Visar inlägg med etikett Doping. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Doping. Visa alla inlägg

fredag 15 juli 2011

Kontan


Angående A- och B-prover.
Det har varit lite turbulens runt frågan om travhästar och doping.
Jag skrev för två år sedan om en amerikansk undersökning som visade att det förekommer stora mängder kemiska substanser i och runt tränings- och tävlingsanläggningar för hästar.
Utan att gå in på den undersökningen stod det klart att problemet är omfattande och blivit alltmer akut i och med dagens tekniska utrustning som mäter på nanonivåer.
Jag skrev att dåvarande STC borde initiera en liknande undersökning i Sverige. Sedan dess har ingenting hänt. Jo, landets i särklass mest framgångsrike tränare genom tiderna Stig H Johansson har två gånger råkat ut för vad som av allt att döma är en frivillig kontaminering alternativt sabotage.
Först med Johanssontränade Bobtail 2010 och nu senast med Wellino Boko.
Stig H Johansson har också skrivit ett längre brev till ST där han inte utesluter rättsliga åtgärder om inte regelverket modifieras. Han jämför också i dagens krönika i AB smittmängder med alkotester där det finns mätbara nivåer och där det finns gränsvärden.
Som svar har ST:s överveterinär Peter Forssberg gått ut i AB Trav365 och levererat ett mer än lovligt arrogant svar som i princip säger att: It´s twelve o’clock and all is well!
Samtidigt kommer det besked från Frankrike dit det så kallade B-provet skickades efter att det konstaterats att Wellino Boko visat positivt på en kemisk substans som används i preparat för att lindra human migrän och svåra menssmärtor.
Men låt mig först och främst ta det här med A- och B-prover. Enligt Arne Ljungqvist vice ordförande Word Anti-Doping Agency(Wada), IOK m fl så föreslår Wada att B-proverna ska slopas till 2015.
B-proverna är nämligen en kvarleva från det kalla kriget, när både öst och väst misstänkte varandra för fusk av olika slag. Så när det idrottades i väst ville öst ha en B-prov och när det idrottades i öst vile väst ha ett B-prov.
Detta har alltså med politik snarare än medicin att göra och helt säkert inget med hästar.
En annan intressant sak som Ljungqvist nämner i en artikel i GP är att orsaken till att A- och B-prov visar olika saker högst troligt antingen består av att prover förväxlats(slarv) eller att de förvarats antingen på ett felaktigt sätt(slarv) eller så länge att de spårbara substanserna i B-provet försvunnit(slarv).
Den slutsats man kan dra av den humanrelaterade provtagningen är alltså att det är slarv från provtagare och analyslaboratorier som gör att A- och B-prov visar olika. De ska nämligen visa samma sak om det görs rätt.
Därför är det extra intressant att läsa Peter Forssbergs oväntat stöddiga attityd till en medlems propå efter att ha fått sin karriär och yrkesheder ifrågasatt inte en utan två gånger av sin branschorganisation.
Forssberg viftar bort Johanssons ifrågasättande med att det finns en massa fel i Johanssons  resonemang. Tyvärr går Forssberg inte in på exakt vilka dessa fel är vilket enbart kan tolkas som att han pratar skit i egen sak och därmed har han inte bara skadat medlemmen Johansson utan också ST.
Efter att ha sett Forssberg och ST:s agerande i Svanstedtsaken är det svårt att hitta några förmildrande omständigheter utredande. Den rapport som gjordes och som talade till Svanstedts fördel var rimligen av så dålig kvalité att den förpassades till den så kallade slasken av åklagaren i målet.
Min fråga är vad ST själva gjort under de senaste två åren. Nu menar jag inte att ST inte gör något. Det är deras jobb att utföra provtagningar och inspektioner. Men det är också deras jobb att utveckla långsiktiga och hållbara strategier för att minska den kontaminering som sker i stallar, i transporter och inte minst ute på banor i gäststallar. Kort sagt att göra sporten och spelet säkrare.
I praktiken talar vi om ett antal olika saker.
Först och främst medveten doping för att förbättra hästars läkningsprocesser och/eller höja deras prestationsförmåga. Typ i Nils Engqvists fall.
Sen har vi fall där man haft något preparat som medicin men att medlet inte gått ur hästens kropp som det borde inom ramen för tiden mellan medicinering och start. Det är en knivigare fråga.
