Manus

Jag håller på att läsa igenom manus.

Det är verkligen ett slavgöra. Om man har låtit dem ligga ett tag kan man bli överraskad. Både i den ena och andra riktningen.

Problemet är att man måste läsa igenom sin egen text så många gånger. Det är kanske där jag har min svaga sida.

Fast igår och i morse läste jag igenom en text som jag låtit ligga ett tag. Det funkade och jag kom på en massa mindre ändringar som lyfte upp texten. Då blir man glad.

Två andra manus stirrar anklagande på mig. Ett på drygt femhundra sidor. Jag försöker komma på ifall det är fel på romanen eller på lektörerna. Först var den som blivit insänd till förlag, något av det mest intressanta de läst men man skulle göra om vissa saker. Sagt och gjort. Då blev romanen längre, lite annorlunda och en del personer och hundar blev möjligen lite kortare i rocken. Jag erkänner men det var det som var grejen. Då blev den labyrintiskt och komplicerad och man ville ha mer kött på huvudpersonen. Jisses, om familjelivet inte var intressant då vad har nu hänt sedan dess. Nu har den legat som ett gammalt vin på skåpet och tagit igen sig fastän det är mindre än ett halvår sedan. Jodå, jag var absolut välkommen med en omarbetad version och sedan fick jag lite välmenande tips om att läsa ett par böcker inom min genre. Men någonstans måste man också känna efter om man vill skära halsen av sina små bebisar och sy dit ett nytt huvud varje gång bara för någon får en ny idé i skallen. Eller ska man lita på att de här är riktiga proffs. Underkasta sig och peta runt till de blir glada och överraskade. Över vad? En bok som de själva skulle skrivit. Svårt är det. Inte att skriva men att veta vad som funkar för bokförlagsfolkets tilltrasslade hjärnor.

Så det är något man har missat eller också är det fel eller för tidigt eller man passar inte in riktigt. I vilket fall så ligger det nu en annan i stort sett färdig roman plus den första och en till som jag håller på att slutföra. Dessutom… så jag känner mig inte alls kreativitetsmässigt under isen på något sätt.

Men det här med att läsa manus. Gud, vad det är tråkigt. Speciellt om man själv skrivit dem.

Jag tror att jag måste gå ut och köpa Travronden för att lugna ner mig.