test.
Obama såg genast lite ledsen ut. Nej, han ville inte spekulera.
På The RealNews Network fick Helen Thomas frågan om Obamas första år:
-I think he blew it. Big time!
Det var den 27 mars i år när svensk media fortfarande tårögda försökte finna varianter på hur olik Obama var t ex George W Bush som president.
Bush som hela tiden fick frågan av Thomas varför de startade Irakkriget.
Så vad gjorde att Helen Thomas fick sparken av Hearst.
Hon blev intervjuad och sa angående Israel:
-Tell them to get the hell out of Palestine!
Det får man inte säga i USA tydligen.
När reportern frågade var de skulle ta vägen, vilket knappast kan betraktas som en fråga föreslog Thomas; Tyskland, Polen och USA.
Med Helen Thomas ofrivilliga pensionering mister USA och världen en stark och klar röst som under 58 års tid ifrågasatte makten.
Hon skulle kört en ordapa som Maud Olofsson i flistuggen।
Hon bad om ursäkt för sitt uttalande.
Helen Thomas alltså.
Det hade hon inte behövt।