Det tredje förhållandet gäller ofrivillig kontaminering. Någonstans i kedjan mellan hästen i hagen, stallet, transporten, stopp på vägen, uppstallning på tävlingsbanan och provtagning efter lopp så sker en ofrivillig kontaminering. Detta förhållande gäller två olika frågor. Dels kontaminering som finns i stallet(krubbor, vattenhoar, golv, väggar, betsel etc) eller i transporter, på rastställen, i gäststallar på samma sätt. Detta är alltså miljöer som i olika grad måste betraktas som potensiella smittoställen där någon människa kontaminerat genom att ha haft kontakt med något preparat som kontaminerat miljön. Det kan handla om en veterinär som gjort en luftning av en spruta i en stallgång så det stänkt in i en angränsande box, ett par handskar som hamnat i hö som sedan hästen ätit av, kaffespill, en tom förpackningskarta från humanmedicin som sedan plockats upp men där det funnits rester på golv i stall et c. Den andra möjligheten är att olika människor besöker stall, stallback, transport, rastning eller i gästboxar och själva bär olika medicinska rester på händer, mun eller till och med kläder. Där handlar det om direktöverföring.
Den sista möjligheten gäller direkt manipulering, sabotage i syfte att manipulera spel eller att skada en tränare.
Istället för att ta upp diskussionen med Johansson börjar Forssberg mästra och förlöjliga Johanssons berättigade oro.
Så vad har ST gjort för att öka säkerheten från den del de i varje fall kan påverka, nämligen kontamineringen. Jag har inte sett något påtagligt. Det var bara någon månad sedan en större tränare som skulle delta vid V75 morrade över att han blivit undanskuffad i en skitig box med sin häst och han var just precis orolig över vad den boxen kunde tänkas innehålla.
Det exemplet visar att banorna inte alls tagit den här debatten på allvar och det är då ST:s förbannade skyldighet att tillsätta en utredning som kommer med klara och tydliga riktlinjer på hur det ska går till. Det är ska bara fungera när det är V75, gästboxar ska vara rena och sanerade och det kan gärna tas stickvisa prover. Läs gärna den amerikanska undersökning på horse.com. Det visade sig där att hästar fick i sig otillåtna substanser ex vis koffein från vattenpölar på stallbackar där orsaken helt enkelt var att folk spillt kaffe eller rätt och sätt hällt ut en kopp som de inte ville dricka färdigt ur.
Det här är en i allra högsta grad central fråga. Det ska vara så rent som de bara kan när hästar tävlar om hundratusentals kronor i varje lopp för att inte tala om den annars så flitigt citerade spelsäkerheten. Det är som vi sett inte bara uppiggande substanser som skräpar runt på banorna.
Sedan är det naturligt vis upp till hela kedjan att ha i bakhuvudet vad som kan hända. Har man migrän för att ta ett aktuellt exempel så tvättar man händerna nog och pussar inga hästmular som sedan ska ut i Gulddivisionen. Man tar inte med sig vänner o bekanta utan att informera om riskerna. Det ska inte förekomma någon allmän direktkontakt med tävlingshästar och publik före lopp och provtagning.
Det ska inte förekomma något: Oh, där är Wellino Boko. Jag måste pussa honom!
Jag säger inte att så varit fallet. Men av den norska approach en och den svenska passiviteten att döma så finns det ett problem som också innefattar den utredningstekniska biten. De norska ansvariga hade svårt att se några paralleller eftersom fallet gällt olika delar av landet och olika hästar. Ja, ja ni hörde rätt. Folk har bil, flyger, reser, äger olika hästar, besöker olika stallar och kanske använder samma medicin, fast på olika ställen.
Lär av kriminologin. Säkra spår, vittnen, utred sammanhang.
Att som Forssberg låtsas att allt är OK håller inte.
En annan intressant fråga som Forssberg också vispar bort är mängden upptäckta kemiska beståndsdelar och dess påverkan på hästen.
Vad betyder 3 nanogram(miljarddel) av den aktuella substansen. Påverkar det hästen och på vilket sätt.
Forssberg angrepp av frågan tyder antingen på att han tror att allmänheten är korkad eller på att han inte vet svaret.
Sedan börjar Forssberg svamla om att det kan bli dyrt för Stig H med en rättegång. Nu var det inte vad Stig H skrev i sitt brev. På den hela taget verkar det vars dags för de organisationer som finns(fr a ägare och tränare att tillsammans med de banor som tar saken på allvar) att agera och kräva att ST tar till sig kritiken och agerar på ett sätt där man dels ökar medvetenheten om riskerna och dessutom ser över sina egna provtagnings och förvaringsrutiner(läs  Wellinos A -och B-prov), dels funderar över om nolltolerans är rätt modell.
Det trista är att ST inte tycks ha lärt sig av Svanstedtaffären utan gärna tar en och annan sluggerdebatt i kvalitetsorgan som AB mot sina egna medlemmar. Det är dessutom samma mentalitet. Berget kommer till mig! Basta!
Så vad har ST och Forssberg konkret gjort under de senaste två åren? Kan vi få se några principiellt viktiga dokument, eller förändringsarbeten som stödjer testen att de trots allt är på rätt spår?
Kom inte dragandes med Nils Engqvist bara! Det skulle vara ”Skitdumt!” om man säger så...


Dagens musiktips: Miracle Worker med SuperHeavy

onsdag 24 juni 2009

Vad finns det på travbanan?



Då och då hittas förbjudna substanser i samband med dopingtester på tävlingshästar.

Oftast ställer sig tränaren oförstående. Ibland har det skett misstag och oftast lyckas man inte reda ut ordentligt vad som hänt.

Ibland har tränaren slarvat med karenstider och i några fall är det kanske till och med avsiktligt.

Dock med dagens mätmetoder så borde man inse att det inte är så lätt att slinka igenom en doping kontroll.

En sak som diskuterats från och till är möjligheten att en dopingfälld tränares häst fått i sig en otillåten substans av misstag. Att det funnit rester av medicin eller andra otillåtna, dopingklassade substanser i en krubba, gäststall etc. Det har diskuterats att försegla gäststall med mera.

I USA presenterades förra året en inledande studie i ämnet.

Forskarna Steven A. Barker och Everett D. Besch vid Louisiana State University's School of Veterinary Medicine tog prover på fyra olika bananläggningar i USA.

Det togs prover från golv i stallar inklusive stall där man testade samt mark och vattensamlingar runt om på banorna. Testerna gjordes med standardutrustning och gällde förekomst av icke steroidala anti-inflammatoriska mediciner, koffein, amfetamin, barbiturater, opiater m m.

Rester av anti-inflammatoriska medel fann man i samtliga prover och de högsta koncentrationerna från stallgolven.

Den näst mest vanligt förekommande substansen var koffein.

Förekomsten av koffein förklarades helt enkelt med att folk spiller kaffe.

Nya hårdare amerikanska dopingregler för ämnen som fluxinin och naproxen reser nu frågan om hur den yttre miljön kan påverka vad hästarna får i sig. Studien jämförde inte vad hästarna som befunnit sig på bananläggningarna visade utan denna inledande studie gällde enbart vad man fann i jord, damm och vattensamlingar.

Jag vet inte ifall några liknande studier gjorts i Sverige. Det skulle i vilket fall vara intressant att se vad en sådan undersökning gett för resultat på svenska travbanor. En sådan studie skulle berätta om det finns en stor eller liten risk att en travhäst får i sig otillåtna substanser på en travbana i första hand och på träningsanläggningar i andra hand.

Studien heter "Drug contamination of the equine racetrack environment: a preliminary examination," och publicerades i Oktober 2008 i “Journal of Veterinary Pharmacology and Therapeutics”.